När önskningar blir verklighet

År 2016 bodde jag fortfarande i stockholm. Jag var så trött på staden, människorna, ljuden och stressen. Mina tankar kretsade ständigt kring min längtan norrut. Min längtan efter djupa skogar, ensliga sjöar och friheten i naturen.

Eftersom Daniel fortfarande hade tid kvar på sin utbildning så kunde vi inte flytta, jag var fast minst ett år till och vem visste vad som skulle hända sedan? Om han skulle kunna få det jobb han ville ha, så långt norrut? Om jag skulle kunna hitta ett sätt att försörja mig på. Om vi skulle ha råd att kunna köpa ett hus? Om vi ens skulle kunna hitta den där drömgården som jag såg i mitt inre varje gång jag blundade.

För att inte gå sönder av längtan så satte jag mig ned och skrev en önskelista, på hur jag önskade att mitt liv skulle bli.

Jag hittade den här listan för bara några veckor sedan och började läsa igenom den med ett litet leende. Ju mer jag läste, desto mer förvånad blev jag.

Jag tänkte jag skulle dela den här listan med er.

Önskningar 

  • Jag önskar att jag snart kan flytta till norrland igen och ha ett eget hus
  • Jag önskar att jag blir bättre på att fotografera

  • Jag önskar att jag blir bättre på att tänka positivt

  • Jag önskar att jag kommer kunna leva på min kreativa sida genom att t.ex. skriva böcker, fotografera, blogga
  • Jag önskar att jag blir modigare och vågar konfrontera mina rädslor och fobier

  • Jag önskar att jag bodde långt ute på landet, utan andra människor i min direkta närhet
  • Jag önskar att jag kunde gå ut i skogen och möta solens strålar varje morgon

  • Jag önskar att jag kunde flyta på rygg i en liten klarblå tjärn, lyssna på fåglarnas kvitter och blicka upp mot de ulliga molnen
  • Jag önskar mig dansande dimmor, trolska skogar, öppna ängar, spegelblanka sjöar och daggvått gräs
  • Jag önskar mig frihet

När jag läst hela listan så var jag minst sagt förvånad över att se att nästan alla mina önskningar faktiskt har slagit in. Det konstigaste av allt tycker jag var den här önskningen “jag önskar att jag kunde flyta på rygg i en liten klarblå tjärn, lyssna på fåglarnas kvitter och blicka upp mot de ulliga molnen”.

För det var ju exakt så det blev! En liten klarblå tjärn, bara hundrafemtio steg från vårt hus. Mitt ute i de djupa, trolska skogarna. Omgiven av berg och natur, utan betong, bilar, folk eller hus i sikte.

Om vi tar en liten titt på den här listan igen, så är det rätt mycket saker som jag kan bocka för.

  • Jag önskar att jag snart kan flytta till norrland igen och ha ett eget hus – Check! Vi flyttade till Norrland i augusti 2017 och i maj 2018 flyttad vi till vår alldeles egna gård. <3

  • Jag önskar att jag blir bättre på att fotografera – Måste ändå sätta check på den här. För jag har definitivt utvecklats en hel del sedan 2016, även om jag fortfarande hela tiden strävar efter att bli bättre.
  • Jag önskar att jag blir bättre på att tänka positivt – Check på den med! Men där tror jag definitivt att flytten norrut gjort mest positiv inverkan, för jag mådde inte längre psykiskt bra av att bo i en storstad och då är det inte så konstigt om man inte är så bra på att se saker från den ljusa sidan.

  • Jag önskar att jag kommer kunna leva på min kreativa sida genom att t.ex. skriva böcker, fotografera, blogga  – Det har jag ännu inte uppnått, men är något som jag fortsätter att arbeta mot. Och bara att jag kommit igång så pass mycket med mitt råmanus och tar skrivandet på allvar är ett viktigt steg på vägen.


  • Jag önskar att jag blir modigare och vågar konfrontera mina rädslor och fobier – Måste ändå säga att jag lyckats rätt bra med denna punkt. Jag har utmanat min mörkrädsla, som jag skrev om här, och idag har jag i princip inga problem med att gå ut själv i mörkret. Jag har också fått jobba med min fobi mot insekter/spindlar eftersom det råkar finnas ett ansenligt antal av dem när man bor i ett gammalt hus, mitt ute i skogen. 😅

  • Jag önskar att jag bodde långt ute på landet, utan andra människor i min direkta närhet – Jajamen! Har cirka en kilometer till närmaste granne.

  • Jag önskar att jag kunde gå ut i skogen och möta solens strålar varje morgon – Check! Även om jag inte gör det varje morgon, så har jag definitivt möjligheten.

  • Jag önskar att jag kunde flyta på rygg i en liten klarblå tjärn, lyssna på fåglarnas kvitter och blicka upp mot de ulliga molnen – Konstigt nog så kan jag även bocka för denna punkt. Med några extra plus, som berget som höjer sig majestätiskt bredvid och korparna som brukar segla långt där ovanför oss när vi badar i tjärnen.

  • Jag önskar mig dansande dimmor, trolska skogar, öppna ängar, spegelblanka sjöar och daggvått gräs – Check, check, check. Naturen häromkring är vidunderligt vacker och innehåller allt man kan önska sig.

  • Jag önskar mig frihet – På många sätt har jag en enorm frihet, men friheten att kunna arbeta med precis det jag vill har jag ännu inte nått. Men det är egentligen bara fint att fortsätta ha mål att sträva mot.

Det känns helt otroligt att nästan alla dessa saker blivit uppfyllda, på så kort tid som ett par år. Det är kanske dags att skriva en ny önskelista och se om också dessa kommer gå i uppfyllelse så småningom? ♥

2

Hästarnas flytt

Hej vänner! 

Nu i helgen hände något som jag längtat efter länge, hästarna fick nämligen flytta till sin nya vinterhage och inviga sin nya ligghall!
Vi, men framförallt Daniel, har jobbat med ligghallen nästan hela sommaren, och nu står den äntligen där. Rejält tilltagen i storlek,  ny och fräsch. Sedan har vi hjälpts åt med att måla den ett lager med falu rödfärg. Den ska få minst en omgång till med färg innan vi är nöjda och så småningom ska vi också få upp vita knutar, vitt dörrfoder och bygga dörrar också. Tänkte göra delade boxdörrar, där man kan stänga nedre halvan om man behöver ha hästarna inne i ligghallen tillfälligt, men så de ändå kan titta ut över dörren. 



Men det är framförallt finlir och inget som är viktigt just nu, så därför fick de flytta dit trots att allting inte var helt och hållet klart. 
Förra veckan fokuserade vi på att få upp vinterhagen, eftersom vi hittills bara haft elhagar så var det dags att bygga en permanent hage innan tjälen kommer. 



Jag har läst på en hel del om olika staketmaterial, vilka fördelar och nackdelar de olika stängslen har osv. innan jag bestämde mig vad jag ville ha. Helst hade jag väl haft fina, vita trästaket överallt men det är både alltför dyrt och för mycket underhåll för att det ska vara värt det. 😝



Till slut bestämde jag att det fick bli tryckimpregnerade trästolpar och aluminiumtråd, då den är så tunn att snön inte borde lägga sig på tråden och tynga ned, plus att den var hyfsat billig, lättarbetad och enkelt går av om något djur springer igenom det. Har sett alltför mycket skräckbilder på hästar som slitit sönder ben och senor när de sprungit igenom elrep och annat hållbart material. 



Det gick förvånansvärt fort att få upp staketet, trots att vi fick spetta upp hål för varje stolpe, slå ned dem med släggan, sedan skruva på isolatorer och till slut dra tråden och spänna upp den. Hade förväntat mig att det skulle vara mycket jobbigare, men är tacksam över att det gick så smidigt. Jag och Daniel är ett bra arbetsteam! ♥



Vi satte också tre grindar i hagen, en som kommer vara den man tar in och ut hästarna igenom, en bakom vindskyddet så man kan köra upp bilen där och lasta ut t.ex. spån eller foder som vi vill förvara i förrådet i vindskyddet och en som vetter ut mot resten av åkern. Så när jag bygger sommarhagar är det bara att “bygga in” vinterhagen i sommarhagarna och sedan öppna grinden så har hästarna tillgång till både ligghallen och de större hagarna på ett väldigt smidigt sätt.



Tanken är att de ska ha tillgång till större hagar under hela året som det inte är snö, så från cirka mars-april till oktober kommer de ha mycket större yta att röra sig på. När det blir snö så jag måste plocka ned de tillfälliga hagarna så får de nöja sig med vinterhagen tills våren kommer. Men den är inte så dålig den heller, med både öppna ytor och träd och buskar. 



När vi släppte in hästarna verkade de i alla fall väldigt nöjda med sitt nya hem och började direkt mumsa gräs! De har varit en hel del inne i sin nya ligghall och verkar trivas väldigt bra där. Är så skönt att ha detta klart! 

Nu kan vi ta tag i alla andra projekt vi måste hinna med innan det blir för kallt. Hur har er höst varit hittills? 

Stor kram till er ♥

5

I de dimhöljda bergens land

Alltså, det kan inte bara vara jag som är så vansinnigt fascinerad av dimma??!

Jag har alltid älskat dimma och allt mystiskt som kanske existerar i den. Alla väsen som dansar, dolda i dimslöjorna. Det är så vackert att det nästan gör ont och jag blir ständigt lika förundrad över hur dimma kan förändra ett helt landskap.

Kolla bara på vårt berg! Det ser helt annars ut när dimman sveper in det i mystik och trolsk urtid. Som att vi rest århundraden tillbaka i tiden, till en tid där människan fortfarande skrämdes av vädrets makter och blev trollbundna av naturen.