Connemara & Menlo Castle part I

Hej vänner! ♥

Igår var det en varm, solig sommardag här i Västernorrland. Helt fantastiskt att få vara ledig då det var alldeles lagom varmt och blåste lite ljumma vindar så de värsta insekterna höll sig undan. Jag ägnade dagen åt att klippa gräset, började bygga väggar på vindskyddet, gosade en massa med hästarna förutom de dagliga sysslorna som att fodra, mocka, byta vatten osv. Hundarna låg i solen halva dagen och hade det mysigt, jag rensade lite ogräs och redigerade bilder. Under tiden lyssnade jag på en hel massa podcasts om skrivande så nu är jag fullproppad med tips och inspiration från härliga, skrivande människor!

Har redigerat bilder från förra årets semester på Irland, jag har fortfarande inte kommit igenom alla bilder än, så ni får “stå ut” med Irlands-inlägg ett tag till… 😉

Den sjunde dagen på vår semester (halvvägs!) så vaknade vi upp i Connemara, som vi utforskat dagen innan. Men när vi åkte från nattens sovställe så körde vi förbi det här vackra stället och var tvungna att vända tillbaka så vi kunde parkera. Jag ville förstås föreviga det här vidunderliga landskapet som verkligen talade till mig, med sina enorma berg och gröna kullar.

När vi kände oss klara på den här platsen så åkte vi vidare mot nästa destination, som var Menlo Castle! Ett gammalt, övergivet slott som brann ned 1910 och sedan dess har stått övergivet och förfallit.

Det första vi möttes av när vi kom fram till slottet var de här söta hästarna som gick i en hage precis utanför ruinens område. Jag var förstås tvungen att hälsa på dem, då de kom fram till oss vid grinden. De var så söta och busiga, två stycken unghästar och så gick det en vuxen häst med dem. När vi stått där ett tag så kom en äldre man som visade sig vara ägaren av unghästarna. Vi pratade med honom en lång stund och han berättade att den vuxna hästen var det någon som dumpat utanför hagen och sedan bara lämnat där. Han påstod att den var livsfarlig och att man absolut inte kunde komma nära den. Att han hade fått in den i hagen men att det hade varit ett himla jobb.

Strax innan han kom hade jag stått och gosat med sagda häst en lång stund och han hade varit hur lugn och mysig som helst… Mannen sa att han pratat med någon myndighet som skulle komma och ta hand om hästen, men sa till oss att “ni kan väl ta hem honom!”
Åh jag hade verkligen så gärna velat det, men vi förklarade att vi bor i Sverige och att det skulle bli väldigt dyrt och svårt att få hem honom till oss. Jag hoppas bara att den stackaren fick ett fint hem hos någon som faktiskt bryr sig om honom och behandlar honom väl. ♥

När vi fortsatte förbi hästhagen så möttes vi av den här synen. Gömd bakom en övervuxen stenmur befann sig ruinen av det gamla slottet.
Det byggdes redan år 1569 och ägdes av familjen Blake under alla år. Men när eldsvådan bröt ut brann det så häftigt att två av kvinnorna i huset dog och slottet inte gick att rädda. Sedan dess har naturen tagit tillbaka det som en gång tillhörde moder jord och när vi var där förra året så var nästan hela byggnaden övervuxen.

Den här byggnaden var en bit ifrån slottet och jag antar att det kan ha varit stallar eller uthus en gång i tiden. Nu var den nästan helt gömd under växtligheten.

De förvittrade stenarna döljs bakom murgrönan som klänger sig fast på väggarna och som snart döljer alla spår av mänskliga händer. Endast korparna bor kvar.

När vi kom dit var det helt tomt och jag hade gott om möjligheter att ställa upp kameran och fota ifred. Efter en stund kom det lite andra människor men ingen stannade så länge som oss, så jag kunde ta en hel del självporträtt i lugn och ro. När jag började gå igenom bilderna så blev jag verkligen glad för det, för flera blev jag väldigt nöjd med. Tror jag ska ta och printa ut några som ska få pryda väggarna här hemma.
Önskar jag kunde åka tillbaka hit under hösten och fota när det är dimma och brinnande färger. Tror det är helt magiskt den tiden på året.

Jag satt en lång stund på en mosstäckt sten och tittade ut över vattnet, lyssnade på korparnas kraxande, drack varmt kaffe ur en takeaway mugg och funderade över hur det sett ut här, en gång för länge sedan. Vart eldstäderna varit placerade, hur rummen varit möblerade och vilka människoöden som utspelat sig här. Hade de som en gång bott här varit lyckliga? Eller kanske de längtade bort, ut i världen för att uppleva äventyr?
Det är något med gamla byggnader som verkligen får fantasin att börja glöda. Jag kan se scenarion framför mig, föreställa mig olika saker som utspelats här. Motgångar, glädje, olyckor. Livet.

När vi steg in i ruinerna så möttes vi av den här lilla fågelungen, som satt bland stenarna ovanför en dörröppning. Hen satt där så lugnt och betraktade oss. Vi höll andan och vågade knappt göra ett ljud för att inte skrämma den, men hen verkade helt obekymrad om vår närvaro, så jag hann ta en hel del bilder på den innan hen bestämde sig för att flyga iväg. Det var en fin stund av stillhet där vi betraktade varandra, utan rädsla eller tvång inblandat. Hen kunde uppenbarligen flyga så den kunde ha stuckit så snart vi kom in, men valde att sitta kvar i flera minuter.
Blev så fascinerad över dess vackra, klarblå ögon. De matchade verkligen så vackert med de kolsvarta fjädrarna.
Djur ♥

Här är en bild inifrån ruinen, som ni ser är den väldigt igenvuxen. Men det gick ändå att ta sig fram där inne om man klättrade runt lite. Det enda som störde friden var skräpet som vissa människor slängt på marken där inne. Blir vansinnig på sånt! Har de släpat skräpet med sig hela vägen dit så kan de för fasen släpa med det hem, eller till närmaste papperskorg, också. Det är så fruktansvärt respektlöst mot både naturen och djuren.

Jag har så många fler bilder jag vill visa er från den här otroliga platsen, men jag tänkte att jag delar upp dem på två inlägg, så det inte blir alltför överväldigande för er att bläddra igenom.

Hoppas ni tyckte om titten på den här gamla slottsruinen. Åker ni någon gång till Irland så får ni inte missa den här platsen, om ni tycker om gamla byggnader och slott. Den är magisk.

Kram på er!

Gilla/kommentera inlägget om du uppskattade det och dela det gärna med dina vänner. ♥

3

Vad jag vill ha mer av under augusti

Hej vänner ♥

Vad vill jag göra mer av under augusti? Jo det ska ni få veta. Tänkte nämligen på det här häromdagen och insåg att det var en del grejer som jag verkligen vill hinna med nu i augusti, den sista riktiga sommarmånaden. Förhoppningsvis får vi en lång och vacker höst också sedan, men jag vill så gärna ta tillvara på det sista av sommaren. Som vanligt försvinner den alltför snabbt och därför känns det extra viktigt att ta vara på det som finns kvar.

Tänk när man var liten och fick sommarlov, så oändligt långt det kändes att ha cirka två månader av ledighet framför sig. Man hann med så otroligt mycket och det kändes ibland som att sommaren var för evigt. Vart tog den känslan vägen egentligen? Nu tycker jag alltid att sommaren flyger förbi på lätta vingar, så jag knappt hinner börja njuta av den innan den är slut.

Men det har väl att göra med hur mycket mer ansvar för saker man har nu. Då behövde man inte ta hand om djur, en gård och allt annat som man ska göra som vuxen. Tvätta, laga mat, städa, diska, klippa gräset, rasta hundar, mocka stallet, utfodra djuren, dammsuga, skura och alla tusen andra saker som man gör nu. Då kunde jag ligga vaken halva nätterna med näsan begravd i någon bok, jag kunde spendera en hel dag i skogen om jag kände för det, rida på midnattsritt genom byn så det enda som hördes var hovklappret mot asfalten. Vi kunde åka och bada och vara borta precis så länge vi ville, för inget diskberg väntade där hemma.

Ja tänk vad härlig den tiden var ändå, på många sätt. Men det jobbiga var att när sommaren väl var slut så började skolan igen, och den hade jag inte så stor lust att gå till. Det är i alla fall en stor fördel med att vara vuxen, då väljer man själv om man vill studera eller ej.

Nå, det blev ett litet sidospår. Det jag egentligen skulle prata om är vad jag vill göra mer av i augusti. Här kommer min lilla lista.

  • Fota mer självporträtt – Har totalt tappat fotandet av självporträtt nu under våren och sommaren, det började ju med att vi hade hantverkare här varenda dag i ett par månader, och jag hade svårt att hitta tiden att kunna fota ifred. Sedan hämtade vi hem hästarna och så fick Daniel semester strax efter det, så har haft så mycket fokus på annat. Men nu känner jag hur suget att springa ut och fota sakta återvänder, och jag har också fyndat två fina klänningar som jag tror kommer göra sig bra på bilder.

  • Skörda bär och växter – När jag fyllde år så önskade jag mig en frukt och bär-tork, eftersom mitt intresse för att skörda, torka och använda växter, frukter och bär bara har växt sedan vi flyttade till gården. Jag fick också en! Men har inte använt den en enda gång hittills, vilket känns tråkigt. Så nu i augusti tänkte jag ge mig ut i skog och mark och se vad jag kan plocka med mig hem.

 

  • Vara i skogen – Har verkligen saknat skogen! Men på grund av de sjuka mängderna insekter vi haft den här sommaren så har jag knappt spenderat någon tid i skogen alls. Det har knappt gått att vara ute överhuvudtaget och i skogen har man blivit överfallen av miljarder hungriga mygg. Men jag hoppas de har lugnat ned sig lite nu så jag kan spendera mer tid där. Har saknat att vandra i blåbärsriset, klättra på klippor och ta mig fram mellan trädstammarna. Att få andas in doften av jord, kåda och granris. Känna marken under mina fötter och hur tankarna får rum att expandera.

  • Möta soluppgången – Nu när solen börjat gå upp lite senare så känns det passande att ta sig ut och möta soluppgången i naturen. Att få fånga det där magiska, mjuka ljuset när dagen gryr är något alldeles speciellt. I en värld som är alldeles tyst, innan någon har vaknat.

  • Bada i badkaret – Vårt fina, stora badkar som vi satte in när badrummet blev renoverat har inte använts mycket än. Vi har badat några gånger, men till en början så insåg vi att vi hade en för liten varmvattenberedare. (Det var den som fanns i huset när vi flyttade in.) Så vi kunde inte ens fylla upp badkaret till hälften med varmvatten haha! Vi behövde då köpa en ny, större. Men eftersom det kostar en vacker slant så fick det skjutas upp så länge.

    Men så en dag märkte Daniel att varmvattenberedaren hade börjat läcka vatten i en skarv. Han skulle in till stan och tänkte då köpa något så vi kunde fixa den lite tillfälligt, men medan han var borta så började den läcka mer, och jag såg plötsligt att locket hade börjat “lyftas” uppåt på den, det såg ut som att den var på väg att explodera! Så jag stängde kvickt av vattnet och sedan var det bara att köpa en ny på en gång. Så nu har vi äntligen en stor varmvattenberedare som kan fylla upp badkaret, vi har köpt badsalt och sånt så nu ska jag njuta av fler bad i framtiden. Perfekt när kvällarna börjar bli mörkare att hälla upp ett varmt bad, tända ljus och kanske lyssna på någon bra bok.

  • Läsa – Att läsa böcker är något jag alltid gör, vet inte riktigt vad jag är för en person om jag inte har åtminstone en bok påbörjad. Läsning har har alltid varit en stor del av mitt liv och av den jag är, men känner att jag vill prioritera det lite mer. Att kanske välja läsandet framför att se på Netflix någon kväll.

  • Bada i tjärnen – Måste passa på innan det blir för kallt!
  • Blogga mer – Jag har varit dålig på att prioritera bloggen på sistone och det känns så tråkigt, eftersom jag har en massa inlägg som jag vill skriva och nya idéer dyker upp hela tiden. Det är något jag vill prioritera mer under augusti, och framöver!
  • Skriva – Har haft svårt att få in en rutin i mitt skrivande, men nu när Daniel börjat jobba igen så försöker jag få in en rutin igen att gå upp halv sex med honom, så jag kan börja skriva kring åtta och fortsätta fram till lunch, de dagar som jag är ledig. Det känns som en fin plan, för då har jag ändå gott om tid att hinna med allt annat som jag vill göra, efter att jag skrivit. Att skriva på morgonen är också väldigt bra för min del har jag märkt, för på kvällarna är jag så trött och då blir det inte många knop gjorda och det mesta jag skriver blir bara en enda röra. På morgonen är jag kreativ och full av energi, så då går det mycket lättare att få ur sig orden.

Ja det var min augusti-lista. Är det något speciellt som du har tänkt prioritera under augusti? Berätta gärna i kommentarerna. ♥

6

Stannar upp i oändlighetstrappan




Det är den 12:e juni och jag har inte hunnit eller orkat med att skriva ett enda inlägg sedan juni började. Det händer så mycket hela tiden att jag halkar efter med uppdateringar, sedan blir det mer och mer som jag vill berätta om. Plötsligt känns det oöverstigligt att “börja” igen och det skjuts upp gång på gång. Jag tänker hela tiden vad jag “borde” göra, även om det inte finns någon som lägger några måsten på mig, förutom mig själv. Alla projekt jag borde ta tag i, allt arbete jag borde göra. 

Bor man på en gård så finns det alltid mer att fixa och speciellt när man bor på en så gammal gård som vi gör, där mycket tillåtits förfalla under lång tid. Blir stressad över det ibland och känner att jag måste göra mer. Mer än vad jag hinner med och orkar. Mer än vad det finns timmar på dagen. En annan gång tänker jag att det är lugnt, bara att ta en sak i taget och njuta där emellan. Men det är svårt att faktiskt sätta sig ned och bara andas. Utan att ta upp telefonen, utan att tänka på vilket arbete jag ska ta tag i härnäst eller utan att se alla skavanker som borde fixas. 



Men jag känner att det är dags att ta ett litet steg tillbaka, njuta mer av sommaren som jag längtat efter så länge och göra de sakerna jag vill göra också, inte bara de jag borde göra.
Jag och Daniel hade en lång konversation om detta för några dagar sedan. Att man kan jämföra alla måsten med en oändlighetstrappa, de tar aldrig slut. Även om du gör klart ett projekt så kommer nya, det bara fortsätter och fortsätter. Så om man först ska göra klart alla “borde” innan man gör sina “jag vill”, så kommer man aldrig nå till de sakerna man vill göra. 



Därför tyckte han att man borde prioritera sina “vill” framför sina “borde” för de finns kvar där ändå, efteråt. Och det tyckte jag var en sådan fin tanke, för det är ju precis så det är. Vi lever här och nu, vi bestämmer vad vi gör med den tiden. När jag är gammal så vill jag se tillbaka på alla fina minnen av timmar under äppelträdet i trädgården, alla härliga dopp i sjöar, all den tid jag spenderade i naturen med lugn i sinnet, alla minnen och upplevelser med min familj och mina vänner. Känslan av att klappa på en mjuk hästmule och höra ljudet av deras förnöjda tuggande i gräset. Minnet av hundarnas glädje när de rusar fram i full fart över blomstrande ängar.

Inte se tillbaka och bara minnas hårt slit, evigt stressande över att inte vara “klar” och en känsla av att inte räcka till, hur hårt jag än arbetade. 



Att omsätta den tanken i handling är svårare än vad det kan låta som, men jag ska verkligen ge det ett ärligt försök.

Vi köpte en hängmatta för säkert en och en halv månad sedan, som vi hängde upp i trädgården mellan lönnarna på ett supermysigt ställe. Och jag har suttit i den en gång, för att provsitta den. Inte en sekund har jag legat där och bara slappnat av, följt molnen med blicken och njutit av sommaren. Och det är så fel, för jag har längtat efter det så länge. Nu ska jag banne mig börja använda den där hängmattan lite mer flitigt.

Ta hand om er vänner, jag hoppas ni ger er tid att slappna av och bara njuta. 
Kram på er ♥


9

Månadens bild – Maj

Hej vänner!

Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen på sistone, men som ni nog förstår så har det varit mycket att ordna med inför hästarnas flytt hit, och även efter att vi fått hit dem så har jag haft minst sagt fullt upp. Bara att ta hand om alla hästgrejer, göra i ordning sadelkammaren, hänga upp krokar, rensa ut trasiga saker, rengöra, putsa och allt annat som behövt göras har tagit otaliga timmar. Men så har grejerna legat i princip oanvända i typ tio år också, så det är inte så konstigt. Jag har även gått promenader med hästarna, borstat på dem i timmar, byggt hagar, fixat stallet, mockat hagar, trasslat ut eltråd och tusen grejer till hela dagarna. Men det är så roligt att jag inte tänker på hur tiden går och så plötsligt är maj slut.

Det blev verkligen en helt annan vår än förra året, då flyttade vi till gården i mitten på maj och det var så vansinnigt varmt. Det kändes som sommar redan då, solen gassade vareviga dag och vi badade i tjärnen. I år fick vi en kort period av värme i april, men sedan vi kom in i maj har det snöat, regnat, blåst och varit kyligt om vart annat. Då och då har solen kikat fram, men det har varit mycket kallare än förra året. Jag är bara glad för regnet som gör att allt i naturen växer så himla fint nu och för att det minskar risken för skogsbränder, så jag är nöjd ändå! Även fast vi inte kunnat bada i maj i år. 😇

Steg upp klockan sex imorse för att hinna ta månadens bild innan jag skulle åka till jobbet. Jag borstade av Kristall som sovit i stallet och var full av spån, sedan promenerade vi ned till vattnet tillsammans. Jag med fickorna fulla av hästgodis och han nyfiket spejandes omkring sig.
Det kändes rätt självklart att månadens bild var tvungen att innehålla en häst, så det fick bli Kristall som ställde upp den här månaden! Han var så himla snäll och stod lugnt medan jag bytte skor, tog av mig jackan och fixade med kameran. Men så fick han också belöning för att han var så duktig. 🤗

Visst är han söt vår lilla ponny? ♥

Han är lite väl rund, men vi har börjat motionera dem båda, genom att ta korta promenader till en början och jag har även hunnit med att longera honom en gång, vilket han verkade gilla! Han var så himla duktig och lyssnade fint till alla röstkommandon. Stjärna är istället för tunn och behöver få upp sitt hull ordentligt, men det är i och för sig inte så väldigt konstigt med en så gammal häst. Hon äter ordentligt i alla fall och är väldigt pigg på våra promenader! Om hon fick bestämma skulle vi helst trava hela tiden. 😆

Nej nu måste jag verkligen gå och sova, är helt slut efter en lång dag. Men jag hoppas ni gillar maj månads bild! Nu börjar min favoritmånad på året: juni. ♥

Kram på er!7

Vi väntar tillökning!

Hej på er!

Oj vad dagarna försvinner snabbt, det händer saker hela tiden och det är så många saker att ordna med här på gården. Men jag har i alla fall en rolig nyhet att berätta, vi väntar nämligen tillökning! Och nej, inga bebisar om ni nu tänkte det 😉 Det är nämligen ett par fyrbenta som ska få flytta in!

Som ni kanske minns har jag nämnt de två hästarna som står hos mina föräldrar, Stjärna och Kristall, ett par gånger? De ska få flytta till vår gård, då det är krångligt för mina föräldrar med allt arbete runt omkring hästarna. Det har alltid varit mamma som haft det stora hästintresset, men efter hon fick sin stroke så har det varit pappa som fått ta hand om allting kring hästarna. Och det kräver mycket tid, energi och vilja att ta hand om två hästar, speciellt de här två hästarna eftersom de är gamla och kräver en del extravård. Vi har pratat lite löst om att flytta hästarna till oss ända sedan vi köpte vår gård, men eftersom vi inte haft några hagar/stall/vindskydd så har det inte blivit något seriöst av det.

Men nu när vi var uppe hos mina föräldrar över min födelsedag så kom frågan upp igen av olika anledningar och vi funderade mer seriöst om vi skulle kunna ta dem till oss. Efter mycket övervägande fram och tillbaka så bestämde vi oss till slut för att göra det!

Så när vi åkte ned igen efter helgen så hade vi med oss stolpar, tråd och sådant för att kunna bygga en hage. Det blev ingen jättehage eftersom vi inte fick plats med allt material i bilen, men den duger att släppa dem i när de kommer, så kan vi bygga en större sedan.

Jag har ägnat dagarna åt att rusta upp det gamla stallet som kommer användas som vindskydd tills vi bygger ett nytt. Stallet är tillräckligt stort, även om det skulle behövas fixas till en del för att användas som permanent vindskydd, men nackdelen är att då måste man ha en del av hagen i trädgården, vilket förstås är mysigt eftersom man har hästarna precis utanför dörren, men skulle de gå där året runt så blir det otroligt lerigt.

Så vi har planer på att bygga ett vindskydd på andra sidan gula huset, den sidan som vetter bort mot skogen, nu under sommaren. Där kommer vi också bygga upp en permanent hage som kommer användas under vintern, medan vi på sommartid bygger tillfälliga hagar över fälten, så man kan växla betesmark så det alltid finns färskt gräs.

Jag har inte skrivit mycket om hästar i bloggen, eftersom jag inte hållit på med hästar nästan något alls de senaste åren. Men jag är hästtjej i själ och hjärta och har älskat dessa fantastiska djur ända sedan jag var liten. Vi hade ju islandshästar under hela min uppväxt, nästan varje skollov var jag iväg och jobbade i olika stall eftersom vi inte hade råd med ridläger och sånt som alla andra åkte på. Jag gick hästgymnasium och har också varit i Frankrike och arbetat med galopphästar. Jag tror jag har gjort det mesta i hästväg, varit i travstall, på stuterier, hållit på med hoppning, dressyr, islandshästar, galopphästar, jobbat på ridskolor, praktiserat på veterinärklinik inriktad på hästar osv.

Men efter gymnasiet så försvann hästarna tillfälligt ur mitt liv eftersom jag började jobba och inte hade någon koppling till den världen längre. Kanske behövde jag också en paus och testa på något annat? Det är också svårt när man bor mitt i en storstad, då finns det inte där så naturligt. Men självklart pysslade jag alltid om mammas och pappas hästar varje gång jag åkte hem och hälsade på, men det blev ju inte alltför ofta.

Jag har dock hela tiden saknat hästvärlden, att få umgås med hästarna, känna doften av färskt hö, höra deras mumsande i stallet, att få höra deras mullrande gnäggningar när man öppnar stalldörren, att få umgås med dessa härliga djur som tycker om en precis som man är, så länge man behandlar dem med kärlek och respekt. Att stå i timmar och rykta tills de glänser, gå långa promenader i skogen, känna deras mule kittla mot handflatan när man ger dem godis. Att investera hela sin själ och all sin tid i en varelse som ger så himla mycket tillbaka. ♥

Och jag har tänkt ända sedan vi flyttade hit till gården att det är bra synd att ha en sån här stor gård, med mycket mark, enorma fält och massor av bete utan att ha några djur som får  glädje av det. Jag tycker också att det passar in att ha lite djur när man bor så här, det ger liksom mer liv till gården. Så nu är jag så himla lycklig! Det ska bli helt underbart roligt att återigen få ha hästar i mitt liv och jag kan knappt bärga mig tills de är här. Men nu behöver jag inte vänta länge till, för i helgen ska vi åka och hämta dem!

Det var ett himla trassel att fixa en hästtransport, med många turer hit och dit, men till slut hittade vi ett ställe där de hyrde ut transporter, så imorgon hämtar vi transporten och åker norrut. Lördagen kommer ägnas åt att packa alla grejer som ska med och testlasta hästarna, båda brukar gå in utan problem, dock var det ju många år sedan de åkte någonstans nu. På söndag har vi tänkt starta tidigt och åka i god tid, så vi kan få en lugn resa. Vi kommer stanna ofta och kolla till hästarna, ge dem mat och vatten osv. så de förhoppningsvis klarar transporten bra. Sedan är det bara att låta dem anpassa sig till sitt nya hem här hos oss. ♥

Hoppas att ni tycker det ska bli roligt att få följa allting kring hästarna framöver!

Kram till er alla!13