Veckan innan Irland & resan till den gröna ön

Hej på er!

Här kommer en sammanfattning om veckan innan vi åkte till Irland och om hur resan dit var.

Veckan innan vår resa var det verkligen fullt upp med att få i ordning allting, jag rev ned uteduschen, hundgården, tvättade, städade, packade och fixade en miljon saker innan vi skulle åka. Daniels familj kom upp på fredagen för att bo hos oss, passa hundarna och gården medan vi var borta. Är så himla glad och tacksam över att de gjorde detta för oss, utan dem hade den här resan varit omöjlig för oss. Jag var ute hela dagarna och jobbade i solen, det var cirka 30-35 grader i skuggan nästan varje dag men jag älskar ju värmen så jag klagar inte. Efter den här superlånga vintern så känns det fantastiskt att vi fick en sån underbar vår, med sol, värme och magiskt kvällsljus.

Här är lite före och efter bilder från arbetet på gården. Före bilderna är tagna i maj och efter bilderna i juli, men egentligen var det mesta klart redan i början på juni. Har bara inte hunnit ta mig tid att dokumentera det.

Före: Här hade vi redan hunnit ta ned en del av nätet som satt runt hundrastgården, innan jag kom på att jag kanske skulle dokumentera allting. Är ju så roligt att kunna titta tillbaka och se hur det såg ut från början. Det var hårt slit att ta loss nätet från plankorna, då det satt fast med en miljard små spikmärlor och det var inte det lättaste att få loss dem.

Efter: Hundrastgården är nedriven, allt skräp är bortplockat, det är krattat och klippt, gångjärnen till dörren är fixade och vi har tagit bort alla onödiga saker som låg överallt. Dock behöver vi fixa helt nya, hela dörrar till lagården och sätta för hålet som de sågat upp i timmerstockarna, men annars börjar det arta sig. Hela lagården och i princip alla hus är också i behov av ommålning och allmänt upprustande, men en sak i taget!

Före: Den fula cementtunnan stod där och stack en i ögonen varje gång man skulle beundra utsikten, ”affären” som de byggt till sina barn stod och skräpade och deras skrotbil fanns fortfarande kvar på vår tomt.

Efter: Vi har rivit ned ”affären” och cementtunnan, skrotbilen är borta och det börjar bli lite mer ordning här ute. Vi behöver dock så småningom verkligen köpa nya, fina utemöbler då de vi har nu är sånt vi hittat i lador och uthus, och inget matchar eller ser bra ut haha.

Före: Den gamla uteduschen stod här och skräpade, och det var inte roligt att mötas av den här synen det första man gjorde när man kom in på gården. Så den tog jag tag i att riva ned snabbt som attan. Allt skräp som säljarna lämnat på bordet fick jag också rensat upp i och slängde (till återvinning förstås) cirka 95 %. Jag tog också ned alla grejer som satt uppspikade på väggen och rensade igenom allt virke. Sånt som är okej skick och kan användas till annat har vi lagt i en hög och sånt som var trasigt/ruttet har hamnat på en eldhög som kommer bli en redig majbrasa nästa år.

Efter: Allt skräp är borta och nu har vi bara vattenslangen och vattenkanna här på hörnet. Väggen ser ju inte så rolig ut, men det kommer bli fint så småningom när vi målar om och byter ut trasiga plankor.

Ja här har inte vi gjort något, men det är rätt stor skillnad på växtligheten från maj till juli.

Nu är det så otroligt torrt i marken och efter att de var här och slog gräset som sedan balades och fraktades bort så är åkern helt gul. Vi hoppas verkligen på regn snart.

Samma här, allt är så himla torrt. 🙁

Men det börjar sakta men säkert bli lite finare här på gården. Och bara man tar en sak i taget så kommer det nog bli jättebra till slut!

Hur som helst, spända inför vår Irlandsresa så packade vi de sista grejerna i bilen och sa hejdå till Daniels familj och hundarna. Det kändes lite sorgligt att lämna dem eftersom hundarna inte förstod vart vi skulle, när vi skulle komma tillbaka eller om vi ens nånsin skulle komma hem. </3
Det kändes i alla fall bra att de fick bo kvar hemma där de trivs och känner sig trygga, och med människor de redan känner.

Vi bilade ned till Stockholm, lämnade bilen i Daniels föräldrars garage och sov över i deras lägenhet. Flyget gick ganska tidigt på söndag morgon så det var smidigast att vara på plats i Stockholm dagen innan. Lite roligt är det att jag verkligen inte känner att jag saknar något med Stockholm. Det är proppfullt med människor överallt, det är varmt och trångt och människor är så stressade. Nej jag trivs verkligen bäst i mina norrländska skogar. <3

På flygplatsen gick allt väldigt smidigt då Daniel bokat SAS Plus, så då fick man gå i egna köer som var mycket kortare och man slapp vänta hela tiden. Det var verkligen värt att betala lite extra för, man fick platser med extra benutrymme, de bjöd på te, kaffe och juice, samt mat. Dock var det inte veganskt så vi tog bara varsin brödbit. Men vi hade inte räknat med något alls så för oss blev det bara en extra bonus. Man fick också varma handdukar och vi fattade inte alls vad tusan man skulle med dem till haha. Vi satt och smygkikade lite på alla andra och folk verkade använda dem för att tvätta sig i ansiktet eller händerna. Vad är egentligen tanken med dessa varma handdukar??

Flyget gick snabbt och helt plötsligt landade vi i Dublin! Flygplatsen var lättmanövrerad och vi hittade vårt bagage väldigt snabbt. Sedan skulle vi ta oss till transfer bussarna som gick till Europcar där vi skulle hämta vår hyrbil. Vi frågade om vägen och hittade till slut rätt, men väl där fick vi vänta ganska länge på rätt buss. Det var nämligen egna bussar för varje biluthyrningsföretag (tex. Hertz, Europcar osv) och alla andra bussar kom hela tiden och hämtade folk, men inte vår… Efter cirka 20-30 minuters väntan så kom äntligen vår buss och vi kunde ta oss vidare.

Det var en liten buss och väldigt trångt så jag fick sitta i Daniels knä för att få plats, men vi kom med i alla fall. Busschauffören var en jättesöt äldre, irländsk gubbe som pratade med så stark irländsk accent att det var nästan omöjligt att förstå honom. Han liknade busschauffören i Harry Potter och fången från Azkaban, ni vet han som kör nattbussen. Så knäppt haha!

Vid Europcar så blev det en del krångel, först eftersom vi skulle lägga till så att även jag fick köra bilen (det fick man betala en hel del för, alltså om man skulle vara två förare, inte för att just jag skulle få köra!), sedan skulle vi tydligen betala en försäkring som täckte allt möjligt, tex repor och andra skador på bilen. Enligt hemsidan var detta frivilligt, men när vi först tänkte säga nej till detta (eftersom det var rätt dyrt) så visade det sig att då måste man betala en depositionsavgift på 15 000 (!!!) kronor istället, som man då fick tillbaka sedan om det inte var något fel på bilen vid inlämning. Eftersom detta skulle göra att vi knappt hade några pengar kvar att röra oss med, så var vi tvungna att ta den där försäkringen. Lite fult gjort tycker jag, för det var inte alls så tydligt att det var så här det skulle gå till. Men men, vi fick till slut vår hyrbil och kunde äntligen starta vår resa genom Irland!

Mitt inlägg från vår första dag kan ni läsa här.  

Kram på er! <3

Uppe i gryningen

Jag jobbar som sagt mycket nu så dagarna springer bara iväg, men efter att ha jobbat en vecka i sträck hade jag en ledig dag och då ställde jag klockan på 02.00 för att gå upp och fota soluppgången. Det var segt att ta sig upp eftersom jag inte kommit i säng förrän efter elva, så det blev inte många timmars sömn. Men jag känner att jag inte vill att den här sommaren bara ska försvinna i en massa arbete, så då vill jag verkligen passa på att ta vara på den tiden jag faktiskt är ledig.

Jag älskar verkligen sommaren så himla mycket, och när jag då jobbar mycket så får jag nästan ångest över att jag kommer ”missa” sommaren och att det snart kommer vara vinter igen. Så när jag är ledig försöker jag ta tillvara på sommaren och bada, fota, vara ute i solen, plocka blommor, gå barfota i gräset och verkligen njuta. Att försöka att hela tiden vara närvarande i nuet, istället för att fundera på dåtid eller framtid.

Så jag smög mig upp ur sängen trots att jag var väldigt trött, klädde på mig och tog med mig kamerautrustningen till bilen. Sen åkte jag på lite upptäcktsfärd genom byarna och försökte hitta en fin plats att fota på när solen skulle gå upp. Men jag hittade inget klockrent ställe eftersom det var mycket hus och byar överallt. Och som ni kanske vet har jag jättesvårt för att känna mig avslappnad framför kameran om jag tror att någon tittar på, så jag vill alltid vara ifred utan en massa hus i närheten.

Efter en stund vände jag tillbaka hemåt och bestämde mig för att åka upp på en liten skogsväg som går i närheten av vårt berg där jag vet att det är fin utsikt. Och oj vad fint det var där! Solen var på väg upp mellan trädtopparna och hela kalhygget var fyllt av rallarrosor. Jag klättrade runt på stenar och stubbar, fotade i olika vinklar och stod där stilla och kände solens första strålar svepa över mitt ansikte.

Att vara vaken när solen stiger över bergen och få befinna sig i det mjuka, magiska ljuset är verkligen något speciellt. Det var så tyst och stilla, knappt en själ var vaken och jag kände mig så glad över att jag tagit mig upp och fick uppleva detta.

En plats fylld av naturens egna magi. Kunde inte se mig mätt på den här fantastiska soluppgången. Är så lycklig över att bo i mitt kära Norrland igen, och få ta del av allt naturen har att erbjuda.

En fotografs bästa vän när man befinner sig i djupa norrlandsskogar.. 😀

Efter en lång stund så började jag vandra tillbaka till bilen och tänkte precis låsa upp den och köra hem när jag hörde ett märkligt skri. Jag gick över till andra sidan vägen och där, ovanför ännu ett kalhygge med berget i bakgrunden, svävade en stor rovfågel. Vingarna var utbredda och dess ödsliga skri gav mig en rysning längs ryggen. Det var så häftigt och samtidigt lite kusligt på samma gång. Den flög i vida bågar och landade till slut i toppen av ett träd. Jag försökte fota men det var svårt att få några bra bilder, då jag inte alls har rätt objektiv för att fota fåglar. Filmade lite också för att få med dess läte.

Sedan hörde jag plötsligt ett skri bakifrån och så kom en andra rovfågel flygande! Den landade i samma träd som den första och först trodde jag de skulle börja bråka, men sedan insåg jag att de var ett häckande par. De turades nämligen om att flyga stora lovar över området och landade i samma två träd hela tiden.

Helt tyst stod jag där och betraktade dem en lång stund och gladdes återigen över att jag gått upp så tidigt. Jag frågade senare i en fågelgrupp vad det var för sorts fåglar och tydligen var det fjällvråkar! Så fint att de bor här, precis omkring vårt hem. Sedan åkte jag hem och åt en macka innan jag somnade i soffan med en hund vid fötterna och en vid huvudet. <3

En helt underbar morgon! Det måste jag göra om flera gånger. det är något speciellt med att vara uppe vid soluppgången när alla andra ligger och sover. Som att gränsen mellan den här och andra världar är tunn just då, så de som råkar vara uppe då kan få en glimt av något riktigt magiskt.

 

På upptäcktsfärd i närområdet

Hej på er!

Igår efter jag kommit hem från jobbet så åkte jag och Daniel iväg på en liten upptäcktsfärd. Vi har ju knappt utforskat området vi bor i alls, eftersom vi haft så himla mycket jobb med att få gården i någorlunda skick. Men nu börjar det sakta, men säkert gå framåt och jag kände att jag ville ut lite grann. Har jobbat väldigt mycket på sistone så dagarna har mest bestått av att jobba, äta, sova, vilket blir rätt trist i längden. Speciellt när jag vill vara ute och ta tillvara på sommaren.

Så vi åkte iväg med bilen en sväng och körde mot en sjö som ligger på andra sidan av ”vårt” berg. Vi hamnade först vid en badplats, men det blåste något otroligt mycket så vi var bara där en kort stund och lyssnade till vågskvalpet, innan vi åkte vidare. Sedan körde vi in på en enslig skogsväg, där bilen hoppade och krängde på den dåliga grusvägen. Vi fortsatte envist och när vi rundade en krök så var det helt plötsligt så värt det.

Där var ett hav fullt av rallarrosor som lyste i en vacker rosalila nyans i solens sken. Andäktigt gick vi genom det här färgsprakande havet och jag kunde inte sluta ta bilder. Det var så fruktansvärt vackert, mitt bland djupa skogar och berg i fjärran, så gömde sig den här underbara platsen.

Jag sprang runt och fotade, filmade och bara njöt av att vara ute i naturen igen. En liten andningspaus från bilturerna, människorna, staden och det sociala samspelet. Att bara få vara i några minuter och andas i tystnaden.

Sedan åkte vi vidare på den lilla vägen och hittade ett vackert litet tjärn. Det var tyvärr omgivet av en himla massa granris så det var svårt att ta sig runt. Men jag lyckades gå en liten sväng och njuta av den här utsikten.
Tycker det är väldigt vanligt att folk röjer i skogen men sedan aldrig tar hand om allt ris och grenar som de sågat ned, så ligger det bara där sedan och ser skräpigt ut, år efter år. Så har de gjort även här på vår gård, så det finns hur mycket skräp som helst att dra ihop. Vi kommer ha bygdens största majbrasa nästa år.. 😀

Idag har jag hunnit med att kratta klart framför vedboden, plantera om en massa växter och så har vi bakat chokladmuffins (som blev supergoda!), och jobbat. Så det har varit en effektiv dag, men känner nu när jag väl satt mig ned hur trött jag faktiskt är. Jobbar imorgon också, (sjunde dagen i rad) men sedan har jag en dag ledigt. Då ska vi åka och köpa grejer så vi kan bygga en flytbrygga!

Ser framemot att kunna påbörja det projektet. Vad har ni för er? Är ni lediga och njuter av sommaren? Är utomlands? Jobbar eller något annat? Berätta gärna.

Stor kram på er! <3

Gårdsarbete och lite före/efter bilder

Igår eftermiddag så jobbade vi en hel del på gården, det finns så mycket att göra att man aldrig behöver vara sysslolös. Det är stora ytor som har behövt röjas, klippas och krattas då det har legat en himla massa skräp, dött gräs, löv, fimpar, spik och allt möjligt annat i en enda röra överallt. Så vill vi förstås inte ha det, så större delen av våra lediga dagar har gått åt att riva ned trasiga grejer, som t.ex. hundgården och uteduschen samt gamla gungställningar osv.

Den stora cementtunnan som stod mitt emot ytterdörren som de använt som grill har vi också rivit ned, då den var väldigt ful, full med skräp, sprucken och det bodde en hel hord med myror i och omkring den… Vi köpte en slägga och sen slog Daniel ned den i mindre bitar som vi plockade bort allt eftersom. I botten var den fylld av en massa stenar, som vi passade på att använda till en ny grillplats!

Vi tog bort den gamla sandlådan, och sanden använde vi för att fylla igen stora gropar i vägen med. Det känns bra att kunna återanvända sånt och inte bara kasta bort allting. Där sandlådan legat var det förstås inget gräs, utan bara en stor, brun fyrkant. Eftersom den ligger längre ifrån ytterdörren och är mer passande som grill/eldplats så flyttade vi stenarna dit och byggde upp en fin eldplats där istället. Så fick även stenarna ett nytt syfte.

Igår tog jag tag i att röja ur vedboden som var full av smuts och skräp, jag slängde ut allt som jag inte ville ha där inne och sopade så dammet yrde. Var tvungen att gå ut för att andas ibland då det blev så himla mycket damm i luften. Tror inte det blivit sopat där inne på några decennier… 😀


Har ända sedan jag var liten och hästtokig drömt om att en gång få äga en gård med ett gammalt förfallet stall, som jag kunde rusta upp och fixa i ordning för att ha mina egna hästar där. (Ja, jag drömde alltså om att städa, haha!) Har alltid älskat att få röja upp i gamla byggnader där ingen gjort något på länge. Att se hur förfallet och smutsigt det är, och sedan få förvandla det till ett mysigt och trivsamt ställe som man kan använda. Jag var helt tokig i hästböcker och läste allt jag kom över, och i många såna böcker så var det ofta just det som hände. En ung tjej hittade hipp som happ ett undangömt gammalt stall i sin trädgård, rustade upp det och fick sen förstås sina drömmars häst. 😀
Jag fick inget stall på den här gården, men både en vedbod, lada och en lagård som behöver rustas upp!

Det var så vackert när dammet dansade i solens ljus. Som magi.

Jag ställde in allt snyggt och ordnade också en plats där vi kan hugga upp större vedklabbar till mindre vedträn. Tycker det blev så fint där ute till slut. Tyvärr har de bara kastat in ved under en tid, så det ligger bara i en stor hög på ena sidan. När vi har tömt där så småningom och ska in med ny ved så ska vi se till att trava upp veden ordentligt, precis som vi gjorde hemma när jag var barn. Vår huvudsakliga uppvärmning är inte eldandet, utan en luftvärmepump och direktverkande el, men eftersom vi har en kamin, en öppen spis och två vedspisar i huset så känns det vettigt att värma upp huset en del genom att elda, speciellt i vinter. Det blir ju också lite billigare, eftersom vi har egen skog vi kan ta av.
Idag har Daniel fyllt på de två bänkarna som står på bron och som har plats för förvaring, med en massa ved. Tanken är att alltid försöka ha dem fulla så man inte behöver springa ut till vedboden varje gång man vill ha ett fång ved. Är ju så mycket lättare att bara hämta ute på bron, och så får man då och då ta ett krafttag och fylla på ordentligt där istället.

Sedan har jag krattat, och krattat och krattat… Har träningsvärk i axlarna och blåsor i händerna, men fint blir det!


Det har legat stora högar med virke både på gräsmattan och på kortsidan av lagården efter att vi rivit ned en massa saker, men det tog vi och flyttade på igår. Så nu ligger det lite gömt bredvid ladan istället, så man slipper se den högen det första man gör när man går ut.

Efter allt jobbande igår så var vi helt slut och svettiga så vi gick ned till vår lilla tjärn och tog oss ett dopp. <3 Det var faktiskt väldigt skönt i vattnet efter den första köldchocken och vi badade och simmade en bra stund. Det känns så himla lyxigt att ha en ”egen” plats att bada på. Det är dock lite krångligt att bada eftersom det inte finns någon strandkant, utan det är en massa näckrosor och äcklig botten i kanten. Så just nu åker vi ut med båten och hoppar i någonstans i mitten där man inte når botten och då är det inga problem alls. Men det är jobbigt att ta sig upp i båten igen sen, så vi har planer på att fixa en flytbrygga som man kan åka ut på istället. Med en stege till så det är enkelt att ta sig upp och ned. 😊

Ja det är mycket jobb med allting, men det är så himla härligt att veta att vi gör allt detta för oss. Att vi kommer fortsätta bo här och få ta del av resultatet av allt vårt jobb. Att få se hur gården sakta men säkert blir ren, välfixad och upprustad. Att få måla om husen och uthusen så de ser fräscha ut, byta ut plankor där det behövs. Att kanske så småningom ordna hagar och en ligghall så vi kan adoptera några djur.

Att få se liv på den här underbara platsen. <3

Naturens skafferi

Hej på er!

Igår och idag har vi varit lediga och fått väldigt mycket gjort. I förrgår somnade vi på soffan efter att vi tittat på en film och vaknade inte förrän kl tre på natten. Gick upp och borstade tänderna och la oss i sängen, men då var jag helt plötsligt klarvaken. Ute höll solen på att gå upp och det var ett fantastiskt ljus. Låg och vred och vände på mig i ungefär en timme men jag kunde verkligen inte somna om, så då smög jag mig upp. Kokade en kopp te och tände en brasa i kaminen då det var kyligt inne. Åt ett par mackor framför elden och njöt av sprakandet från elden som var det enda ljud som hördes. Inne i sovrummet sov Daniel och vovvarna lugnt vidare, och det kändes så fint att tänka på. Att jag får sitta just där, med den finaste lilla familj man kan tänka sig sovande i trygghet och värma min morgonfrusna kropp framför en knäppande brasa i vårt egna hus. Medan solen steg över grantopparna och fåglarna susade omkring på den blekt blå himlen.


Sedan smög jag mig ut med en korg på armen för att samla lite växter i morgonens första ljus. Plockade rallarrosblommor och blad samt älgörtsblommor. Rallarrosblommorna tänkte jag göra saft av och de andra ska torkas och bli till te. Jag har aldrig gjort sånt här tidigare, så är väldigt taggad på att börja pröva mig fram. Tanken är att fylla upp ett litet förråd av torkade växter/örter som jag kan göra gott te av under hösten och vintern.

Var ute en bra stund medan solen steg på himlen, när jag samlat korgen full så drog jag mig hemåt och la ut växterna på bron så eventuella insekter kunde krypa iväg. Tog ut vovvarna för en morgonpromenad, men vi hann bara några meter innan jag hörde ett konstigt ljud. Det var en stackars fågel som flugit in i lagården och nu flög i panik mot ett fönster för att försöka ta sig ut. Sprang snabbt in med hundarna och skyndande sedan in i lagården. Hade tänkt försöka fösa ut fågeln mot dörren, så den kunde flyga ut själv men den vägrade lämna fönstret. Den var helt panikslagen och flög gång på gång in i fönstret för att ta sig ut. Jag fick ta tag i den och bära ut den, och konstigt nog försökte den inte hacka på mig en enda gång. Märkte att den var rädd förstås, men så fort vi var ute så släppte jag den och den flög snabbt iväg mot några träd där den satte sig och andades ut. När den flög iväg kvittrade den till och det lät nästan som ett tack. Kändes fint att kunna hjälpa den ut. <3

Sedan kunde äntligen hundarna få sin promenad och efter det fick dem vara ute med mig. Jag plockade lite blad från våra vinbärsbuskar och la också dessa på torkning.



Några saker jag tänkt på:

 

Ta med en sax ut om du ska plocka växter, det underlättar enormt och du kan knipsa av endast den biten du vill ha, så skadar man inte plantan genom att dra loss allting.

Var väldigt säker på att det är rätt växt som du plockar ifrån, det finns giftiga växter här med.

https://www.skogsskafferiet.se/ är en superbra sida med mycket information och bilder på ätliga växter i Sverige.

Använd gärna handskar då det finns många växter som sticks eller bränns.

Glöm inte insektssprayen om du plockar på eftermiddagen/kvällen! Då brukar de flesta insekter vara som mest aktiva.

Sprid gärna ut vart du plockar, och plocka t.ex. inte alla blad från samma planta. Tar du några här och där så klarar sig växten fint ändå och kan fortsätta växa.

Dubbelkolla så växten inte är fridlyst.

Hoppas ni blir lite inspirerade att ge er ut och plocka! Det är verkligen helt fantastiskt att vi har en natur som är full av saker att äta och njuta av, helt gratis. Det är fint att kunna ta tillvara på en liten del av allt detta. Och vi behöver inte göra ett dugg för att det ska växa bra. Ingen vattning, gödsling eller rensande av ogräs. Det är bara att plocka.

Så härligt. 😀

 

Stor kram på er! <3

Juni går mot sitt slut

Hej på er!

Jösses vad tiden går snabbt hela tiden, jag tycker det känns som att jag knappt hinner vakna på morgonen innan det är dags att sova igen. Hinner inte med hälften av allt jag vill göra, men njuter ändå. Av sommaren, värmen och att få fixa och dona på vår gård. Har knappt hunnit fatta att det är juni månad, och nu är den snart slut. Går verkligen tiden så här fort på vintern?! Det känns minsann inte som det haha. Vill ha ljusa sommarnätter och varma dagar lääänge till.
En av mina vänner sen många år tillbaka är här och hälsar på, så vi har varit och badat idag, tittat på film och ätit jordgubbar med (vegansk) grädde. <3

Imorgon jobbar jag, vilket jag gör mer nu under sommaren då många är på semester. Jag skickade förresten alldeles nyligen iväg min första beställning av produkter från Organic makers, så jag kan snart börja skapa min egen hudvård, tvålar, krämer osv. Är så peppad! Det ska bli så spännande att få gräva ned sig i ett nytt projekt. Att få lära sig om något helt nytt.

Jag ska också fortsätta med mina Irlands-inlägg så fort jag får ett par timmar över att redigera bilder. Har så galet många att gå igenom, plus en massa videoklipp som jag tänkte klippa ihop till en film och ja.. Saker att göra finns det gott om! Projekten tar aldrig slut. Men jag behöver aldrig någonsin känna mig uttråkad i alla fall 😉

Dessa bilder tog jag för ett par dagar sedan, då dimman dansade över tjärnen. Det var en trolsk stämning, helt tyst och stilla. Så vackert med dimman och den ljusa natten.
Just nu är himlen utanför mitt köksfönster så himla vacker, i en massa olika nyanser av rosa och lila, mellan solnedgång och soluppgång. Men det är nog dags att sova nu! 😀

Jag hoppas ni har haft en underbar juni och att sommaren fortsätter vara så här fin som den varit hittills. <3

Många kramar till er!

Glad midsommar!

Glad midsommar kära ni! <3

Jag hoppas ni haft en underbar dag, oavsett vart vi befunnit er och vad ni hittat på. Här har vi inte firat speciellt mycket, utan vi har jobbat på gården. Vi har så himla mycket att fixa så det är bara att köra på, oavsett om det råkar vara midsommar eller inte. 😀
Vi har varit produktiva som tusan idag, och röjt gräs, fyllt igen hål i vägen med sand från sandlådan som vi sedan flyttat på och fixat en grillplats på dens gamla plats, sedan har vi dragit ihop en massa skräp och stora stockar som legat huller om buller mellan ladan och vedboden. Nu är de slängda på en hög och så ska vi elda upp det när det inte är så torrt i marken.

Jag har också bundit min egna krans idag, tror det är första gången jag gjort en i vuxen ålder. Blev faktiskt nöjd med den och det var mysigt att sitta ute på bron och pilla med blommor och blad. Vi har så mycket fina blommor som passade bra i en midsommarkrans. <3

Vi har också rivit ned en massa plankor som satt på väggen till vedboden där den gamla carporten satt förut, plockat rabarber och sedan har vi gjort cirka tusen saker till som jag glömt nu. Men det ser sakta men säkert bättre ut här, vilket känns skönt då de förra ägarna lämnade det väldigt stökigt och med en massa grejer liggande överallt kring de olika uthusen.

Det har varit en massa skräp kvar från flera tidigare ägare och så har ingen tagit hand om det så det har bara lagts på hög. Men nu ska det bort! Rensas bort skräp, klippa gräs och se till att den här gården återigen ser lite fin ut. Sen så småningom ska fasaden på huset bytas och vi vill måla om flera byggnader. Men en sak i taget. Det är i alla fall väldigt roligt när man snabbt ser resultat av sitt arbete, att det direkt blir skillnad. Då får jag lite extra energi och orkar hålla på ännu längre.

Nu tänkte jag ta och baka en rabarberpaj och så ska vi tända en eld i kaminen då det är rätt kallt och ruggigt ute. Vädret har verkligen skiftat idag, det har varit strålande sol, blåsigt och sedan världens störtregn. Nu är det mulet och blåser så träden svajar, så det känns mysigt att få elda lite då.

Stor kram till er! <3

Och efter flera hundra mil är vi hemma igen

Så är vi åter i Sverige och hemma på Tallänget! Det blev dåligt med bloggandet, speciellt sista veckan på Irland då vi hade vääldigt dålig uppkoppling och knappt något internet alls. Det stod mest bara och snurrade så jag kunde inte göra så mycket. Vi kände oss i alla fall väldigt nöjda och klara efter två veckor, det kändes som att vi kunnat se det mesta av det vi tänkt oss och vi började faktiskt längta hem till vår egna gård. Det blir lätt att man känner sig rätt rotlös när man sover på nya ställen varje natt och alltid börjar och avslutar dagarna med att packa ur och packa i resväskorna. Hade vi haft kortare tid så hade det känts stressigt att ta sig runt hela ön, och längre tid att nog varit för mycket. Två veckor var verkligen en bra tid.

Den sista dagen visste vi faktiskt inte vad vi skulle hitta på, men det löste sig till slut det med. Jag kommer fortsätta göra inlägg med bilder och berättelser om våra äventyr på Irland, varvat med inlägg här hemifrån. Så får även jag återuppleva resan en gång till när jag delar den med er. Det tycker jag känns fint!

Tycker det känns så härligt att fast vi befann oss på Irland, som jag drömt om att resa till under nästan hela mitt liv, fast att jag älskade ön och upplevde massor av fantastiska platser, så kunde jag ändå känna hemlängtan och när det var dags att åka hem så kändes det inte jobbigt, utan bara fint att få komma hem igen. Få komma hem till mina skogar, bergen, tjärnen och hundarna. Få se hur det växt upp en massa blommor runt huset och njuta av att sova i sin egen säng.

Igår var jag ledig men företog mig nästan ingenting, jag gick runt som i ett vakuum och hade noll energi. Började med olika projekt men hade verkligen ingen lust eller inspiration ALLS så inget blev liksom bra eller avslutat. Tog en (kall)dusch eftersom vi inte fixat varmvattnet än och sen somnade jag på soffan, helt slut efter semestern haha! Sen kom Daniel hem och bytte blandaren som sitter under varmvattenberedaren så nu har vi äntligen varmvatten igen! Hurra 😀


Vi hade en fantastisk resa och jag är så glad över den, men jag märker när jag väl kommer hem igen hur mycket energi sånt här tar av mig. Vi körde totalt cirka 260 mil på Irland, plus cirka 100 mil tur och retur till Stockholm hemifrån oss. Så 360 mil på två veckor, kanske inte så märkligt att man blir slutkörd?

Idag har jag i alla fall jobbat hela dagen, sen gick jag och lämnade in min ring till en guldsmed eftersom den är lite för stor, så nu ska den anpassas. När jag väl var hemma igen så har vi tagit tag i att packa upp resväskorna, slängt in en massa tvätt i tvättmaskinen, bäddat, dammsugit och allt sådant som behöver göras efter att man varit borta så länge.


Det har varit väldigt märkligt väder både igår och idag, skiftat mellan sol, regn och blåst hela tiden och så åskade det idag medan jag var på jobbet. Precis när vi skulle sätta oss ned och äta en sen middag nu ikväll så såg Daniel en regnbåge utanför fönstret och jag tog förstås kameran och sprang ut. Den ena änden av regnbågen slutade rakt ned i vårt hus och den andra i tjärnen. Betyder det att vi sitter på en gård av guld kanske? 😉

Älskar att få uppleva dessa flyktiga stunder av naturens egna magi, att få vara just här och ta del av allt som erbjuds. Är så lycklig över att bo just här, med min underbara lilla familj.

Stor kram till er <3

Tollymore Forest Park del 2

Hej på er!

Här kommer en fortsättning från Tollymore Forest Park. Jag har så många foton därifrån så det lär bli en del 3 också en annan gång! 😀


Vi spenderade många timmar i Tollymore, vi åt lunch, vandrade runt och hittade undangömda platser överallt. Det fanns så mycket att se, jag blev nästan lite stressad över att hinna se och fotografera allting. Jag vill ta med mig varenda liten kvadratcentimeter av den här parken i mitt minne, förvara den i en skyddad vrå där jag kan ta fram dessa minnen en mörk vinterkväll när allting känns grått och trist utanför.


Då vill jag öppna dörren till dessa minnen och komma ihåg varje doft, det nyklippta gräset och den fuktiga jorden i skogen, jag vill minnas dessa vackra byggnader och hur stenen kändes skrovlig under mina fingrar. Hur det lät när fåren ropade till sina lamm och bäckarna porlade i dikeskanterna.

Hur korparnas vingslag tog dem högre upp på luftströmmarna och hur det kändes som att vandra i en sagovärld där mellan uråldriga träd och gamla ruiner. Att jag fick upptäcka denna magiska park tillsammans med mitt hjärta, som nästa dag skulle gå ned på knä och fria till mig. <3

Den här utsikten alltså. Kan det bli vackrare?

Det här är ett korkträd! Det var så häftigt att se, och barken kändes verkligen som att ta på en vinkork. Så himla märklig känsla.

Det var såna otroliga färgkombinationer bland blommorna här, så starka färger som lyste upp hela parken otroligt mycket. Jag blir så glad av starka färger! Ironiskt nog använder jag nästan alltid svarta, vita eller gråa kläder haha. Men naturen får lysa upp min omgivning istället. <3

Kände mig som Alice i Underlandet när jag sprang runt och tog bilder i den här omgivningen. Väntade bara på att få syn på en vit kanin med väst och en klocka, eller stå öga mot öga med hattmakaren. Tyvärr hände det inte, men det var en underbar dag ändå!

Nu ska jag och min fästman (har fortfarande inte vant mig vid att säga det!) titta på film, jag ska dricka en kopp te och så ska vi äta lite gottis innan det är sovdags. Nu är det bara tre heldagar kvar av vår resa! Tiden har verkligen gått så himla fort. Hoppas ni har det fint mina vänner, och att ni inte tröttnat på mina reseinlägg än. För jag har många kvar att göra… 😀

Stor kram!

Tollymore Forest Park del 1

Den andra dagen på vår resa så satte vi GPS:en mot Mourne mountains som vi hade tänkt åka upp i och fota, men när vi precis lämnat Newcastle så såg vi en skylt där det stod ”Tollymore Forest Park” och vi blev lite nyfikna så vi svängde in där. Det första vi möttes av var den här fantastiska gamla grinden, som är byggd kring 1780. Då satt den ihop med en lång mur som omgärdade hela ägorna kring Tollymore och det bodde en portvakt i en liten stuga precis vid grindarna.

Jag fastnade förstås direkt för den här sagolika byggnaden och fotade en lång stund. Det var helt otroligt vackert byggt alltihop, och nu när det även växte blommor och murgröna överallt gjorde det allting ännu mera sagolikt.

Det kom en hel del bilar som var på väg in i parken medan jag höll på och fotade så jag fick springa fram och tillbaka mellan att ställa upp kameran, vara framför kameran och sen springa tillbaka och flytta på allting så fort det kom någon haha. Men det var det värt, för åh vad fina bilderna blev! Det var väldigt svårt att välja ut bara några få att visa upp, när jag har så himla många som jag tycker om. Beslutsångest kan man verkligen tala om då!

Efter en lång stunds fotande kände jag mig till slut nöjd och vi fortsatte inåt parken. Det är en enorm park som sträcker sig 630 hektar omkring och ligger precis vid Mourne bergens fot. Den här parken har verkligen allt man kan tänka sig, vackra gamla byggnader, skogar, berg, vatten och underbara trädgårdar. Jag hade kunnat spendera flera dygn där, men förhoppningsvis kan vi komma tillbaka en gång och utforska ännu mer.

När vi parkerat så gick vi runt lite och hittade sedan den här vackra platsen på ängen, med utsikt över skogen och bergen. Det låg moln och skrapade på bergstopparna som skapade en väldigt dramatisk atmosfär, samtidigt som solen sken från andra hållet. Jag kände mig som hon i Sound of Music när jag sprang runt där på ängen.

Det var en utsikt som nästan fick en att tappa andan, samtidigt som de som arbetade i parken bara knogade på utan att så mycket som kasta en blick uppåt. Jag antar att om man varje dag ser dessa utsikter så kanske de inte ter sig så speciella eller spännande efter ett tag, men jag har ändå svårt att förstå hur man inte kan fascineras av en sån här natur. 😀 Jag förundras varje dag över vårt lilla berg där hemma, över alla vackra blommor och hur mysigt det låter när humlorna surrar omkring bland fruktträden. Jag tror det är så lätt att bli hemmablind och sluta njuta av dessa små och stora saker, så jag försöker aktivt uppskatta dessa moment i vardagen. Jag tror att man blir en lyckligare människa om man kan bli glad för små saker, som andra kanske inte ens tänker på.

Efter att ha varit där en bra stund så började vi vandra runt och fann en väg mellan massvis av vackra blommor i klara, starka färger och enorma träd. Jag sa till Daniel att det känns knappt som Irland, det kändes som om vi befann oss på någon ö i medelhavet med en massa exotiska blommor och växter. Dessa träd var helt magiska, det gick inte att nå runt dem ens om man var två personer.

Jag har hundratals bilder till som jag vill visa er, men det här får räcka för det här inlägget! Ska ladda upp en fortsättning på Tollymore Park så snart jag har tid.

Hoppas ni har det fint och njuter av sommaren. Har hört att det är väldigt varmt hemma! Stor kram <3

 

 

 

Ardgillan castle & bergen

Hej på er! Här kommer en fortsättning på vår första dag på Irland.

Efter Trinity college så tog vi oss ut ur Dublin och åkte norrut för att se Newgrange som är en 5200 år gammal grav, vilket gör den äldre än Stonehenge. Vi hade sett foton på den och tänkte att det kunde vara häftigt att se. Men på vägen dit såg vi en skylt där det stod Ardgillan castle och på en impuls svängde vi av där för att kika om slottet var något att se. Och det var det verkligen!

Ett vackert gammalt slott som låg vid vattnet och som hade massor av fina blommor och växter runt hela slottet. Vi gick runt där en bra stund och kikade på slottet, en liten fairy-garden och fotade en hel massa. Det var väldigt vackert och skönt att få sträcka på benen en stund.

Tyvärr missade vi Newgrange då det stängde rätt tidigt. (Vilket typ allt verkar göra i det här landet! Efter kl 17 är i princip alla sevärdheter stängda..) Vi hade också tänkt sova någonstans i närheten av Drogheda, men verkligen ALLA ställen vi ringde till var fulla så vi fick åka vidare upp till Newcastle för att hitta ett boende för natten.

Men det var så vackert vid slottet att det var värt att missa andra saker. Vårt första slott på Irland dessutom! Sedan åkte vi vidare och försökte vänja oss vid att köra bil på fel sida av vägen och att det är högersvängar som är läskiga, inte vänstersvängar som i Sverige! 😀

På vägen till Newcastle stannade vi på en väldigt vacker plats där man kunde se bergen i fjärran och den rosaskimrande himlen, jag fotade och sedan kom det plötsligt fram en häst mellan träden som ville hälsa! Gissa om jag blev glad, jag älskar ju hästar. Så det blev ett fint avslut på vår första dag på Irland.

Lille hästen. <3 Han var dock alldeles uppäten av insekter så tyckte så synd om honom. 🙁 Dom borde ha insektsspray på stackarn så han slipper bli käkad på.

Nu ska vi dra vidare från hotellet om en stund, för att påbörja vår sjätte dag på Irland! Blogginläggen ligger lite efter, men så får det vara. Tar så otroligt mycket bilder varje dag, så kan inte göra bara ett inlägg för varje dag, då skulle de bli superlånga. Så de får bli lite uppdelade så här, men det funkar ju ganska bra.

Ha det fint! Kram <3

Trinity college library

Nu ska jag försöka komma i ordning med bloggandet härifrån Irland igen, det har varit svårt att hinna med det på grund av kombinationen många tusen bilder att gå igenom, dåligt internet och fullt upp hela dagarna. Men vi har det helt fantastiskt och har sett så otroligt många vackra platser på bara fyra dagar och självklart vill jag dela dessa med er!

Så nu fortsätter vi i ordning från första dagen, då vi började i Dublin och åkte för att se Trinity college biblioteket. För flera år sedan såg jag en bild på Pinterest från det biblioteket och sa då till Daniel att ”dit måste vi åka!” Nu blev det äntligen verklighet. Som de flesta av er vet älskar jag böcker och läser otroligt mycket. Jag har alltid älskat bibliotek och när jag var liten ville jag ha biblioteket som är med i filmen Skönheten & Odjuret.

Det var otroligt vackert redan på området utanför och allting var väldigt välskött. Med stora, gamla byggnader i sten och välklippta gräsmattor. Kunde inte låta bli att fota en hel del redan där, och fastnade speciellt för alla de stora fönstren, som är så vackra.

När vi betalat entré så kom vi in i en giftshop och efter det hamnade man i någon sorts utställning eller museum som vi bara kastade en snabb blick på innan vi fortsatte. Nu fick ingenting stoppa vår väg! 😀

Sen steg vi in i biblioteket. Det här enorma rummet, med flera meter högt i tak, med gamla, förvittrade böcker överallt. Herrejösses vad magiskt det var. Tyvärr fick man inte vara på övervåningen, det hade varit häftigt att se allting uppifrån också. Men vi gick runt där och trängdes med en massa andra människor, fotade och förundrades.

Tänk hur många människor som varit här tidigare, alla de händer som plockat i och ur böcker ur dessa hyllor, som klängt på stegarna för att nå just rätt bok. Och alla de författare som har lagt ned en massa tid på att skriva dessa böcker.

Det kändes som om vi klivit in i någon magisk Harry Potter värld, och jag bara väntade på att få se en kvast stå i ett hörn någonstans, eller att några böcker plötsligt skulle börja sväva omkring.

Verkligen ett otroligt ställe, är SÅ glad att vi tog oss dit och fick se det här. Var helt omtumlad när vi gick därifrån.

Så här såg det ut framför alla alkover där böckerna var, det var alltså avspärrat och det gick vakter fram och tillbaka för att se till att ingen gick in. Hade gärna velat dra med fingrarna över böckerna men jag fick nöja mig med att se och fotografera dem.

Helt magiskt!! Är så glad att jag fått se den här platsen. En del av min bucketlist är uppfylld. Och bara att åka till Irland är ju en annan del! Här bockar vi av den ena upplevelsen efter den andra. 😀

Nu ska jag göra mig i ordning innan vi drar iväg på nästa äventyr! Hoppas ni har det fint mina vänner. Stor kram till er! <3

 

 

 

En stor överraskning

Idag blev visst ingenting som jag hade planerat det. Inte blev det något inlägg om trinity college, inte blev det några bilder redigerade från vår första dag. Men det blev något mycket, mycket bättre.

Vi började dagen med att åka till The Dark Hedges, en mäktig allé av enorma bokträd som dom filmade en del scener från game of Thrones i. Väl där så var det en del folk, men det gick ändå att få en hel del bilder utan folk mitt i bilden. Jag sprang omkring och fotade och var helt förundrad över de vackra träden.

Plötsligt kommer Daniel fram, tar mina händer och börjar prata om vår 4 års dag som vi firar idag, hur det här ska bli vårt bästa år hittills och att vi börjat det ganska bra med att adoptera en hund, köpa en gård och resa till Irland. Men att han planerat mer än ”bara” den här resan till Irland. Sen tar han helt plötsligt upp den vackraste ask man kan tänka sig och ska gå ned på knä och säger ”vilket knä var det nu??” haha! Men han kom på det till slut och friade mitt i den där helt magiska allén, med den helt perfekta ringen. Herregud vad jag var lycklig just där, just då. Mitt livs finaste stund. <3

Jag svarade såklart ja och sedan blev det många pussar och kramar, medan folk som gick förbi applåderade och kom med glada rop. Bästa frieriet någonsin. Jag älskar dig Daniel, och jag är så otroligt lycklig över att få spendera mitt liv med dig! <3

ÄLSKAR min ring som verkligen är helt magisk! Det är vitt guld, rött guld och en rådiamant i mitten. Så himla sagolik!

Har en massa bilder att visa, men har inte riktigt hunnit med så mycket redigering idag. Nu ska jag spendera resten av kvällen med min fästman, så det får bli ett längre inlägg imorgon.

Kram på er! <3

Även måndagar är mina favoritdagar

Godmorgon solstrålar!

Att få starta morgonen med att sitta ute på bron med en kopp te och lyssna på fåglarnas kvitter samtidigt som solen värmer, det kan vara det bästa sättet att börja veckan. I lugn och ro, utan stress eller några måsten. Bara jag, Bagheera och naturen. <3

Det gör så mycket för mig att bo så här och att inte jobba heltid måndag-fredag varje vecka. Jag är så glad att jag bestämt mig för att mitt liv inte ska gå ut på att arbeta exakt lika mycket, vecka efter vecka, ha måndagsångest och bara leva för helgerna när man är ledig. Visst, jag har mindre pengar än de flesta men att kunna uppskatta alla dagar i veckan, jobba helger, kvällar, morgnar om vart annat och emellan det ha möjlighet att göra precis vad jag vill, det ger så mycket frihet. Att kunna vara uppe till två på natten för att fotografera eller redigera bilder, att kunna kliva upp tidigt för att fånga solens första strålar, kunna vandra barfota i det daggvåta gräset och äta frukost i lugn och ro. Det gör att jag känner mig rik. Rik på upplevelser, frihet, lycka, små stunder i vardagen som jag hinner med att uppskatta eftersom jag inte längre är stressad dygnet runt. Det ger mig så mycket livskvalité.
Vad ger dig livskvalité?

Nu är det inte många dagar kvar tills vi åker till Irland, (vi flyger på söndag!) och jag är så himla peppad. Vi har bestämt att vi ska se Trinity College biblioteket i Dublin, Cliffs of Moher, Dark hedges och några andra sådana vackra naturplatser. Har ni några tips på vad vi inte får missa? Vi kommer förmodligen börja med att köra norrut och åka genom Nordirland, och sedan ta oss runt hela ön, med lite avstickare här och där. Tror det kommer bli helt fantastiskt!

Nu ska jag ut och fixa en del på gården, vi försöker få gjort så mycket som möjligt innan vi åker. Bland annat med att riva ned den trasiga hundgården, då det är en stor risk att hundarna gör sig illa på den. Så det vore skönt att få bort den innan helgen så man inte behöver oroa sig för det medan vi är borta.

Vad ska ni hitta på i veckan? Önskar er en trevlig måndag! <3

Där hjärtat hör hemma

Hej på er!

Jösses vad dagarna springer iväg, känns som att jag knappt hinner med någonting, fast egentligen så gör jag saker hela tiden. Häromkvällen var jag ute på en upptäcktsfärd i markerna häromkring, jag vandrade runt både här och där, var vid foten av berget, på andra sidan tjärnen och upptäckte alla möjliga fina platser. Jag lyckades också drulla till det och ramlade nästan ned i ett vattenfyllt dike, rände foten i ett djupt hål i mossan så jag sjönk ned ända till låret och lyckades ramla när jag nästan var hemma igen då jag fastnade med foten i en massa gammalt ris. Kameran klarade sig dock och jag blev mest smutsig, men är ändå glad att jag oftast är själv på mina turer i skogarna haha! Måste varit en syn med mig trillande omkring bland mossa och stenar.

Jag tog mig efter mycket kavande genom skogen till slut fram till foten av berget och det var faktiskt lite skrämmande att vistas där helt ensam när solen var på väg ned och skogen stod så tyst omkring mig. Stora stenblock låg kringströdda som av en jättes hand och bildade underliga formationer och små grottor, där det kändes som att både vargar och björnar kunde gömma sig. Jag är nästan aldrig rädd när jag är själv ute i skogen, då jag aldrig upplever den som läskig eller hotfull utan snarare brukar jag känna mig ganska trygg när jag är omgärdad av trädens stammar. Men det var verkligen en underlig stämning den där kvällen, allting var så tyst så varje steg jag tog ekade lång väg och jag inbillade mig hela tiden att jag såg saker i ögonvrårna. Sådär som att man skymtar något men när man vänder på huvudet är det ingenting där.

Jag tog ändå en del bilder, och det var när jag var på väg tillbaka till kameran som min fot helt plötsligt försvann ned i ett helt galet djupt hål i marken. Fick väldiga associationer till Ronja Rövardotter när hon fastnar med foten i ett hål i marken som visar sig vara taket i rumpnissarnas boning. Tänk om jag dråsade ned i några rumpnissars hus med mitt ben? 😀


Sedan drog jag mig närmare tjärnen, men på andra sidan mot vart jag brukar vara för att kunna fota från en annan vinkel. Och jösses om jag råkade hamna på rätt plats vid rätt tidpunkt! Solen var precis på väg ned över trädtopparna och svepte in allt i sitt gyllene ljus och jag sprang begeistrat omkring och fotade som en galning för att hinna fånga ljuset innan det försvann. Det var ett magiskt vackert ögonblick och min tidigare rädsla var helt bortblåst. Jag sprang överlycklig omkring, ställde upp kameran, fotade, var framför kameran, flyttade allting vartefter solen förflyttade sig, slogs med myggen och försökte att inte drulla i tjärnen. Det var värt allt när jag fick såna magiska bilder. Är så himla kär i den här platsen. Den är inte perfekt på något sätt och det finns mycket jobb som behöver göras både på gården och i huset, men jag älskar redan allting här.

De lysande gula blommorna i dikena, svanarna som då och då landar i tjärnen, när månen vandrar över berget, vår utsikt från köksbordet där vi kan se solen gå ned bakom vedboden. Barfota fötter på gammalt trägolv, doften av gräs på kvällarna, att se äppelträdet i full blom och lyssna på svischandet från svalorna när dom flyger in och ut ur ladan. Efter bara två veckor så finns det redan så mycket att glädjas över och vara tacksam för. Varje morgon när jag går en morgonpromenad med hundarna så stannar jag upp och betraktar berget, tjärnen, skogen, fåglarna, vårt hus. Och jag känner mig verkligen hemma. 

En röst från förr

Igår skrev jag lite om något vi hittat, som är riktigt gammalt. Det är nämligen en snickarbänk som är signerad av en Robert Söderberg, 1910. Den är alltså byggd för 108 år sedan!! Tänk att den fortfarande håller ihop och är hel, det är kvalité det. Vi blev förstås nyfikna på dess historia, så vi försökte tyda texten skriven i snirklig blyerts och lägga ihop den med informationen vi har om husets tidigare ägare. Huset är ju byggt 1903 och vi har de gamla papperna från att gården styckades upp och såldes vid 1900 talets början. Så idag satt vi och gick igenom en massa gamla köpebrev, lagfartsbevis och sådant för att få en klar bild över vilka som bott här tidigare.

Snickrad af mig Robert Söderberg, våren 1910.

Snickarbänken var tydligen en gåva från Robert Söderberg till (gissningsvis) sina två barn, Johan/Jonas(?) och Ragnhild som fick den 1924. År 1955 köpte Ragnhild och hennes man den här gården och tog förmodligen då med sig den här snickarbänken hit och sedan har den stått här sedan dess. Vi hörde lite historier om Ragnhild från säljarna av huset, jag tror jag kanske har nämnt det tidigare i bloggen. Hon var i alla fall en riktig krutgumma som tvättade alla sina kläder för hand i tjärnen och handskottade den cirka 800 meter långa uppfarten till huset.

Älskar gamla saker av just den här anledningen, det finns så mycket historia bakom. Spännande berättelser och livsöden att ta del av. Det är som att på något sätt komma i samklang med dåtiden, att för en liten stund vandra sida vid sida med de som inte längre finns här och höra deras berättelser.

Så nu har vi börjat rusta upp den lite grann och tänker så småningom använda den som en tv-bänk i vardagsrummet. Jag och Daniel har sandpapprat och petat bort gammal intorkad färg i timtals och den blir så himla fin när man får bort all smuts och färgstänk. De gamla hacken och sånt syns fortfarande och det kommer vi inte heller försöka ta bort. Vi vill behålla känslan i den, men samtidigt fräscha upp den lite. Ska bli roligt att visa er hur den ser ut när den är klar! Tror den kommer bli så fin. <3

Idag har vi badat igen och simmade en bra stund. Det är helt underbart att ha en egen liten minisjö på tomten så man kan doppa sig när det blir för varmt. Det är ju dock ingen strand, utan bara en ganska grumlig myrkant så man kan inte riktigt gå i vattnet för att bada då det växer massor av näckrosor i kanterna. Men vi åker ut med båten en bit så kan man hoppa i därifrån och då känner man ingen botten alls tack och lov. (Jag avskyr slemmig sjöbotten, klarar inte av att råka nudda sån så Daniel fick hoppa i först och känna efter så man inte nådde botten haha.)

Sen har vi städat bort en hel del skräp och virke från tomten och burit ut utemöblerna. Jag har tagit en sväng med dammsugaren i huset och bakat kanelbullar. Sen satt vi ute i trädgården och fikade under vårt äppelträd. <3 Kall havremjölk och nybakade kanelbullar, så himla gott. Att få sitta där och känna doften av gräs, äppelträdens blommor och nybakade bullar, det är ren lycka.

Hoppas vi får mycket äpplen i höst, då ska jag göra äppelmos, sylt, saft eller något annat roligt med dem. Älskar att bara kunna gå ut och plocka ätbara frukter i trädgården. En sån himla lyx!
Något som är mindre lyxigt är att varmvattenberedaren verkar vara trasig eller något knas med i alla fall, då det bara är varmt i cirka trettio sekunder sen blir det kallvatten. Stänger man av duschen någon minut så värmer den igen upp vattnet som kommer de första trettio sekunderna, så man får antingen duscha i kallt vatten eller i några sekunder i taget.. Haha! Tur det är så varmt ute, då känns det inte lika illa att ta en iskall dusch.

Vi har cirka 800 meter enkel väg ned till brevlådan, så vi brukar gå ned och kolla posten på kvällen och samtidigt passa på att rasta hundarna för natten och ge dem en liten promenad. Nu när det är så himla varmt på dagarna så kan man inte gå promenader, då får de värmeslag. Så de får vara utomhus och ligga i gräset på dagtid, bada och bara ta det lugnt och sen gå lite promenader på morgonen/kvällen. Ikväll höll vi dock på att bli uppätna av myggor som envist förföljde oss hela vägen ned till brevlådan och hem igen. Men vi fick också beskåda en helt fantastisk solnedgång som var så rosa att det såg overkligt ut. Som om någon råkat spilla ut en färgburk tvärs över himlen. Det var fint, mitt i myggmolnet.

Nu ska jag hoppa i säng. Hoppas ni har en fin kväll/natt. <3

Kram!

Den senaste veckans bravader

Godkväll på er!

Nu var det länge sedan jag skrev något sist, vi har haft så himla fullt upp med att få huset i ordning, jobba, packa upp och handla grejer som saknas till huset. Vi har gjort så mycket grejer den senaste veckan så jag har svårt att hålla reda på allting.
Huset börjar komma mer och mer i ordning, och nu har vi börjat ta tag i trädgården också, som har en hel del fix framför sig. Vi har varit på en secondhand butik i området, fyndat en bokhylla och lite andra smågrejer, sen har vi plockat upp flyttkartonger, hittat platser till alla grejer, börjat sätta upp lite hyllor, gardiner osv. Fått ordning på kläder och kontoret. Det är verkligen mycket som behöver ordnas när man flyttar in i ett nästan tomt hus.

Men emellan allt arbete har jag också hunnit ta en sväng ut i skogen med hundarna och det är så fint häromkring. Riktiga sagoskogar! Ska ut och fota under veckan så jag kan visa er. 😀 Jag har hängt vid vårt tjärn medan Bagheera har badat, Leia har inte vågat ännu. Vi har burit ned båten som följde med i köpet, rott en sväng och idag doppat oss för första gången i år. Det var väldigt kallt, men efter andra doppet så vande sig kroppen och det var riktigt härligt att simma omkring! Vi har varit ute mycket i solen och eldat i öppna spisen på kvällarna. Det är som en dröm. Kan inte riktigt fatta att allt det här är vårt nu? Att vi får bo här. Jag är så himla lyckligt lottad.

Igår åkte vi upp till Härnösand för att flyttstäda huset vi hyrt. Vi gjorde inte det då vi flyttade, eftersom vi tänkte att det var tillräckligt bara att flytta över alla grejer på en dag, så vi tog den här helgen till städningen istället. Jösses vad jobbigt det är att grundligt städa ett så enormt hus. Det är ju 269 kvm.. Haha! Men nu var det renare än när vi flyttade in, så jag hoppas de blir nöjda. Vi passade också på att åka in till Erikshjälpen en sista gång och fyndade flera grejer, några fina lampor, krukor osv. som passar jättebra in i vårt nya hem. <3

I vardagsrummet så sitter det jättegamla tapeter som sitter på någon skiva som verkar ha lossnat en del från väggarna eftersom det bågnar inåt på flera ställen, så vi tänker riva ned dem och antingen bara måla eller sätta upp gipsskivor ovanpå som vi målar. Idag kunde jag inte hålla mig längre utan rev bort lite tapeter som ändå sitter bakom soffan så det syns inte så mycket. Jag var nyfiken på hur väggen bakom ser ut, och det är gamla träplankor bakom den där fula tapeten. Jag tror det skulle bli väldigt fint att bara dra bort tapeten och sedan måla träväggarna vita eller kanske ljusgrå. Vi får se hur vi gör, men det får nog vänta några veckor, tills efter vi är hemma från Irland igen. Idag är det förresten bara två veckor kvar innan vi åker!! Är så glad och peppad, samtidigt som det känns tråkigt att lämna gården nu när vi äntligen fått flytta hit. Men den finns ju kvar. Det ska bli så himla roligt att få upptäcka den gröna ön med Daniel. <3

Älskar den här utsikten! Det flyger mycket fåglar kring tjärnen och varje kväll hör vi en uggla som hoar från berget, så jag kan tänka mig att den håller till där. En korp svävar sina dagliga vändor över markerna runt huset och idag satte den sig väldigt dekorativt högst upp i en trädtopp. Jag har sett harar, fåglar, ett par ödlor, fjärilar och en massa humlor. Det är helt fantastiskt att få uppleva allt liv som surrar omkring oss, att få vara med när björkarna slår ut, äppelträden börjar bilda knoppar och känna syrenernas doft.

Idag var en granne här och hämtade alla dessa höbalar som legat på fältet under vintern, så nu får vi sakta men säkert en vackrare vy för var dag som går. Daniel håller på att montera ned gungställningen och de andra grejerna som säljarna lämnat så det inte är så mycket saker överallt. Vi vill ha en öppen, vacker trädgård med träd och växter, inte belamrat med en lekplats. Så nu åker det ned! Det bra virket sparar vi på för att kunna bygga annat och resten får antingen eldas eller slängas i grovsoporna. Ett steg i taget.

Så småningom tänker vi stängsla in trädgården med en riktig gärdsgård, då vi gärna vill avgränsa tomten från åkern men ändå bevara den gammaldags känslan i och med att huset är över hundra år gammalt. Idag hittade vi något annat som också är över hundra år gammalt, men det ska jag visa mer om imorgon. Nu är det sovdags efter en lång dags arbete.

Kram på er fina ni! <3

Första dagarna i Tallänget

Hej på er!

Åh jösses vad trött jag är nu. Det har varit några väldigt intensiva dagar men nu har vi äntligen flyttat till gården. Vår alldeles egna gård. Det känns fortfarande overkligt att tänka så. Vi flyttade i torsdags, hade hyrt släp som vi hämtade tidigt på morgonen och sen var det bara att börja lasta in. Det gick in rätt mycket i släpet, men det behövdes ändå en vända till för att få med det sista, så när vi lämpat av första omgången på Tallänget så stannade jag och hundarna kvar här medan Daniel åkte och hämtade det sista.

Jag var först framme då Daniel stannade på vägen för att handla lite mat, och det allra första jag gjorde var att springa över ängen ned till tjärnen. Där var två svanar som lite förvånat stirrade på mig och hundarna som kom störtande, lyckliga och flåsande. Men sen gled de värdigt iväg och höll sig på andra sidan tjärnen medan vi utforskade området. Åh, det är så himla fint här! Kan knappt vänta tills jag kan börja se mig omkring ordentligt.

Sedan tog jag tag i att försöka få lite ordning i kaoset och packa upp alla köksgrejer. Tycker det är så skönt att ta ett rum i taget och göra klart så mycket som möjligt där innan man börjar på nästa, för om kaoset blir för påfrestande kan man alltid fly in i köket och andas ut över att det är ordning och reda där åtminstone.

Efter ett par timmar tog jag hundarna med mig och gick en sväng runt på gården och bara njöt av stillheten, den vackra solnedgången och glädjen över att just vi får möjligheten att bo här.

Daniel kom och lämnade av sista lasset grejer innan han åkte in till Sundsvall för att lämna igen släpet. Han var hemma igen kring elva på kvällen och hade kört bil så himla många timmar då. En riktig kämpe. <3 Vår första natt i Tallänget sov vi som stenar medan varenda liten muskel värkte.

Dagen efter så regnade och åskade det om vart annat så vi spenderade hela dagen inomhus och fixade iordning, byggde ihop möbler, packade upp flyttkartonger och planerade för hur vi vill ha det. Det märks att vi har flyttat några gånger då vi blivit väldigt effektiva med att få upp allt så snabbt. Jag vägrar leva i flyttkaos flera veckor så det är bara att se till att saker blir gjorda.

Nu är i princip allting uppackat förutom mina böcker och de grejerna som ska vara i biblioteket eftersom vi fortfarande inte har några bokhyllor, så vi måste fixa några såna innan det går att få ordning på.

Idag jobbade jag och var upp väldigt tidigt, så är rätt trött i kroppen efter att ha burit, slitit och släpat alla grejer, tunga kartonger och otympliga möbler flera dagar i rad, av att köra i flera timmar hit och dit, att sova för lite och glömma bort att äta, för att sedan stå upp och jobba en hel dag. Tror jag kommer sova väldigt gott inatt! 😀

Jag har tagit en hel del bilder inne i huset också som jag ska visa er, men det får bli i ett eget inlägg, annars blir det alldeles för långt.

Hoppas att ni haft en fin långhelg och njutit av det vackra vädret! Passa på att ladda upp D-vitaminförrådet nu när solen lyser var och varannan dag. <3
Kram på er!