Etsy shop

Jag har äntligen tagit tag i att uppdatera min Etsy shop lite grann, med nya prints och uppdaterade texter. Om ni bara vill gå in och kika, eller kanske klicka hem en print så är ni varmt välkomna! Det vore fantastiskt roligt om mina foton kunde få pryda någon annans hem någon gång. Att en liten bit av Norrlands magiska natur kan få glädja andra. <3

HÄR hittar ni den. 😀

Det här är några av bilderna som ni har möjlighet att köpa:


Stor kram! <3

 

Börjar ni tröttna på dimmiga foton än?

…hoppas inte, för det är dimma här nästan varje morgon och jag kan inte låta bli att fota. 😀

Kommer ihåg hur jag pratade med Daniel för kanske ett år sedan, om att jag ville lära mig fota just mer dimma, men att det verkade vara omöjligt att hitta någon jäkla dimma.. haha. Men efter att jag läst Marias inlägg om hur man kan göra för att bli morgonpigg och faktiskt följt en del av råden så har jag börjat gå upp mycket tidigare på morgnarna. Och insett att det är ju dimma nästan varje morgon!

Någon gång ibland har vi även kvällsdimma, men den är oftast väldigt liten och tunn, inte alls den där mäktiga dimman man kan se på andras bilder. Men efter att ha gått upp cirka klockan sex nu i ett par veckor så har jag insett att den där tjocka, vita dimman som täcker allt i sin väg rullar in över gården mellan 06-07 nästan varje morgon! Så nu är det bara att fota hur mycket jag vill. Det som verkligen underlättar för att få mig att gå upp är att kliva upp samtidigt som Daniel, för då kan han se till att jag inte bara somnar om och struntar i att gå upp haha. Så nu går vi upp tillsammans och äter frukost innan han åker till jobbet. Det är också en extra bonus med att kliva upp tidigt, då får vi spendera morgonen tillsammans och börjar dagen på ett bra sätt, med tända ljus och mys.

Det var inte heller speciellt svårt att få med dimman på bild, när den är såpass tydlig som den är på morgonen, jämfört med de bleka stråken jag fotat kvällstid tidigare, som man nästan behövt kisa för att se överhuvudtaget… 😀 Så nu är jag glad som faktiskt börjat gå upp tidigt på morgonen och får ta del av den här magin. I helgen vaknade jag vid 07.30, båda dagarna helt av mig själv. Och det mina vänner, är i sanning en bedrift om jag får säga det själv!

Tidigare har jag som sagt alltid varit väldigt kvällspigg och hade ofta ingen energi alls under dagen, utan kom igång sent på kvällen och kunde då äntligen göra alla de där sakerna jag velat, men inte orkat göra, under dagen. Nu hinner jag få mer gjort på förmiddagen än vad jag förut hann på en hel dag, och det känns så himla fint. Förut skrev jag t.ex. alltid blogginlägg sent på eftermiddagen/kvällen och det kändes ofta jobbigt eftersom jag satt uppe sent och höll på med det varenda kväll, vilket såklart resulterade i att jag var ännu tröttare varje morgon. Nu skriver jag de flesta inläggen på morgonen/förmiddagen och sedan har jag hela dagen på mig att pyssla med en massa annat.

tack Maria för ett superbra inlägg, med tips som faktiskt fungerar och inspiration till att ta tag i att ändra ens vanor!
Är ni själva morgonpigga eller mer av en kvällsmänniska? Berätta gärna!

Och tack till er som gillar/kommenterar mina inlägg. <3 Det gör mig så glad.

Kram till er!

Min morgon vid tjärnen

Hej på er!

Imorse gick jag upp med Daniel innan han skulle till jobbet och fixade frukost. Såg genom köksfönstret att dimman dansade fram över tjärnen så när han åkt till jobbet så tog jag med mig kameragrejerna och sprang ned. Glömde såklart minneskortet så fick springa upp igen och hämta det, men dimman var vänlig nog att stanna kvar.

Det var förtrollande vackert, med dimman som flöt fram på den spegelblanka vattenytan och tranornas ödsliga skrik i fjärran. Fick rysningar längs ryggraden för att det var så vackert, det kändes nästan overkligt att få befinna sig mitt i allt detta.

Jag tog med mig kameragrejerna och hoppade ned i båten och rodde sakta ut på vattnet, rakt in i dimman. Det enda som hördes var årornas knirkande och plasket varje gång de landade i vattnet. Det är så himla lugnande att ro tycker jag, som att kroppen bara fokuserar på rörelserna för att ro och släpper allt annat. Tystnaden och vattnets blanka yta.

Jag fotade en hel del och efter nästan en timme hade jag rott runt hela tjärnen och fotat klart. Jag gick på lätta fötter hemåt igen, stärkt av en underbar start på morgonen.

Sedan dess har hundarna fått frukost och varit ute ett par gånger, jag har redigerat en massa bilder och ätit lunch. Nu tänkte jag ta en paus från datorn och gå ut i det vackra vädret på en promenad med hundarna.

Hoppas ni har en fin dag. <3 Stor kram till er!

En dimmig värld, två besök & några liter äppelsaft

Hej på er vänner!

Nu var det återigen ett tag sedan jag skrev sist, jag förstår inte hur det kan vara så svårt att få tiden att räcka till. Jag som helst vill skriva ett inlägg om dagen, blir nästan förvånad om jag ens lyckas skriva ett i veckan.. Haha!
Det händer så mycket hela tiden, så efter att vi varit uppe hos mina föräldrar så hann jag bara vara hemma en dag innan vi fick besök av Rikard, en av mina bröder. Det var ett väldigt trevligt besök och vi hade en massa att prata om, drack te, eldade i kaminen och så visade jag honom runt på gården. Han stannade bara en dag men det är alltid roligt att få besök, även om det är korta sådana.

Den morgonen så var det helt dimmigt ute när jag vaknade, fälten och bergen var insvepta i ett tjockt vitt täcke medan solen kämpade för att bryta sig igenom. Det var så vackert. Det känns som att bo mitt i en sagovärld när man tittar ut och världen visar upp detta skådespel. Overkligt. <3

Bagheera visar alltid upp sig framför kameran! <3

Bara några dagar senare kom en av mina kusiner, Samuel, förbi också då han var på väg norrut från Stockholm, så han passade på att stanna hos oss, sova över och hänga lite dagen efter. Vi tog också ett dopp i tjärnen, men nu var det väldigt kallt i vattnet! Jag passade ändå på att simma runt en stund innan kylan till slut tvingade upp mig ur vattnet. Så nu har vi badat ända från maj till september! 😀 Borde nästan ta ett dopp i oktober också, bara för att… Lång badsäsong i år haha.


Samuel precis innan han begav sig vidare norrut. 🙂

Mitt hjärta. <3 Och en massa målargrejer. Ni som sett mina instastories har säkert märkt att vi målat om ett par rum inne! Ska visa er dem i nästa inlägg.

Sen har vi kokat äppelsaft i vår nyinköpta saftmaja, gjort äppelmos och äppelmust. Försökte mig även på att göra äppelcider men den började tyvärr mögla. Vi har en stor balja kvar med äpplen att ta hand om, så ska torka lite äppelringar och sen skära ned en del i klyftor och frysa in, så man kan ta fram dem senare och göra äppelkaka av. Hela frysen är full av röda och svarta vinbär, rabarber och snart äpplen. Det gör att jag känner mig rik. Tänk att kunna plocka fram dessa bär och frukter mitt i vintern och kunna göra egen saft? Så himla gott och lyxigt.

Tänkte också försöka hinna ut i skogen och plocka lite lingon och blåbär, om det nu finns några att plocka efter den här varma, torra sommaren.  Vad har ni för planer i höst?
Imorgon händer det förresten något spännande! Kommer dela med mig om det snart 😀

Stor kram till er!

Dark hedges & Dunseverick castle

Här kommer en fortsättning av mina inlägg från Irlandsresan! Nu är vi på dag 3, vilken jag redan skrivit en del om tidigare eftersom det var dagen då Daniel friade. <3

Nu tänkte jag visa några fler bilder från vår förlovning och från vårt andra stopp den dagen.

Här började vi den tredje dagen, efter en ganska lång resa från stället vi sov på. Eftersom Nordirland tillhör Storbritannien så har de pund som valuta och miles/hour istället för kilometer så det var väldigt förvirrande när man skulle förstå vilken hastighet det stod på skyltarna när man körde bil. Så jag fick sitta med en hemsida uppe där man snabbt kunde omvandla hastigheten i miles till kilometer så vi visste hur snabbt vi fick köra… 😀

The Dark Hedges var verkligen en magisk plats med dessa enorma bokträd som är över 250 år gamla. Men jag blev ledsen när jag såg hur många det är som har karvat in sina namn i träden, eftersom detta skadar träden.

Tyckte det passade så fint att ta bilder på asken och ringarna i den här miljön. <3

Det är öppna gröna fält på sidorna som verkligen ger en irländsk känsla, med böljande landskap och kullar. När Game of Thrones spelade in här så tog de ned staketen på sidorna och strödde smuts och jord över hela vägen, vilket tog dem cirka 2 dagar. The Dark Hedges är i serien en del av The Kingsroad.

Det var en hel del folk där, trots att vi inte besökte Irland under den värsta turistsäsongen så man fick ha en hel del tålamod för att kunna fota utan att en hel skock av människor täckte utsikten. Det är verkligen det värsta med turistattraktioner, det finns inte en chans att man får vara där ifred och i lugn och ro ta sina bilder, utan man måste snabbt fota och sedan vänta länge tills nästa tillfälle ges. Jag är förstås väldigt glad över alla dessa platser som vi fått se och uppleva, men jag föredrar verkligen att fota ensam i våra ensliga skogar här hemma där man får vara ifred.

Efter det åkte vi vidare och stannade vid Dunseverick Castle, som inte längre är något slott utan bara några förvittrade stenar på en klippa. Men en gång i tiden låg här ett riktigt slott och ståtade högt uppe på klippans brant. Det ser inte mycket ut för världen, men platsen var fantastiskt vacker och vi stannade här mycket längre än vi hade tänkt från början.

Vi såg många turister som körde in bilen i parkeringsfickan, stannade bilen och hoppade ut utan att ens stänga av motorn, knäppte ett par bilder och sedan hoppade in i bilen och sladdade iväg… Det måste vara fruktansvärt tråkigt att turista på det sättet, som att de stannar och tar några bilder bara för att kunna säga att de varit där. Att bara stressa från den ena platsen till nästa. Nej fy vad trist. Vi kanske inte hann se lika många ställen som vissa andra, men de vi väl stannade på såg vi verkligen ordentligt och spenderade mycket tid där, med att andas, ta in atmosfären och bara strosa runt i lugn och ro. Så himla skönt. 🙂

Jag stod en lång stund där vi kanten och kände vinden blåsa och andades in den salta havsluften. Kände hur vinden blåste ren en från tankar och måsten för en stund. Det är något väldigt lugnande med en ordentlig vind, hur motsägelsefullt det än kan låta. Som att den tar tag och rensar upp en massa gamla dammtussar som ligger och skräpar i sinnet och lämnar det öppet och redo för nya tankar.

Tänk att någon en gång för länge sedan bestämde sig för att bygga ett slott här uppe på klippan. Vilket jättejobb det måste ha varit att frakta upp allt man behövde!

Vackra klippor som formats av tidens tand, av vatten och vind. Och lite växtlighet som är stark nog att kunna växa på en sådan karg plats.

Jag är där för perspektiv! Det var verkligen enorma klippor. Ser ni mig?

Daniel var så snäll och bar runt på mitt stativ när jag inte använde det. <3

Vackra vyer uppifrån klippan där man kunde se rätt ned i havet och beskåda alla fiskmåsar som flög fram och tillbaka till sina bon som de hade längs branterna. Det växte också många små, fina blommor där uppe och jag satt en bra stund vid kanten och tittade på utsikten nedanför mina fötter.

<3 <3

Ser ni den lilla grottan nedanför klippan? Man förväntade sig nästan att det skulle komma något sagoväsen smygande upp därifrån.. 😀

En vacker plats som jag är väldigt glad över att vi stannade vid, det var en mäktig natur och väldigt fridfullt eftersom vi i princip var ensamma. Det var många som fotade ruinen från vägen men bara ett annat par som faktiskt gick ned för slänten och fotade från andra vinklar. Det gav oss en helt annan upplevelse än om vi hade hållit oss till vägen eller ”riktiga” utkikspunkter dit alla andra gick. Så det är ett tips om ni reser runt och ser fina platser, nöj dig inte med det alla andra redan har tagit, utan utforska och hitta nya vägar/vinklar/ljus som kan ge dig en helt annan bild. (Utan att för den delen förstöra eller gå någonstans där det inte är tillåtet.)

Vi åkte till två platser till den här dagen men de får komma i nästa inlägg så inte det här inlägget blir ännu längre. Hoppas att ni uppskattar mina reseinlägg från Irland!

Stor kram på er! <3

Sveriges mittpunkt

Hej på er!

Nu har jag inget mer jobb inplanerat på ett tag så förhoppningsvis ska jag bli lite bättre på att göra inlägg mer regelbundet. Har känt mig rätt dålig de senaste dagarna, som att en förkylning var på väg att bryta ut. Men har sovit mycket, druckit citron/ingefäravatten och bara försökt intala min kropp att inte bli sjuk. Hade verkligen ingen lust att bli sjuk precis nu när jag äntligen har lite tid för mig själv! Men idag var jag ledig och har faktiskt känt mig väldigt pigg och gjort en massa grejer.

Vi har plockat ned de sista äpplena och sen beskurit äppelträdet som växte helt vilt innan. Jag har plockat upp skräp som låg slängt i skogen och kring tjärnen, (varför slänger folk alltid skräp i naturen??!) dragit ihop en massa ris och kvistar som de förra ägarna röjt men sen bara lämnat. Det såg så skräpigt ut så idag tröttnade jag och drog ihop en stor hög med ris. Äntligen är det lite svalare i luften så man orkar åtaga sig såna här projekt utan att dö av värmeslag.

Jag har också rensat i trädgårdslandet som var helt igenvuxet och beskurit vinbärsbuskarna som hade en massa grenar som släpade i marken.

Sen tog vi oss ett dopp och jösses vad kallt det var i vattnet nu! Men efter en stund vande kroppen sig så vi simmade ändå en stund innan vi tog oss i land och gick upp. Eftermiddagen har jag spenderat med att redigera bilder från Irland och så har vi bakat en äppelkaka.

När jag satt och väntade på att bilderna jag redigerat skulle exporteras från lightroom så gick jag igenom lite andra bilder från den här sommaren och insåg att jag glömt att visa er foton från när Daniel, Filip och jag var på utflykt till Flataklocken, alltså Sveriges mittpunkt.
Vi passade på att åka dit då när vi ändå hade besök, det är ju roligare att göra såna utflykter om man är några stycken.
Det var en lång, vindlande väg som stadigt steg uppåt och tog oss till Sveriges geografiska mittpunkt. Vägen var full av hål och i dåligt skick, så man fick köra långsamt men det gjorde ingenting eftersom det var en sådan fantastisk utsikt så då fick vi gott om tid på oss att beundra den.

Det stod en skylt med information precis vid parkeringen och där kunde vi läsa att om det var klart väder så kunde man se ända till Sundsvalls kust. Men inte gjorde vi det inte! Däremot såg vi en väldigt vacker utsikt och det är ju inte så dåligt det heller.

När vi kom upp var vi de enda där och vi parkerade och insöp det vackra landskapet. Nedanför oss bredde skogar och små sjöar ut sig så långt man kunde se och i fjärran färgades bergstopparna blåa. Det var en vansinnigt varm dag så vi var glada att man kunde köra bil hela vägen upp.

Vi följde en liten väg uppåt till skylten som märkte ut mittpunkten och den lilla triangeln som visade exakt var Sveriges mitt är.

Det finns även ett café där uppe och vi gick in för att få lite skugga och frågade om de hade något veganskt. Jodå, det hade dom. Lite Oatly glass och då menar jag verkligen lite. Vi fick typ en sked var haha. Det måste varit bottenskrapet i en någon gammal förpackning. Tråkigt att de inte hade mer än så.

Här är Sveriges mittpunkt. 😀

Men vi hittade i alla fall en bok som handlade om historia från bygden däromkring. Tyvärr var inte vår lilla by med, men det var ändå intressant att få läsa så vi köpte med oss ett exemplar hem.

Killarna spanar ut över bygden. 🙂


Vi gick runt och knäppte några sista bilder innan vi åkte hem igen. Det var en mysig utflykt, det enda jag hade önskat annorlunda var att de hade haft någon ordentlig fika även till oss veganer. Men, men det kommer nog, så småningom. När företag börjar inse att vi blir fler och fler och att det är inte är så ekonomiskt att missa hela den gruppen av människor.

Ett trevligt utflyktsmål i alla fall. 🙂

Den trasiga vägen, full av hål överallt haha.

Nu ska jag gå ut med hundarna på en sista kvällsrastning innan det är dags att hoppa i säng. Hoppas ni har det fint!

Stor kram på er! <3

Tollymore Forest Park del 3 & Castle Ward (Winterfell)

Här kommer äntligen en tredje och sista del från vår dag två på Irland, som vi spenderade i Tollymore Forest Park och på en inspelningsplats där vissa av scenerna från Game of Thrones spelades in. De två tidigare inläggen kan ni läsa här och här!

Det var fullt av mysiga stenmurar och vackra broar i parken och vi strosade runt där i flera timmar. Ändå kändes det som att vi knappt hunnit se hälften av alla vackra platser som fanns. Jag hoppas vi kan åka dit igen någon gång i framtiden!
Det kändes som att befinna sig i en gammaldags saga när vi satt där på stenbron och lyssnade på vattnets glada dans under våra fötter.

Alltså den här trappan!! Så himla vackert, med alla rosa blomblad som låg utströdda. Kan verkligen se framför mig hur fint det skulle vara att ta tex bröllopsfoton här. Mitt bland naturens alla färger.

De vackra skogarna var oändliga och vi la märke till hur ofta det växte murgröna och andra växter längs trädstammarna. Det luktade så gott i skogen och vi träffade knappt på några andra människor, utan vi fick ha platsen för oss själva.

Plötsligt hittade vi dessa två broar och klättrade längs gräsbevuxna slänter för att nå till de bästa vinklarna. Kommer ihåg hur varmt och fuktigt det var den dagen och det kändes verkligen inte som att vi befann oss på Irland, där man förväntar sig att det ska vara lite rått och regna hela tiden. Istället kändes det som att vi befann oss i ett tropiskt klimat. Kan inte räkna hur många gånger vi fick höra att vi hade en himla tur med vädret och att det aldrig brukade vara soligt så länge på Irland.

Mitt hjärta och en magisk plats. <3

För er som gillar Game of Thrones så kan det vara roligt att veta att flera av scenerna därifrån är inspelade här i Tollymore, bland annat scenen där de hittar vargungarna i första avsnittet!

Jag klängde ned för en brant och hittade den här lilla platsen med klart, kallt vatten och var bara tvungen att doppa fötterna för att få lite svalka. Det var helt underbart att känna vattnet mot mina varma fötter och balansera sig fram på blankpolerade stenar. Det gick förbi några personer som tittade häpet på mig. De är kanske inte vana vid sådana påhitt? 😉

Efter ett svalkande dopp av fötterna så hittade vi det här magiska lilla stenhuset inbäddat i grönskan. Det såg ut som ett lusthus byggt av naturens självt.

Dessa broar alltså. Skulle inte ha något emot att bygga några sådana här hemma över dikena!

Jag har så himla många bilder från den här dagen, ni anar inte hur svårt det är att välja ut bara några få av alla hundratals olika varianter som jag har. Att klicka sig fram och tillbaka mellan ett par bilder i flera minuter innan jag bestämt mig för vilken som är bäst, eller vilka som är värda att visas upp. Nackdelen med systemkameror, det är alldeles för lätt att fota sådana otroliga mängder med bilder. 😉

Det är helt otroligt att man kan bygga något sånt här, med stenar som är helt ojämna och ofixade. Är väldigt imponerad över hur fantastiska vissa byggnader är, det ligger mycket kunskap och känsla bakom det hantverket.

Dessa underbara gröna skogar. Som att stiga rakt in i en sagobok.

Till slut fick Daniel tvinga mig därifrån för jag bara fortsatte fota och om vi skulle hinna med GoT inspelningsplatsen så var vi tvungna att åka, efter de stängde ganska tidigt (tror det var vid 17-18). Det är en sak som vi absolut inte var beredda på, att allting skulle stänga vid femtiden nästan varje dag, trots att det var sommar och turistsäsong. Alltså var det lite bråttom om man skulle hinna till vissa grejer, som tex nationalparker, slott, caféer, kyrkor eller andra liknande platser. Känns så konstigt eftersom man tänker att folk vill ha något att göra på kvällarna också?

Så de första dagarna, innan vi insett det så missade vi en del grejer eftersom vi tog det lugnt och inte ville stressa någonstans. Men så kan man inte heller se allting, det vi väl fick se var istället desto bättre.
Här hade vi just anlänt till Castle Ward, också känt som Winterfell!

Här är största delen av första säsongen av GoT inspelat och borgen här är en del av muren, men som ni kan se på den här bilden, så är det allra mesta datagjort i efterhand så man kanske inte känner igen sig direkt.

Det var en häftig upplevelse att strosa omkring där man vet att många av scenerna från serien är inspelade och att insupa atmosfären. Vi kom dit ganska sent så det var nästan helt tomt på folk och det gav oss gott om tid att se oss omkring.

Så himla mysig liten innergård. Skulle verkligen kunna tänka mig att dricka en kopp te på bänken där och njuta av fågelkvittret.

Här är innergården där bland annat Bran övar på att skjuta pilbåge i serien, och Arya dyker upp och visar sig vara bättre än dem alla.

Jag började dock känna mig ganska utmattad och lite illamående vid det här laget, efter en lång dag i stekande sol och säkert alldeles för lite vatten, och jag hade svårt att hålla uppe gnistan. Jag fotade en hel del, men till slut var jag tvungen att sätta mig ned och vila lite i skuggan eftersom jag var helt slut. Det blev ju också långa dagar, med mycket körande och inte så ordentlig mat, eftersom vi spenderade största delen av dagen på resande fot.

Det märktes på vattnet överallt att det varit ovanligt varmt på Irland under en längre tid, då vattenbeståndet var lågt och ofta var det väldigt tydligt hur lite vatten det faktiskt var i sjöarna.

Den här fina röda dörren får avsluta vår andra dag på Irland. Det var en fantastisk dag, men det jag inte visste då, var att nästa dag skulle Daniel gå ned på knä och fria till mig, mitt i den magiska allén Dark Hedges. <3 Det har jag redan berättat om här, men vi gjorde fler utflykter den dagen som jag ska berätta om senare.

Nu ska jag snart åka till jobbet! Hoppas ni har en fin dag. <3

Första mötet

En bild från första mötet med fjällvråkarna som bor på berget mittemot vårt hus. De är väldigt nyfikna av sig och flyger ofta över oss för att hålla koll. När vi är i trädgården eller är och badar i tjärnen så kan de spana på oss från luften innan de landar högst upp i en trädtopp för att vila vingarna en stund. Det är verkligen förunderligt att få ha alla dessa vilda djur omkring oss, betande runt husknuten eller flygande över trädgården. <3

In i sagornas värld

Igår väckte Daniel mig när han gick upp vid sextiden och sa att det var världens dimma ute. Jag hade bara sovit fem timmar, men jag sprang ur sängen och tittade ut genom fönstret och där utanför var världen höljd i tjock dimma. Jag kunde inte få på mig kläderna fort nog och sprang sedan ut för att föreviga morgonens skönhet.

Jag var ute i nästan två timmar och fotade, sedan vid åttatiden (ungefär då jag brukar gå upp) var dimman helt borta och solen sken från en klarblå himmel. Hade jag vaknat upp då så hade jag missat den här fantastiska stunden utan att ha en aning om det. Det fick mig att vilja gå upp tidigt oftare, trots att jag är en obotlig kvällsmänniska. Men det är så himla härligt att komma upp i tid till att möta soluppgången, och känna daggen i gräset mot ens bara fötter.

Nu har jag äntligen en del lediga dagar efter en lång jobbsommar, och självklart ”firade” jag det med att storstäda huset, tvätta typ sju maskiner, och idag klippa hela gräsmattan tills händerna var fulla av blåsor. 😀
Ja, jag är dålig på att ta det lugnt när jag är ledig… Det är ju då man orkar och har tid att ta tag i saker! Är ni likadana, eller tar ni det helst lugnt när ni väl är lediga?

Nu ska jag i alla fall sova så jag förhoppningsvis kan ta mig upp i bra tid imorgon. Kram på er! <3

 

 

Bloggen har fyllt 1 år!

Har helt glömt bort att bloggen fyllde 1 år den 17:e juli! Tänk att man kan glömma något sådant… Haha! Grattis lille bloggen <3

Jag har inte en massa följare eller ett stort nätverk, men jag älskar att ha denna lilla oas för mig själv, där jag kan uttrycka mig i bilder och skrift. Där jag kan skriva hur mycket eller hur lite jag vill, dela mina foton och göra precis vad jag känner för. Att ha en plats där jag kan kombinera mina många intressen på en och samma plats och där jag kan gå tillbaka i arkivet för att se hur jag utvecklats. Både som fotograf och bloggare. Det här var mitt allra första inlägg. <3
(Förresten om ni går bakåt i arkivet och läser gamla inlägg så är det tyvärr en hel del bilder som inte syns/är konstiga i färgerna. De är liksom gråsjaskiga och det känns jättetråkigt. Det blev så när jag bytte från wordpress.com till wordpress.org för att skapa en blogg med ett eget domännamn. Vi har försökt lösa detta flera gånger men inget har funkat, så jag får väl leva med det helt enkelt, om jag inte vill sitta och fixa varje inlägg för sig… Vilket förstås är ett himla arbete.)

Tänk vad mycket som hänt sedan dess! Vi har flyttat till Norrland, adopterat en till hund, köpt en gård, förlovat oss, rest till Irland och en hel massa mer. Ett helt fantastiskt år på så många sätt. Det ska bli roligt att se vad som händer i framtiden och hur det går med bloggandet, fotograferandet och gården.

Jag har en del mål med hur jag önskar att jag kommer blogga i framtiden och jag jobbar sakta men säkert på att nå mina mål, men utan att känna press eller få prestationsångest över det. Det här är något jag gör för att jag älskar det och just därför vill jag fylla bloggen med bra innehåll. Av den anledningen så bloggar jag inte lika ofta som många andra, eller så ofta som man ”ska” göra. Jag vill inte ha inlägg som känns krystade och framtvingade, bara för att fylla någons sorts kvot. Nej, när jag skriver ska det vara lustfyllt och roligt, annars kan det vara.

Men några mål jag har är att så småningom:

  • Göra ett inlägg per dag
  • Blanda både kortare och längre inlägg
  • Dela med mig av kunskaper, tex. inom fotografi, redigering eller annat som kan vara intressant
  • Göra fler videos
  • Känna att jag kan lägga tid på bloggen utan att det stjäl tid från andra ”viktigare” saker. Alltså att kunna lägga mycket tid på bloggen utan dåligt samvete

Det här första året som bloggare har jag lärt mig en hel del och jag ser framemot att lära mig ännu mer i framtiden! <3

En spektakulär solnedgång & livet just nu

Hej på er!

Jag har jobbat mycket den här veckan också, men från och med nästa vecka kommer det att bli lugnare igen. När alla andra börjar komma tillbaka efter semester, utvilade och fyllda av äventyr så är jag tröttare än vanligt. Det tar så otroligt mycket kraft av mig att ha ett jobb där man alltid ska vara glad, social och tillgänglig. Jag som föredrar att vara ensam och behöver mycket egentid. Det dränerar alla mina energireserver så jag känner verkligen att det ska bli skönt med ett lite lugnare tempo framöver. Så jag hinner med sånt som jag vill göra också, och inte bara sova och jobba.


Den här veckan har vi haft besök av Daniels föräldrar, men jag såg inte mycket av dem eftersom jag mest jobbade. Trevligt var det i alla fall och vi har badat, bakat, druckit te och pratat. Precis som ett besök på landet ska vara.

Våra buskar och träd dignar av frukt och bär, hittills har vi plockat in en massa rabarber, röda vinbär och sedan börjat på svarta vinbärsbusken. Igår hittade vi också flera krusbärsbuskar och hallonbuskar! (De har varit dolda bakom allt högt gräs tidigare.) Samt att äppelträdets grenar böjer sig mot marken på grund av tyngden av alla äpplen. Det känns helt otroligt att kunna plocka in alla dessa skatter, helt gratis utan att det krävts något som helst arbete från vår sida. Helt otroligt egentligen.

Solen har lyst hela veckan men både igår och idag kom det regn, först litegrann på eftermiddagen igår men sedan vräkte det ned där ute hela kvällen samtidigt som åskan dundrade i fjärran. Såg också en blixt lysa upp himlen, jag håller verkligen tummarna att detta inte skapar några fler bränder. Men regnet vi fått har gjort naturen gott och allting börjar återigen bli grönt och friskt. Klippte faktiskt gräset igår och det var första gången på måånga veckor. Det har ju varit helt torrt och brunt, knappt något har växt men efter de senaste regnskurarna så har allting skjutit höjd och nu var det dags att klippas. Äntligen slipper vi hårt, stickigt gräs på gräsmattan och hela skogen känns friskare efter lite regn.

Vi har haft många fantastiska solnedgångar bakom ladan den här sommaren och jag har varit upp och klängt på ladans tak för att få en bättre överblick. Lite läskigt men det var det värt, för jösses vilken otrolig solnedgång. Det gällde bara att kravla sig baklänges ned sedan, så inte fötterna skulle glida på plåttaket. Men det gick bra! Älskar förresten att kunna se berg från vår tomt, det känns så häftigt att bo med dem så nära inpå sig.

Mitt hjärta hängde också med upp på ladans tak (fast inte hela vägen 😉 ) för att ta några bilder med mobilen. <3 (Observera myggnätet. Det är mycket mygg här på kvällarna, och de väljer allra helst att surra runt Daniel. Är han med så bryr de sig knappt om mig, märkligt nog. Han måste ha godare blod? 😀 )

Här ser ni att det är en hel del arbete kvar, med mycket skräp liggande överallt och uthusen behöver både lagas och målas om. Men allt har sin tid. Så småningom kommer vi ta itu med det också.

Här har det regnat hela morgonen, men just för tillfället lyser solen. Vi tänkte ha en inne-dag idag och fixa sådant som blivit släpande då man helst spenderar dagarna utomhus när det är soligt. Så idag ska jag skicka iväg ett te-brev till min tekompis (vill ni veta mer så kika in hos @tekompis på instagram! Så kul initiativ), vika en massa tvätt, redigera bilder, fixa med en present till mamma som snart fyller år, kanske göra någon hudvårdsprodukt och göra i ordning lite i syrummet. Vad ska ni hitta på idag?

 

Stor kram till er! <3

 

 

När regnet äntligen kom

Hej på er!

Usch vad läskigt det är med alla bränder som rasar i vårt land. Det känns nästan overkligt att detta händer, vi är så vana vid att inga stora katastrofer drabbar lilla Sverige. Vi har varken orkaner eller tsunamis och vädret brukar vara väldigt omväxlande och ”normalt”. Men det här året blev det annorlunda, först med en extremvinter där snön la sig i meterhöga drivor och sedan den varmaste och torraste sommaren på hundra år. Varje dag har vi läst nyheterna och hela tiden startar nya bränder över hela landet. I fredags när jag kom hem efter jobbet så regnade det äntligen, efter flera månaders torka.

Men väl hemma så såg jag hur det samlats en massa rök över skogen till höger om vårt berg och en ganska stor rökpelare steg rakt uppåt. Jag sprang in för att hitta Daniel, men där fanns bara hundarna. Ringde honom och han svarade tack och lov, då var han ute och försökte lokalisera var röken kom ifrån. Han hade ringt 112 när han såg rökpelaren men de ville inte komma om man inte sett någon eld (vilket vi förstår, de har fullt upp så det räcker och blir över), så han försökte hitta källan till rökpelaren. Problemet är att skogen är så galet tät där, så det är väldigt svårt att ta sig igenom. Vi möttes upp och delade sedan på oss för att fortsätta leta, så där rusade vi omkring i spöregn, med brännässlor som letade sig ända upp på låren i en mörk skog där röken omfamnade oss och gäckade vår syn. Slogs med en miljard myggor och försökte se något genom mörker, regn och rök.

Det var rök överallt men det var i princip omöjligt att hitta vart den kom ifrån. Så till slut gav vi upp och gick tillbaka till huset, men jag tog ut drönaren och flög med den över röken i ett försök att se om jag kunde hitta någon eld. Jag såg stora mängder rök både runt vår gård och över byn men ingenstans kunde jag se någon eld. Det regnade fortfarande så jag vågade inte flyga så länge med drönaren (egentligen ska man inte flyga alls med den när det regnar, men det här kändes viktigt), men det kändes i alla fall som en lättnad att vi inte sett några lågor.

Jag stannade ändå ute en bra stund och blötte ned träden som står närmast huset och gräset runt huset för att en eventuell brand inte skulle få fäste så lätt. Senare på kvällen hörde vi på nyheterna att det brunnit på två berg bara några kilometer hemifrån oss och förmodligen var det därifrån röken kom. Vi var väldigt nervösa att blixten skulle slå ned här eftersom det dundrade rejält hela kvällen men vi hade tur.

I förrgår var det soligt och varmt hela dagen och vi badade, plockade cirka 5 liter röda vinbär, jag läste två böcker och bara tog det lugnt. Det var en härlig dag efter stressen föregående dag. Igår vaknade vi upp till en grå himmel och efter bara någon timme så började det regna! Aldrig har väl någon blivit så glad för regn 😀

Jag blev tvungen att åka iväg några timmar för att jobba men när jag kom hem igen regnade det fortfarande och den mest fantastiska dimman steg över trädtopparna. Var bara tvungen att springa ut med kameran. Trixade en himla massa för att få ett paraply att sitta fast över kameran så den inte skulle bli dränkt, och till slut lyckades jag surra fast det. Sprang barnsligt lycklig över ängen och kände sommarens första ordentliga regn blöta ned mig från topp till tå. Åh så välbehövligt det här var! Naturen har verkligen törstat efter regn och alla djur och insekter har nog haft det svårt den här tiden. Jag hoppas att det här regnet även sveper över brandområdena, det hade verkligen behövts.

Det var en fantastisk känsla att stå ute på fältet med regnet vräkande ned omkring mig samtidigt som den magiska dimman dansade över bergen Jag tackade naturen för att den äntligen skänkte oss det välbehövliga regnet som hela landet saknat den här sommaren. En helt magisk kväll. <3

När jag väl tog mig in så var jag drypande blöt och frös ordentligt, så då tände Daniel en eld i kaminen och sedan bakade han bröd medan jag satt inlindad i en filt och redigerade bilder. Så mysigt!
Idag har det regnat hela förmiddagen också, men nu lyser solen återigen. Imorgon kommer Daniels föräldrar på besök och stannar några dagar så det ska bli roligt. Vad hittar ni på nu under sommaren?

Kram på er <3

 

 

 

 

Uppe i gryningen

Jag jobbar som sagt mycket nu så dagarna springer bara iväg, men efter att ha jobbat en vecka i sträck hade jag en ledig dag och då ställde jag klockan på 02.00 för att gå upp och fota soluppgången. Det var segt att ta sig upp eftersom jag inte kommit i säng förrän efter elva, så det blev inte många timmars sömn. Men jag känner att jag inte vill att den här sommaren bara ska försvinna i en massa arbete, så då vill jag verkligen passa på att ta vara på den tiden jag faktiskt är ledig.

Jag älskar verkligen sommaren så himla mycket, och när jag då jobbar mycket så får jag nästan ångest över att jag kommer ”missa” sommaren och att det snart kommer vara vinter igen. Så när jag är ledig försöker jag ta tillvara på sommaren och bada, fota, vara ute i solen, plocka blommor, gå barfota i gräset och verkligen njuta. Att försöka att hela tiden vara närvarande i nuet, istället för att fundera på dåtid eller framtid.

Så jag smög mig upp ur sängen trots att jag var väldigt trött, klädde på mig och tog med mig kamerautrustningen till bilen. Sen åkte jag på lite upptäcktsfärd genom byarna och försökte hitta en fin plats att fota på när solen skulle gå upp. Men jag hittade inget klockrent ställe eftersom det var mycket hus och byar överallt. Och som ni kanske vet har jag jättesvårt för att känna mig avslappnad framför kameran om jag tror att någon tittar på, så jag vill alltid vara ifred utan en massa hus i närheten.

Efter en stund vände jag tillbaka hemåt och bestämde mig för att åka upp på en liten skogsväg som går i närheten av vårt berg där jag vet att det är fin utsikt. Och oj vad fint det var där! Solen var på väg upp mellan trädtopparna och hela kalhygget var fyllt av rallarrosor. Jag klättrade runt på stenar och stubbar, fotade i olika vinklar och stod där stilla och kände solens första strålar svepa över mitt ansikte.

Att vara vaken när solen stiger över bergen och få befinna sig i det mjuka, magiska ljuset är verkligen något speciellt. Det var så tyst och stilla, knappt en själ var vaken och jag kände mig så glad över att jag tagit mig upp och fick uppleva detta.

En plats fylld av naturens egna magi. Kunde inte se mig mätt på den här fantastiska soluppgången. Är så lycklig över att bo i mitt kära Norrland igen, och få ta del av allt naturen har att erbjuda.

En fotografs bästa vän när man befinner sig i djupa norrlandsskogar.. 😀

Efter en lång stund så började jag vandra tillbaka till bilen och tänkte precis låsa upp den och köra hem när jag hörde ett märkligt skri. Jag gick över till andra sidan vägen och där, ovanför ännu ett kalhygge med berget i bakgrunden, svävade en stor rovfågel. Vingarna var utbredda och dess ödsliga skri gav mig en rysning längs ryggen. Det var så häftigt och samtidigt lite kusligt på samma gång. Den flög i vida bågar och landade till slut i toppen av ett träd. Jag försökte fota men det var svårt att få några bra bilder, då jag inte alls har rätt objektiv för att fota fåglar. Filmade lite också för att få med dess läte.

Sedan hörde jag plötsligt ett skri bakifrån och så kom en andra rovfågel flygande! Den landade i samma träd som den första och först trodde jag de skulle börja bråka, men sedan insåg jag att de var ett häckande par. De turades nämligen om att flyga stora lovar över området och landade i samma två träd hela tiden.

Helt tyst stod jag där och betraktade dem en lång stund och gladdes återigen över att jag gått upp så tidigt. Jag frågade senare i en fågelgrupp vad det var för sorts fåglar och tydligen var det fjällvråkar! Så fint att de bor här, precis omkring vårt hem. Sedan åkte jag hem och åt en macka innan jag somnade i soffan med en hund vid fötterna och en vid huvudet. <3

En helt underbar morgon! Det måste jag göra om flera gånger. det är något speciellt med att vara uppe vid soluppgången när alla andra ligger och sover. Som att gränsen mellan den här och andra världar är tunn just då, så de som råkar vara uppe då kan få en glimt av något riktigt magiskt.

 

På upptäcktsfärd i närområdet

Hej på er!

Igår efter jag kommit hem från jobbet så åkte jag och Daniel iväg på en liten upptäcktsfärd. Vi har ju knappt utforskat området vi bor i alls, eftersom vi haft så himla mycket jobb med att få gården i någorlunda skick. Men nu börjar det sakta, men säkert gå framåt och jag kände att jag ville ut lite grann. Har jobbat väldigt mycket på sistone så dagarna har mest bestått av att jobba, äta, sova, vilket blir rätt trist i längden. Speciellt när jag vill vara ute och ta tillvara på sommaren.

Så vi åkte iväg med bilen en sväng och körde mot en sjö som ligger på andra sidan av ”vårt” berg. Vi hamnade först vid en badplats, men det blåste något otroligt mycket så vi var bara där en kort stund och lyssnade till vågskvalpet, innan vi åkte vidare. Sedan körde vi in på en enslig skogsväg, där bilen hoppade och krängde på den dåliga grusvägen. Vi fortsatte envist och när vi rundade en krök så var det helt plötsligt så värt det.

Där var ett hav fullt av rallarrosor som lyste i en vacker rosalila nyans i solens sken. Andäktigt gick vi genom det här färgsprakande havet och jag kunde inte sluta ta bilder. Det var så fruktansvärt vackert, mitt bland djupa skogar och berg i fjärran, så gömde sig den här underbara platsen.

Jag sprang runt och fotade, filmade och bara njöt av att vara ute i naturen igen. En liten andningspaus från bilturerna, människorna, staden och det sociala samspelet. Att bara få vara i några minuter och andas i tystnaden.

Sedan åkte vi vidare på den lilla vägen och hittade ett vackert litet tjärn. Det var tyvärr omgivet av en himla massa granris så det var svårt att ta sig runt. Men jag lyckades gå en liten sväng och njuta av den här utsikten.
Tycker det är väldigt vanligt att folk röjer i skogen men sedan aldrig tar hand om allt ris och grenar som de sågat ned, så ligger det bara där sedan och ser skräpigt ut, år efter år. Så har de gjort även här på vår gård, så det finns hur mycket skräp som helst att dra ihop. Vi kommer ha bygdens största majbrasa nästa år.. 😀

Idag har jag hunnit med att kratta klart framför vedboden, plantera om en massa växter och så har vi bakat chokladmuffins (som blev supergoda!), och jobbat. Så det har varit en effektiv dag, men känner nu när jag väl satt mig ned hur trött jag faktiskt är. Jobbar imorgon också, (sjunde dagen i rad) men sedan har jag en dag ledigt. Då ska vi åka och köpa grejer så vi kan bygga en flytbrygga!

Ser framemot att kunna påbörja det projektet. Vad har ni för er? Är ni lediga och njuter av sommaren? Är utomlands? Jobbar eller något annat? Berätta gärna.

Stor kram på er! <3

Tollymore Forest Park del 2

Hej på er!

Här kommer en fortsättning från Tollymore Forest Park. Jag har så många foton därifrån så det lär bli en del 3 också en annan gång! 😀


Vi spenderade många timmar i Tollymore, vi åt lunch, vandrade runt och hittade undangömda platser överallt. Det fanns så mycket att se, jag blev nästan lite stressad över att hinna se och fotografera allting. Jag vill ta med mig varenda liten kvadratcentimeter av den här parken i mitt minne, förvara den i en skyddad vrå där jag kan ta fram dessa minnen en mörk vinterkväll när allting känns grått och trist utanför.


Då vill jag öppna dörren till dessa minnen och komma ihåg varje doft, det nyklippta gräset och den fuktiga jorden i skogen, jag vill minnas dessa vackra byggnader och hur stenen kändes skrovlig under mina fingrar. Hur det lät när fåren ropade till sina lamm och bäckarna porlade i dikeskanterna.

Hur korparnas vingslag tog dem högre upp på luftströmmarna och hur det kändes som att vandra i en sagovärld där mellan uråldriga träd och gamla ruiner. Att jag fick upptäcka denna magiska park tillsammans med mitt hjärta, som nästa dag skulle gå ned på knä och fria till mig. <3

Den här utsikten alltså. Kan det bli vackrare?

Det här är ett korkträd! Det var så häftigt att se, och barken kändes verkligen som att ta på en vinkork. Så himla märklig känsla.

Det var såna otroliga färgkombinationer bland blommorna här, så starka färger som lyste upp hela parken otroligt mycket. Jag blir så glad av starka färger! Ironiskt nog använder jag nästan alltid svarta, vita eller gråa kläder haha. Men naturen får lysa upp min omgivning istället. <3

Kände mig som Alice i Underlandet när jag sprang runt och tog bilder i den här omgivningen. Väntade bara på att få syn på en vit kanin med väst och en klocka, eller stå öga mot öga med hattmakaren. Tyvärr hände det inte, men det var en underbar dag ändå!

Nu ska jag och min fästman (har fortfarande inte vant mig vid att säga det!) titta på film, jag ska dricka en kopp te och så ska vi äta lite gottis innan det är sovdags. Nu är det bara tre heldagar kvar av vår resa! Tiden har verkligen gått så himla fort. Hoppas ni har det fint mina vänner, och att ni inte tröttnat på mina reseinlägg än. För jag har många kvar att göra… 😀

Stor kram!

Tollymore Forest Park del 1

Den andra dagen på vår resa så satte vi GPS:en mot Mourne mountains som vi hade tänkt åka upp i och fota, men när vi precis lämnat Newcastle så såg vi en skylt där det stod ”Tollymore Forest Park” och vi blev lite nyfikna så vi svängde in där. Det första vi möttes av var den här fantastiska gamla grinden, som är byggd kring 1780. Då satt den ihop med en lång mur som omgärdade hela ägorna kring Tollymore och det bodde en portvakt i en liten stuga precis vid grindarna.

Jag fastnade förstås direkt för den här sagolika byggnaden och fotade en lång stund. Det var helt otroligt vackert byggt alltihop, och nu när det även växte blommor och murgröna överallt gjorde det allting ännu mera sagolikt.

Det kom en hel del bilar som var på väg in i parken medan jag höll på och fotade så jag fick springa fram och tillbaka mellan att ställa upp kameran, vara framför kameran och sen springa tillbaka och flytta på allting så fort det kom någon haha. Men det var det värt, för åh vad fina bilderna blev! Det var väldigt svårt att välja ut bara några få att visa upp, när jag har så himla många som jag tycker om. Beslutsångest kan man verkligen tala om då!

Efter en lång stunds fotande kände jag mig till slut nöjd och vi fortsatte inåt parken. Det är en enorm park som sträcker sig 630 hektar omkring och ligger precis vid Mourne bergens fot. Den här parken har verkligen allt man kan tänka sig, vackra gamla byggnader, skogar, berg, vatten och underbara trädgårdar. Jag hade kunnat spendera flera dygn där, men förhoppningsvis kan vi komma tillbaka en gång och utforska ännu mer.

När vi parkerat så gick vi runt lite och hittade sedan den här vackra platsen på ängen, med utsikt över skogen och bergen. Det låg moln och skrapade på bergstopparna som skapade en väldigt dramatisk atmosfär, samtidigt som solen sken från andra hållet. Jag kände mig som hon i Sound of Music när jag sprang runt där på ängen.

Det var en utsikt som nästan fick en att tappa andan, samtidigt som de som arbetade i parken bara knogade på utan att så mycket som kasta en blick uppåt. Jag antar att om man varje dag ser dessa utsikter så kanske de inte ter sig så speciella eller spännande efter ett tag, men jag har ändå svårt att förstå hur man inte kan fascineras av en sån här natur. 😀 Jag förundras varje dag över vårt lilla berg där hemma, över alla vackra blommor och hur mysigt det låter när humlorna surrar omkring bland fruktträden. Jag tror det är så lätt att bli hemmablind och sluta njuta av dessa små och stora saker, så jag försöker aktivt uppskatta dessa moment i vardagen. Jag tror att man blir en lyckligare människa om man kan bli glad för små saker, som andra kanske inte ens tänker på.

Efter att ha varit där en bra stund så började vi vandra runt och fann en väg mellan massvis av vackra blommor i klara, starka färger och enorma träd. Jag sa till Daniel att det känns knappt som Irland, det kändes som om vi befann oss på någon ö i medelhavet med en massa exotiska blommor och växter. Dessa träd var helt magiska, det gick inte att nå runt dem ens om man var två personer.

Jag har hundratals bilder till som jag vill visa er, men det här får räcka för det här inlägget! Ska ladda upp en fortsättning på Tollymore Park så snart jag har tid.

Hoppas ni har det fint och njuter av sommaren. Har hört att det är väldigt varmt hemma! Stor kram <3

 

 

 

Trinity college library

Nu ska jag försöka komma i ordning med bloggandet härifrån Irland igen, det har varit svårt att hinna med det på grund av kombinationen många tusen bilder att gå igenom, dåligt internet och fullt upp hela dagarna. Men vi har det helt fantastiskt och har sett så otroligt många vackra platser på bara fyra dagar och självklart vill jag dela dessa med er!

Så nu fortsätter vi i ordning från första dagen, då vi började i Dublin och åkte för att se Trinity college biblioteket. För flera år sedan såg jag en bild på Pinterest från det biblioteket och sa då till Daniel att ”dit måste vi åka!” Nu blev det äntligen verklighet. Som de flesta av er vet älskar jag böcker och läser otroligt mycket. Jag har alltid älskat bibliotek och när jag var liten ville jag ha biblioteket som är med i filmen Skönheten & Odjuret.

Det var otroligt vackert redan på området utanför och allting var väldigt välskött. Med stora, gamla byggnader i sten och välklippta gräsmattor. Kunde inte låta bli att fota en hel del redan där, och fastnade speciellt för alla de stora fönstren, som är så vackra.

När vi betalat entré så kom vi in i en giftshop och efter det hamnade man i någon sorts utställning eller museum som vi bara kastade en snabb blick på innan vi fortsatte. Nu fick ingenting stoppa vår väg! 😀

Sen steg vi in i biblioteket. Det här enorma rummet, med flera meter högt i tak, med gamla, förvittrade böcker överallt. Herrejösses vad magiskt det var. Tyvärr fick man inte vara på övervåningen, det hade varit häftigt att se allting uppifrån också. Men vi gick runt där och trängdes med en massa andra människor, fotade och förundrades.

Tänk hur många människor som varit här tidigare, alla de händer som plockat i och ur böcker ur dessa hyllor, som klängt på stegarna för att nå just rätt bok. Och alla de författare som har lagt ned en massa tid på att skriva dessa böcker.

Det kändes som om vi klivit in i någon magisk Harry Potter värld, och jag bara väntade på att få se en kvast stå i ett hörn någonstans, eller att några böcker plötsligt skulle börja sväva omkring.

Verkligen ett otroligt ställe, är SÅ glad att vi tog oss dit och fick se det här. Var helt omtumlad när vi gick därifrån.

Så här såg det ut framför alla alkover där böckerna var, det var alltså avspärrat och det gick vakter fram och tillbaka för att se till att ingen gick in. Hade gärna velat dra med fingrarna över böckerna men jag fick nöja mig med att se och fotografera dem.

Helt magiskt!! Är så glad att jag fått se den här platsen. En del av min bucketlist är uppfylld. Och bara att åka till Irland är ju en annan del! Här bockar vi av den ena upplevelsen efter den andra. 😀

Nu ska jag göra mig i ordning innan vi drar iväg på nästa äventyr! Hoppas ni har det fint mina vänner. Stor kram till er! <3

 

 

 

Idag flyttar vi!

Hej då Byåker, det har varit en fin tid. Med vackra sommarkvällar i skogen, en helt otrolig vargavinter med meterhöga drivor och en vacker vår där allt än en gång vaknar till liv.
Flammande solnedgångar och dimhöljda kvällar. En vacker början på vårt liv i Norrland.

Nu ser vi framemot många fina år i Tallänget!