Älskade Stjärnan

Hej vänner!

Under den här sommaren så har jag inte fotat hästarna så mycket som jag egentligen velat, av den enkla orsaken att det var för mycket insekter. Knott, myggor, flugor och bromsar som besvärade både mig och hästarna. De har ju haft på sig eksemtäckena i princip hela sommaren så det har inte varit så där spontant och enkelt att bara gå ut och fota dem.

Men nu när hösten har kommit och insekterna äntligen givit tappt så kan hästarna gå utan täcken och jag fotar och filmar dem mycket oftare och mer spontant nu. Insåg dock att jag nästan inte hade några bilder där både jag och hästarna är med, så för några dagar sedan tog jag ut Stjärna och hade en liten fotosession. 😉

Och alltså, älskade häst. Hon är verkligen fantastisk på alla sätt och vis. 39 år gammal men piggare än många yngre hästar. Hon älskar hästgodis, morötter, äpplen och ja i princip allt hon får lov att äta. Hon är världens snällaste häst, skulle inte göra en fluga förnär.

Hon har fått fem föl under åren hos mamma och pappa och hennes sista barnbarn är nästan en kopia av henne. Hera som var Stjärnas näst sista föl och som är mamma till Vónar Neisti, Stjärnas barnbarn, lever tyvärr inte längre. Hon var född samma år som mig, och när det var dags för henne att bli mamma så var jag där och såg Palten födas. (Ja vi kallade honom Palten när han var liten för att han var så liten och rund och det har hängt kvar haha.)

Det var en förunderlig natt när jag och mamma hjälpte Palten till världen. Han var svag och orkade inte sparka sig ur fosterhinnan själv och Hera som var förstföderska hade inte heller någon ork kvar efter fölningen. Så vi fick ta hål på fosterhinnan och torka slem ur hans näsborrar så han skulle kunna andas fritt. Sedan hjälpte vi till att gnugga honom torr medan Hera återhämtade sig. Efter det kunde vi luta oss tillbaka och titta på när han tog sina första stapplande steg in i världen. ♥

Han var en riktigt liten rackare, busig som få och han körde totalt med mormor Stjärna, för hon var ju för snäll för att säga ifrån. När vi gick promenader i skogen så fick han följa med och springa fritt bland blåbärsriset, men han höll sig alltid i närheten av oss.

Det finns många fantastiska minnen från alla upplevelser med hästar genom åren. De är så underbara djur, vänliga, kloka, roliga och ärliga. Och jag är så glad att ha fått ge Stjärna (och Kristall) ett underbart pensionärsliv med äventyr i små format. Att kunna gå dit varje morgon och ge dem morötter och gosa med dem, gå på promenader och upptäcka naturen med dem vid min sida.  Att få känna hur de mjukt buffar på en med sin mule för att få lite mer godis.

Stjärna har varit en del av vår familj sedan 6,5 års ålder och hon kommer vara en del av vår familj under resten av sitt liv. Jag hoppas verkligen att vi får mycket mer tid tillsammans, men jag uppskattar varje dag som vi får. ♥

När jag fotade dessa bilder så hade jag henne lös på fältet, och jag märkte snabbt att så fort jag gick fram och tillbaka mellan kameran så följde hon varje steg jag tog. (Förmodligen för hon ville ha godis 😆) Så jag testade att springa några steg och då började hon direkt att trava efter mig. Stannade jag så stannade hon med. Så sprang jag några meter till och då började den tokan att galoppera! Hur nöjd som helst, upprepade hon det flera gånger. Men sista gången så fick hon sån fart på sig att när jag stannade så fortsatte hon vidare upp till huset och gräsmattan haha! Där ställde hon sig att frusta nöjt och sedan började hon beta. Hon var så sjukt söt med sin pigga och stolta uppsyn så jag kunde inte göra annat än att skratta åt henne. Älskade lilla häst! ♥

På den här bilden så tycker jag att hon blev så fruktansvärt söt, men tyvärr så blev den förstås suddig… Lägger ändå upp den för jag tycker ändå om den, och så kan ni få föreställa er hur det är att fota alla dessa bilder helt själv, medan man ska hålla koll på en häst, fjärrkontrollen, godiset, kameran och sitt eget ansikte. 😂 Inte det lättaste alla gånger! Av femhundra bilder så sparade jag väl ca hundra i slutändan. Och då behövs det nog ändå rensas en omgång till. Det är lite “hemligheten” bakom bra bilder. Man tar bara så många att någon måste bli bra! 😉

Imorgon eftermiddag ska vi iväg en sväng och på söndag händer det förhoppningsvis en väldigt rolig sak. Kommer inte hinna blogga den dagen, men om ni är nyfikna kan ni ju följa mig på instagram stories där jag kommer uppdatera under helgen!

Nu är det dags att sova, imorgon blir det ännu en jobbdag. Hoppas ni alla mår bra och har en fantastisk höst!

Kram ♥

8

När önskningar blir verklighet

År 2016 bodde jag fortfarande i stockholm. Jag var så trött på staden, människorna, ljuden och stressen. Mina tankar kretsade ständigt kring min längtan norrut. Min längtan efter djupa skogar, ensliga sjöar och friheten i naturen.

Eftersom Daniel fortfarande hade tid kvar på sin utbildning så kunde vi inte flytta, jag var fast minst ett år till och vem visste vad som skulle hända sedan? Om han skulle kunna få det jobb han ville ha, så långt norrut? Om jag skulle kunna hitta ett sätt att försörja mig på. Om vi skulle ha råd att kunna köpa ett hus? Om vi ens skulle kunna hitta den där drömgården som jag såg i mitt inre varje gång jag blundade.

För att inte gå sönder av längtan så satte jag mig ned och skrev en önskelista, på hur jag önskade att mitt liv skulle bli.

Jag hittade den här listan för bara några veckor sedan och började läsa igenom den med ett litet leende. Ju mer jag läste, desto mer förvånad blev jag.

Jag tänkte jag skulle dela den här listan med er.

Önskningar 

  • Jag önskar att jag snart kan flytta till norrland igen och ha ett eget hus
  • Jag önskar att jag blir bättre på att fotografera

  • Jag önskar att jag blir bättre på att tänka positivt

  • Jag önskar att jag kommer kunna leva på min kreativa sida genom att t.ex. skriva böcker, fotografera, blogga
  • Jag önskar att jag blir modigare och vågar konfrontera mina rädslor och fobier

  • Jag önskar att jag bodde långt ute på landet, utan andra människor i min direkta närhet
  • Jag önskar att jag kunde gå ut i skogen och möta solens strålar varje morgon

  • Jag önskar att jag kunde flyta på rygg i en liten klarblå tjärn, lyssna på fåglarnas kvitter och blicka upp mot de ulliga molnen
  • Jag önskar mig dansande dimmor, trolska skogar, öppna ängar, spegelblanka sjöar och daggvått gräs
  • Jag önskar mig frihet

När jag läst hela listan så var jag minst sagt förvånad över att se att nästan alla mina önskningar faktiskt har slagit in. Det konstigaste av allt tycker jag var den här önskningen “jag önskar att jag kunde flyta på rygg i en liten klarblå tjärn, lyssna på fåglarnas kvitter och blicka upp mot de ulliga molnen”.

För det var ju exakt så det blev! En liten klarblå tjärn, bara hundrafemtio steg från vårt hus. Mitt ute i de djupa, trolska skogarna. Omgiven av berg och natur, utan betong, bilar, folk eller hus i sikte.

Om vi tar en liten titt på den här listan igen, så är det rätt mycket saker som jag kan bocka för.

  • Jag önskar att jag snart kan flytta till norrland igen och ha ett eget hus – Check! Vi flyttade till Norrland i augusti 2017 och i maj 2018 flyttad vi till vår alldeles egna gård. <3

  • Jag önskar att jag blir bättre på att fotografera – Måste ändå sätta check på den här. För jag har definitivt utvecklats en hel del sedan 2016, även om jag fortfarande hela tiden strävar efter att bli bättre.
  • Jag önskar att jag blir bättre på att tänka positivt – Check på den med! Men där tror jag definitivt att flytten norrut gjort mest positiv inverkan, för jag mådde inte längre psykiskt bra av att bo i en storstad och då är det inte så konstigt om man inte är så bra på att se saker från den ljusa sidan.

  • Jag önskar att jag kommer kunna leva på min kreativa sida genom att t.ex. skriva böcker, fotografera, blogga  – Det har jag ännu inte uppnått, men är något som jag fortsätter att arbeta mot. Och bara att jag kommit igång så pass mycket med mitt råmanus och tar skrivandet på allvar är ett viktigt steg på vägen.


  • Jag önskar att jag blir modigare och vågar konfrontera mina rädslor och fobier – Måste ändå säga att jag lyckats rätt bra med denna punkt. Jag har utmanat min mörkrädsla, som jag skrev om här, och idag har jag i princip inga problem med att gå ut själv i mörkret. Jag har också fått jobba med min fobi mot insekter/spindlar eftersom det råkar finnas ett ansenligt antal av dem när man bor i ett gammalt hus, mitt ute i skogen. 😅

  • Jag önskar att jag bodde långt ute på landet, utan andra människor i min direkta närhet – Jajamen! Har cirka en kilometer till närmaste granne.

  • Jag önskar att jag kunde gå ut i skogen och möta solens strålar varje morgon – Check! Även om jag inte gör det varje morgon, så har jag definitivt möjligheten.

  • Jag önskar att jag kunde flyta på rygg i en liten klarblå tjärn, lyssna på fåglarnas kvitter och blicka upp mot de ulliga molnen – Konstigt nog så kan jag även bocka för denna punkt. Med några extra plus, som berget som höjer sig majestätiskt bredvid och korparna som brukar segla långt där ovanför oss när vi badar i tjärnen.

  • Jag önskar mig dansande dimmor, trolska skogar, öppna ängar, spegelblanka sjöar och daggvått gräs – Check, check, check. Naturen häromkring är vidunderligt vacker och innehåller allt man kan önska sig.

  • Jag önskar mig frihet – På många sätt har jag en enorm frihet, men friheten att kunna arbeta med precis det jag vill har jag ännu inte nått. Men det är egentligen bara fint att fortsätta ha mål att sträva mot.

Det känns helt otroligt att nästan alla dessa saker blivit uppfyllda, på så kort tid som ett par år. Det är kanske dags att skriva en ny önskelista och se om också dessa kommer gå i uppfyllelse så småningom? ♥

7

Hästarnas flytt

Hej vänner! 

Nu i helgen hände något som jag längtat efter länge, hästarna fick nämligen flytta till sin nya vinterhage och inviga sin nya ligghall!
Vi, men framförallt Daniel, har jobbat med ligghallen nästan hela sommaren, och nu står den äntligen där. Rejält tilltagen i storlek,  ny och fräsch. Sedan har vi hjälpts åt med att måla den ett lager med falu rödfärg. Den ska få minst en omgång till med färg innan vi är nöjda och så småningom ska vi också få upp vita knutar, vitt dörrfoder och bygga dörrar också. Tänkte göra delade boxdörrar, där man kan stänga nedre halvan om man behöver ha hästarna inne i ligghallen tillfälligt, men så de ändå kan titta ut över dörren. 



Men det är framförallt finlir och inget som är viktigt just nu, så därför fick de flytta dit trots att allting inte var helt och hållet klart. 
Förra veckan fokuserade vi på att få upp vinterhagen, eftersom vi hittills bara haft elhagar så var det dags att bygga en permanent hage innan tjälen kommer. 



Jag har läst på en hel del om olika staketmaterial, vilka fördelar och nackdelar de olika stängslen har osv. innan jag bestämde mig vad jag ville ha. Helst hade jag väl haft fina, vita trästaket överallt men det är både alltför dyrt och för mycket underhåll för att det ska vara värt det. 😝



Till slut bestämde jag att det fick bli tryckimpregnerade trästolpar och aluminiumtråd, då den är så tunn att snön inte borde lägga sig på tråden och tynga ned, plus att den var hyfsat billig, lättarbetad och enkelt går av om något djur springer igenom det. Har sett alltför mycket skräckbilder på hästar som slitit sönder ben och senor när de sprungit igenom elrep och annat hållbart material. 



Det gick förvånansvärt fort att få upp staketet, trots att vi fick spetta upp hål för varje stolpe, slå ned dem med släggan, sedan skruva på isolatorer och till slut dra tråden och spänna upp den. Hade förväntat mig att det skulle vara mycket jobbigare, men är tacksam över att det gick så smidigt. Jag och Daniel är ett bra arbetsteam! ♥



Vi satte också tre grindar i hagen, en som kommer vara den man tar in och ut hästarna igenom, en bakom vindskyddet så man kan köra upp bilen där och lasta ut t.ex. spån eller foder som vi vill förvara i förrådet i vindskyddet och en som vetter ut mot resten av åkern. Så när jag bygger sommarhagar är det bara att “bygga in” vinterhagen i sommarhagarna och sedan öppna grinden så har hästarna tillgång till både ligghallen och de större hagarna på ett väldigt smidigt sätt.



Tanken är att de ska ha tillgång till större hagar under hela året som det inte är snö, så från cirka mars-april till oktober kommer de ha mycket större yta att röra sig på. När det blir snö så jag måste plocka ned de tillfälliga hagarna så får de nöja sig med vinterhagen tills våren kommer. Men den är inte så dålig den heller, med både öppna ytor och träd och buskar. 



När vi släppte in hästarna verkade de i alla fall väldigt nöjda med sitt nya hem och började direkt mumsa gräs! De har varit en hel del inne i sin nya ligghall och verkar trivas väldigt bra där. Är så skönt att ha detta klart! 

Nu kan vi ta tag i alla andra projekt vi måste hinna med innan det blir för kallt. Hur har er höst varit hittills? 

Stor kram till er ♥

6

I de dimhöljda bergens land

Alltså, det kan inte bara vara jag som är så vansinnigt fascinerad av dimma??!

Jag har alltid älskat dimma och allt mystiskt som kanske existerar i den. Alla väsen som dansar, dolda i dimslöjorna. Det är så vackert att det nästan gör ont och jag blir ständigt lika förundrad över hur dimma kan förändra ett helt landskap.

Kolla bara på vårt berg! Det ser helt annars ut när dimman sveper in det i mystik och trolsk urtid. Som att vi rest århundraden tillbaka i tiden, till en tid där människan fortfarande skrämdes av vädrets makter och blev trollbundna av naturen.

Kanske är det därför jag alltid har dragits till fantasy och sagor? Där allt det mystiska finns som en riktig del av världen. Där det kan gömma sig olika väsen i skuggorna, där näcken spelar vid forsarna och skogsrået förvillar folk i urskogen.

Om ni också gillar sagor och nordisk mytologi så vill jag förresten tipsa om boken Nordiska väsen av Johan Egerkrans. Det är en fantastiskt vackert illustrerad bok som också innehåller väldigt mycket intressant fakta om våra nordiska väsen.  Kan sitta och bläddra i den hur länge som helst och njuta av de vackra bilderna.

Kram på er ♥6

Stöde marknad

Hej mina fina vänner!

Blir så glad varje gång jag går in på bloggen efter en tids inaktivitet och ser att det finns nya kommentarer och att ni fortsätter att leta er in här även om det blir glest med uppdateringar ibland. Ni är guld värda. ♥

Den här sommaren har innehållit mycket fint som jag inte har hunnit med att visa er, men nu är det lite lugnare en period så jag tänkte passa på att visa lite bilder från olika saker vi hittat på. Först ut blir lite bilder från Stöde marknad som vi var på första helgen i augusti. Varje år går den av stapeln samma helg men förra året jobbade jag då så jag missade marknaden. I år var jag dock ledig så då åkte vi förstås dit. 



Det var en salig blandning av mat, sylt, saft, kläder, små billiga grejer, godis, ballonger, böcker, syhantverk och diverse grejer. Vi köpte en bok, hjortronmarmelad som var fantastiskt god, veganska remmar, jag fyndade två klänningar (den ena är den jag har på augustis månadsbild), kryddor och lite andra mindre grejer. Det var ponnyridning, det fanns karuseller och olika lekplatser för barn, så jag kan tänka mig att det är extra roligt att gå på sådant här om man har små barn. 



Mitt hjärta!



Det var väldigt mysigt att gå runt på marknaden en stund och köpa lite grejer. Det låg vackert till precis vid vattnet och på andra sidan tronade kyrkan mot stormiga moln. En person roade sig med att köra vattenskoter fram och tillbaka där nere så det blev en häftig bild med vattenkaskaderna. 



Vi saknade lite mer hantverksgrejer, tyckte det var en stor del rätt “vanliga” saker, alltså sånt man hittar i vanliga butiker. Jag hade trott att det skulle finnas mer handgjorda saker, sånt som man inte hittar så lätt annars. 



När jag bodde hemma brukade vi då och då åka till Vormsele hemslöjdsmässa och där fanns det otroligt mycket hantverk och handgjorda grejer. Älskade att gå runt och kika där och förundras över hur duktiga alla var på att skapa saker. Men jag har fått tips om att det är en marknad i Munkbysjön som ligger granne till oss, nu i helgen. Där ska det tydligen finnas mer hantverk så vi ska definitivt åka dit och ta oss en titt!



Vi var lite senare på en marknad strax utanför Sundsvall (Selångers marknad) men det var tyvärr ännu mindre hantverk där. För min del var det alldeles för mycket folk, det blev varmt, trångt och högljutt. Det var i princip samma grejer som på Stöde marknad men i större format, så det var inget vi kände att vi behövde besöka igen. Vi kommer säkert gå på marknaden i Stöde nästa år också men den i Selånger kommer vi nog skippa. Det enda vi köpte där var barkbröd, enbärsdricka och en fin temugg. Men älskar verkligen den muggen, den är både fin och skön att hålla i så jag är ändå glad att vi åkte dit i år!



Har ni varit på några marknader i sommar? 

Kram ♥

5