Hästarnas flytt

Hej vänner! 

Nu i helgen hände något som jag längtat efter länge, hästarna fick nämligen flytta till sin nya vinterhage och inviga sin nya ligghall!
Vi, men framförallt Daniel, har jobbat med ligghallen nästan hela sommaren, och nu står den äntligen där. Rejält tilltagen i storlek,  ny och fräsch. Sedan har vi hjälpts åt med att måla den ett lager med falu rödfärg. Den ska få minst en omgång till med färg innan vi är nöjda och så småningom ska vi också få upp vita knutar, vitt dörrfoder och bygga dörrar också. Tänkte göra delade boxdörrar, där man kan stänga nedre halvan om man behöver ha hästarna inne i ligghallen tillfälligt, men så de ändå kan titta ut över dörren. 



Men det är framförallt finlir och inget som är viktigt just nu, så därför fick de flytta dit trots att allting inte var helt och hållet klart. 
Förra veckan fokuserade vi på att få upp vinterhagen, eftersom vi hittills bara haft elhagar så var det dags att bygga en permanent hage innan tjälen kommer. 



Jag har läst på en hel del om olika staketmaterial, vilka fördelar och nackdelar de olika stängslen har osv. innan jag bestämde mig vad jag ville ha. Helst hade jag väl haft fina, vita trästaket överallt men det är både alltför dyrt och för mycket underhåll för att det ska vara värt det. 😝



Till slut bestämde jag att det fick bli tryckimpregnerade trästolpar och aluminiumtråd, då den är så tunn att snön inte borde lägga sig på tråden och tynga ned, plus att den var hyfsat billig, lättarbetad och enkelt går av om något djur springer igenom det. Har sett alltför mycket skräckbilder på hästar som slitit sönder ben och senor när de sprungit igenom elrep och annat hållbart material. 



Det gick förvånansvärt fort att få upp staketet, trots att vi fick spetta upp hål för varje stolpe, slå ned dem med släggan, sedan skruva på isolatorer och till slut dra tråden och spänna upp den. Hade förväntat mig att det skulle vara mycket jobbigare, men är tacksam över att det gick så smidigt. Jag och Daniel är ett bra arbetsteam! ♥



Vi satte också tre grindar i hagen, en som kommer vara den man tar in och ut hästarna igenom, en bakom vindskyddet så man kan köra upp bilen där och lasta ut t.ex. spån eller foder som vi vill förvara i förrådet i vindskyddet och en som vetter ut mot resten av åkern. Så när jag bygger sommarhagar är det bara att “bygga in” vinterhagen i sommarhagarna och sedan öppna grinden så har hästarna tillgång till både ligghallen och de större hagarna på ett väldigt smidigt sätt.



Tanken är att de ska ha tillgång till större hagar under hela året som det inte är snö, så från cirka mars-april till oktober kommer de ha mycket större yta att röra sig på. När det blir snö så jag måste plocka ned de tillfälliga hagarna så får de nöja sig med vinterhagen tills våren kommer. Men den är inte så dålig den heller, med både öppna ytor och träd och buskar. 



När vi släppte in hästarna verkade de i alla fall väldigt nöjda med sitt nya hem och började direkt mumsa gräs! De har varit en hel del inne i sin nya ligghall och verkar trivas väldigt bra där. Är så skönt att ha detta klart! 

Nu kan vi ta tag i alla andra projekt vi måste hinna med innan det blir för kallt. Hur har er höst varit hittills? 

Stor kram till er ♥

6

I de dimhöljda bergens land

Alltså, det kan inte bara vara jag som är så vansinnigt fascinerad av dimma??!

Jag har alltid älskat dimma och allt mystiskt som kanske existerar i den. Alla väsen som dansar, dolda i dimslöjorna. Det är så vackert att det nästan gör ont och jag blir ständigt lika förundrad över hur dimma kan förändra ett helt landskap.

Kolla bara på vårt berg! Det ser helt annars ut när dimman sveper in det i mystik och trolsk urtid. Som att vi rest århundraden tillbaka i tiden, till en tid där människan fortfarande skrämdes av vädrets makter och blev trollbundna av naturen.

Kanske är det därför jag alltid har dragits till fantasy och sagor? Där allt det mystiska finns som en riktig del av världen. Där det kan gömma sig olika väsen i skuggorna, där näcken spelar vid forsarna och skogsrået förvillar folk i urskogen.

Om ni också gillar sagor och nordisk mytologi så vill jag förresten tipsa om boken Nordiska väsen av Johan Egerkrans. Det är en fantastiskt vackert illustrerad bok som också innehåller väldigt mycket intressant fakta om våra nordiska väsen.  Kan sitta och bläddra i den hur länge som helst och njuta av de vackra bilderna.

Kram på er ♥6

Stöde marknad

Hej mina fina vänner!

Blir så glad varje gång jag går in på bloggen efter en tids inaktivitet och ser att det finns nya kommentarer och att ni fortsätter att leta er in här även om det blir glest med uppdateringar ibland. Ni är guld värda. ♥

Den här sommaren har innehållit mycket fint som jag inte har hunnit med att visa er, men nu är det lite lugnare en period så jag tänkte passa på att visa lite bilder från olika saker vi hittat på. Först ut blir lite bilder från Stöde marknad som vi var på första helgen i augusti. Varje år går den av stapeln samma helg men förra året jobbade jag då så jag missade marknaden. I år var jag dock ledig så då åkte vi förstås dit. 



Det var en salig blandning av mat, sylt, saft, kläder, små billiga grejer, godis, ballonger, böcker, syhantverk och diverse grejer. Vi köpte en bok, hjortronmarmelad som var fantastiskt god, veganska remmar, jag fyndade två klänningar (den ena är den jag har på augustis månadsbild), kryddor och lite andra mindre grejer. Det var ponnyridning, det fanns karuseller och olika lekplatser för barn, så jag kan tänka mig att det är extra roligt att gå på sådant här om man har små barn. 



Mitt hjärta!



Det var väldigt mysigt att gå runt på marknaden en stund och köpa lite grejer. Det låg vackert till precis vid vattnet och på andra sidan tronade kyrkan mot stormiga moln. En person roade sig med att köra vattenskoter fram och tillbaka där nere så det blev en häftig bild med vattenkaskaderna. 



Vi saknade lite mer hantverksgrejer, tyckte det var en stor del rätt “vanliga” saker, alltså sånt man hittar i vanliga butiker. Jag hade trott att det skulle finnas mer handgjorda saker, sånt som man inte hittar så lätt annars. 



När jag bodde hemma brukade vi då och då åka till Vormsele hemslöjdsmässa och där fanns det otroligt mycket hantverk och handgjorda grejer. Älskade att gå runt och kika där och förundras över hur duktiga alla var på att skapa saker. Men jag har fått tips om att det är en marknad i Munkbysjön som ligger granne till oss, nu i helgen. Där ska det tydligen finnas mer hantverk så vi ska definitivt åka dit och ta oss en titt!



Vi var lite senare på en marknad strax utanför Sundsvall (Selångers marknad) men det var tyvärr ännu mindre hantverk där. För min del var det alldeles för mycket folk, det blev varmt, trångt och högljutt. Det var i princip samma grejer som på Stöde marknad men i större format, så det var inget vi kände att vi behövde besöka igen. Vi kommer säkert gå på marknaden i Stöde nästa år också men den i Selånger kommer vi nog skippa. Det enda vi köpte där var barkbröd, enbärsdricka och en fin temugg. Men älskar verkligen den muggen, den är både fin och skön att hålla i så jag är ändå glad att vi åkte dit i år!



Har ni varit på några marknader i sommar? 

Kram ♥

5

Månadens bild – Augusti

Hej på er!

Just nu sitter jag hemma hos mina föräldrar och skriver det här. Jag är på besök här med hundarna och stannar några dagar till. Daniel jobbar så han kunde tyvärr inte följa med den här gången, men han är istället hemma och passar hästarna. <3

Jag fotade månadens bild redan för en vecka sedan, men eftersom jag har jobbat en hel del sista tiden så har jag inte haft energin att redigera och fixa ett inlägg. Men nu tänkte jag att det skulle bli av!

Jag passade på att springa ut och fota när dimman dansade fram över tjärnen, eftersom jag hela tiden tänkt mig att jag ville ha en dimbild till augusti. Jag hade tur och det blev dimma flera gånger under månaden.

Varje gång jag vaknar, drar undan gardinen och möts av dimmans trolska slöjor så gör mitt hjärta ett litet glädjeskutt. Det är något så spännande, vackert och mystiskt över dimma. Vem vet vad som döljer sig där i?

När jag stod där, barfota på bryggan och drog in doften av sommarens sista andetag så hörde jag ett högt plask och en bit ut i tjärnen spred sig ringar över vattenytan. Vi har någon gång sett en liten fisk som hoppat upp en bit över vattenytan, men aldrig har jag hört någon som verkade så stor som den här! Blev lite betänksam över att bada då, tänk om den där jättefisken kommer och biter en i fötterna? 😅 Men de har ju aldrig visat sig hittills när vi badat så det är nog ingen fara.

Vad tycker ni om månadens bild?

Jag tänkte mycket på att försöka få fram den där trolska, mystiska stämningen i bilden som dimman brukar ge mig, och att försöka blanda den med en känsla av att hösten är i antågande.

Berätta gärna vad ni tycker om bilden. ♥
Kram på er!8

Connemara & Menlo Castle part I

Hej vänner! ♥

Igår var det en varm, solig sommardag här i Västernorrland. Helt fantastiskt att få vara ledig då det var alldeles lagom varmt och blåste lite ljumma vindar så de värsta insekterna höll sig undan. Jag ägnade dagen åt att klippa gräset, började bygga väggar på vindskyddet, gosade en massa med hästarna förutom de dagliga sysslorna som att fodra, mocka, byta vatten osv. Hundarna låg i solen halva dagen och hade det mysigt, jag rensade lite ogräs och redigerade bilder. Under tiden lyssnade jag på en hel massa podcasts om skrivande så nu är jag fullproppad med tips och inspiration från härliga, skrivande människor!

Har redigerat bilder från förra årets semester på Irland, jag har fortfarande inte kommit igenom alla bilder än, så ni får “stå ut” med Irlands-inlägg ett tag till… 😉

Den sjunde dagen på vår semester (halvvägs!) så vaknade vi upp i Connemara, som vi utforskat dagen innan. Men när vi åkte från nattens sovställe så körde vi förbi det här vackra stället och var tvungna att vända tillbaka så vi kunde parkera. Jag ville förstås föreviga det här vidunderliga landskapet som verkligen talade till mig, med sina enorma berg och gröna kullar.

När vi kände oss klara på den här platsen så åkte vi vidare mot nästa destination, som var Menlo Castle! Ett gammalt, övergivet slott som brann ned 1910 och sedan dess har stått övergivet och förfallit.

Det första vi möttes av när vi kom fram till slottet var de här söta hästarna som gick i en hage precis utanför ruinens område. Jag var förstås tvungen att hälsa på dem, då de kom fram till oss vid grinden. De var så söta och busiga, två stycken unghästar och så gick det en vuxen häst med dem. När vi stått där ett tag så kom en äldre man som visade sig vara ägaren av unghästarna. Vi pratade med honom en lång stund och han berättade att den vuxna hästen var det någon som dumpat utanför hagen och sedan bara lämnat där. Han påstod att den var livsfarlig och att man absolut inte kunde komma nära den. Att han hade fått in den i hagen men att det hade varit ett himla jobb.

Strax innan han kom hade jag stått och gosat med sagda häst en lång stund och han hade varit hur lugn och mysig som helst… Mannen sa att han pratat med någon myndighet som skulle komma och ta hand om hästen, men sa till oss att “ni kan väl ta hem honom!”
Åh jag hade verkligen så gärna velat det, men vi förklarade att vi bor i Sverige och att det skulle bli väldigt dyrt och svårt att få hem honom till oss. Jag hoppas bara att den stackaren fick ett fint hem hos någon som faktiskt bryr sig om honom och behandlar honom väl. ♥

När vi fortsatte förbi hästhagen så möttes vi av den här synen. Gömd bakom en övervuxen stenmur befann sig ruinen av det gamla slottet.
Det byggdes redan år 1569 och ägdes av familjen Blake under alla år. Men när eldsvådan bröt ut brann det så häftigt att två av kvinnorna i huset dog och slottet inte gick att rädda. Sedan dess har naturen tagit tillbaka det som en gång tillhörde moder jord och när vi var där förra året så var nästan hela byggnaden övervuxen.

Den här byggnaden var en bit ifrån slottet och jag antar att det kan ha varit stallar eller uthus en gång i tiden. Nu var den nästan helt gömd under växtligheten.

De förvittrade stenarna döljs bakom murgrönan som klänger sig fast på väggarna och som snart döljer alla spår av mänskliga händer. Endast korparna bor kvar.

När vi kom dit var det helt tomt och jag hade gott om möjligheter att ställa upp kameran och fota ifred. Efter en stund kom det lite andra människor men ingen stannade så länge som oss, så jag kunde ta en hel del självporträtt i lugn och ro. När jag började gå igenom bilderna så blev jag verkligen glad för det, för flera blev jag väldigt nöjd med. Tror jag ska ta och printa ut några som ska få pryda väggarna här hemma.
Önskar jag kunde åka tillbaka hit under hösten och fota när det är dimma och brinnande färger. Tror det är helt magiskt den tiden på året.

Jag satt en lång stund på en mosstäckt sten och tittade ut över vattnet, lyssnade på korparnas kraxande, drack varmt kaffe ur en takeaway mugg och funderade över hur det sett ut här, en gång för länge sedan. Vart eldstäderna varit placerade, hur rummen varit möblerade och vilka människoöden som utspelat sig här. Hade de som en gång bott här varit lyckliga? Eller kanske de längtade bort, ut i världen för att uppleva äventyr?
Det är något med gamla byggnader som verkligen får fantasin att börja glöda. Jag kan se scenarion framför mig, föreställa mig olika saker som utspelats här. Motgångar, glädje, olyckor. Livet.

När vi steg in i ruinerna så möttes vi av den här lilla fågelungen, som satt bland stenarna ovanför en dörröppning. Hen satt där så lugnt och betraktade oss. Vi höll andan och vågade knappt göra ett ljud för att inte skrämma den, men hen verkade helt obekymrad om vår närvaro, så jag hann ta en hel del bilder på den innan hen bestämde sig för att flyga iväg. Det var en fin stund av stillhet där vi betraktade varandra, utan rädsla eller tvång inblandat. Hen kunde uppenbarligen flyga så den kunde ha stuckit så snart vi kom in, men valde att sitta kvar i flera minuter.
Blev så fascinerad över dess vackra, klarblå ögon. De matchade verkligen så vackert med de kolsvarta fjädrarna.
Djur ♥

Här är en bild inifrån ruinen, som ni ser är den väldigt igenvuxen. Men det gick ändå att ta sig fram där inne om man klättrade runt lite. Det enda som störde friden var skräpet som vissa människor slängt på marken där inne. Blir vansinnig på sånt! Har de släpat skräpet med sig hela vägen dit så kan de för fasen släpa med det hem, eller till närmaste papperskorg, också. Det är så fruktansvärt respektlöst mot både naturen och djuren.

Jag har så många fler bilder jag vill visa er från den här otroliga platsen, men jag tänkte att jag delar upp dem på två inlägg, så det inte blir alltför överväldigande för er att bläddra igenom.

Hoppas ni tyckte om titten på den här gamla slottsruinen. Åker ni någon gång till Irland så får ni inte missa den här platsen, om ni tycker om gamla byggnader och slott. Den är magisk.

Kram på er!

Gilla/kommentera inlägget om du uppskattade det och dela det gärna med dina vänner. ♥5