Hästarnas flytt

Hej vänner! 

Nu i helgen hände något som jag längtat efter länge, hästarna fick nämligen flytta till sin nya vinterhage och inviga sin nya ligghall!
Vi, men framförallt Daniel, har jobbat med ligghallen nästan hela sommaren, och nu står den äntligen där. Rejält tilltagen i storlek,  ny och fräsch. Sedan har vi hjälpts åt med att måla den ett lager med falu rödfärg. Den ska få minst en omgång till med färg innan vi är nöjda och så småningom ska vi också få upp vita knutar, vitt dörrfoder och bygga dörrar också. Tänkte göra delade boxdörrar, där man kan stänga nedre halvan om man behöver ha hästarna inne i ligghallen tillfälligt, men så de ändå kan titta ut över dörren. 



Men det är framförallt finlir och inget som är viktigt just nu, så därför fick de flytta dit trots att allting inte var helt och hållet klart. 
Förra veckan fokuserade vi på att få upp vinterhagen, eftersom vi hittills bara haft elhagar så var det dags att bygga en permanent hage innan tjälen kommer. 



Jag har läst på en hel del om olika staketmaterial, vilka fördelar och nackdelar de olika stängslen har osv. innan jag bestämde mig vad jag ville ha. Helst hade jag väl haft fina, vita trästaket överallt men det är både alltför dyrt och för mycket underhåll för att det ska vara värt det. 😝



Till slut bestämde jag att det fick bli tryckimpregnerade trästolpar och aluminiumtråd, då den är så tunn att snön inte borde lägga sig på tråden och tynga ned, plus att den var hyfsat billig, lättarbetad och enkelt går av om något djur springer igenom det. Har sett alltför mycket skräckbilder på hästar som slitit sönder ben och senor när de sprungit igenom elrep och annat hållbart material. 



Det gick förvånansvärt fort att få upp staketet, trots att vi fick spetta upp hål för varje stolpe, slå ned dem med släggan, sedan skruva på isolatorer och till slut dra tråden och spänna upp den. Hade förväntat mig att det skulle vara mycket jobbigare, men är tacksam över att det gick så smidigt. Jag och Daniel är ett bra arbetsteam! ♥



Vi satte också tre grindar i hagen, en som kommer vara den man tar in och ut hästarna igenom, en bakom vindskyddet så man kan köra upp bilen där och lasta ut t.ex. spån eller foder som vi vill förvara i förrådet i vindskyddet och en som vetter ut mot resten av åkern. Så när jag bygger sommarhagar är det bara att “bygga in” vinterhagen i sommarhagarna och sedan öppna grinden så har hästarna tillgång till både ligghallen och de större hagarna på ett väldigt smidigt sätt.



Tanken är att de ska ha tillgång till större hagar under hela året som det inte är snö, så från cirka mars-april till oktober kommer de ha mycket större yta att röra sig på. När det blir snö så jag måste plocka ned de tillfälliga hagarna så får de nöja sig med vinterhagen tills våren kommer. Men den är inte så dålig den heller, med både öppna ytor och träd och buskar. 



När vi släppte in hästarna verkade de i alla fall väldigt nöjda med sitt nya hem och började direkt mumsa gräs! De har varit en hel del inne i sin nya ligghall och verkar trivas väldigt bra där. Är så skönt att ha detta klart! 

Nu kan vi ta tag i alla andra projekt vi måste hinna med innan det blir för kallt. Hur har er höst varit hittills? 

Stor kram till er ♥

7

I de dimhöljda bergens land

Alltså, det kan inte bara vara jag som är så vansinnigt fascinerad av dimma??!

Jag har alltid älskat dimma och allt mystiskt som kanske existerar i den. Alla väsen som dansar, dolda i dimslöjorna. Det är så vackert att det nästan gör ont och jag blir ständigt lika förundrad över hur dimma kan förändra ett helt landskap.

Kolla bara på vårt berg! Det ser helt annars ut när dimman sveper in det i mystik och trolsk urtid. Som att vi rest århundraden tillbaka i tiden, till en tid där människan fortfarande skrämdes av vädrets makter och blev trollbundna av naturen.

Kanske är det därför jag alltid har dragits till fantasy och sagor? Där allt det mystiska finns som en riktig del av världen. Där det kan gömma sig olika väsen i skuggorna, där näcken spelar vid forsarna och skogsrået förvillar folk i urskogen.

Om ni också gillar sagor och nordisk mytologi så vill jag förresten tipsa om boken Nordiska väsen av Johan Egerkrans. Det är en fantastiskt vackert illustrerad bok som också innehåller väldigt mycket intressant fakta om våra nordiska väsen.  Kan sitta och bläddra i den hur länge som helst och njuta av de vackra bilderna.

Kram på er ♥7

En tur till barndomens rike

Hej på er!

Det händer så mycket här just nu att jag knappt fått ro att sätta mig vid datorn. De har nämligen satt igång med renoveringen av badrummet nu (!!) och vi har ägnat så himla mycket tid till att titta på inredning, kakel, klinkers, våtrumsvägg, handfat, osv. osv. i all oändlighet. Vi har bestämt oss, ändrat oss, hittat nya alternativ och velat fram och tillbaka till det yttersta, men till slut verkar vi ha bestämt oss!
Jag ska berätta mer om allt kring renoveringen, men det får bli i ett eget inlägg. Då ska jag också visa lite bilder!

Men nu tänkte jag prata om den senaste videon jag gjort. Ni som följer mig på instagram/youtube har kanske redan sett den, men för er som inte sett den så lägger jag upp den här med.


Så här skrev jag om den på instagram:

Detta är filmat på platsen som för alltid kommer ta upp en stor del av mitt hjärta. Platsen där jag är född (på riktigt född där alltså, mamma födde hälften av oss barn hemma!) och uppvuxen.

Platsen jag alltid kommer att förknippa med skratt, lek i snön och kärlek. Jag minns hur vi utforskade skogen och tomma ödehus, hur vi klättrade i de höga granarna så mamma blev helt svettig av ängslan.

Jag minns alla äventyr vi haft med hästarna, alla stora kalas med hela familjen samlad, allt fint vi fått uppleva av att växa upp i en stor, bullrig och kärleksfull familj.

Jag är tacksam över att jag alltid längtat dit, även när jag flyttade hemifrån som tonåring och hade en period då jag bara längtade bort, ut i världen. Men när jag väl befann mig någon annanstans så tänkte jag alltid på hemmet med glädje och saknad.
Det är fantastiskt att ha bott på samma ställe under hela min uppväxt, att mina föräldrar fortfarande bor där så vi kan samlas till jul och ha en mysig tid tillsammans. ❤️

Titta gärna i HD och fullscreen!

Mitt barndomshem har alltid betytt mycket för mig och det känns så roligt att få dela med mig av de här videoklippen till er. Så fler kan få njuta av skönheten i de oändliga skogarna, av solnedgångens fantastiska ljus och allt det vackra som finns på denna plats. Jag hoppas ni kommer tycka om den.♥

Tänkte att jag också skulle visa lite bilder därifrån som jag tagit under åren, och det visade sig snabbt bli ett mycket större projekt än jag hade tänkt mig haha. Eftersom jag har fotat med systemkamera ända sedan 2010 så har jag ett antal bilder att välja mellan och det visade sig vara rätt svårt.

Hur kortar man ned nio års fotande till ett enda blogginlägg liksom? Det är inte det lättaste. Försökte dock välja ut de bilder som jag tycker ger en känsla som representerar mitt barndomshem. Naturen, husen, djuren, stugorna och vattendragen. Allt det där som jag förknippar med hemma. <3

Våra fina hästar Hera och Stjärna. Hera var född bara några veckor efter jag föddes, så vi växte upp tillsammans. Hon var en envis häst med mycket egen vilja, det var sällan lätt att få henne att göra som man ville. Men vi hade mycket roligt tillsammans och hon lärde mig mycket. Tyvärr lever hon inte längre. 💔
Stjärna har jag nämnt tidigare i bloggen, hon fyller 39 år nu i mars. Hon är född och uppvuxen i friheten på Island och flyttade till Sverige när hon var fem år. Vi har haft henne sedan hon var cirka 6 1/2 år. Hon är världens snällaste häst, hon har botat mångas hästrädsla och skulle inte göra en fluga förnär. Alltid pigg och glad och vänlig. Älskade häst. ❤️

Det här var en vanlig syn när jag bodde hemma, mamma på promenad med alla sina vovvar. Hon fick ju en stroke 2017, och jag hoppas verkligen att hon kommer kunna gå ut och gå med sina hundar igen. Jag vet att det är något som hon uppskattar otroligt mycket och saknar just nu. <3

Hela den här vägen och en bit till gick vi fram och tillbaka varje skoldag, för att ta oss till bussen. 1 1/2 km till bussen, 4 mil till skolan enkel väg. Man blev härdad ända sedan man var liten. 😉

Älgar såg jag otaliga gånger, men lyckades inte fota dem lika ofta. De är snabba och skygga djur, förutom en älgko som flera somrar i rad kom till gården och stod och käkade på träden på baksidan av huset, bara några meter från fönstren. Man kunde öppna fönstret och prata med henne och hon brydde sig knappt. Ibland kom hon med en älgkalv på släp och betade på ängarna. <3

Jag fotade den här typen av bilder redan då, men har väl utvecklats lite sen dess! 😂


Det finns otaliga åar, bäckar och mindre vattendrag i området, men det är dåligt om bra badplatser. Så ville vi bada fick vi oftast åka cirka en mil till närmaste badplats.


Det här är en närliggande by som tyvärr är rätt ödelagd. När jag bodde hemma tror jag det fanns någon som bodde där men nu tror jag det oftast används som sommarställe. Tycker det är så trist när så här vackra platser överges och husen förfaller.

Jag och Robin sommaren 2013, när vi passade gården medan mamma och pappa var iväg på en liten resa västkusten. Vi hade en trevlig vecka där vi tog hand om djuren, var iväg på små äventyr i området och jag fotade en massa.

Jag åkte upp och spenderade nästan en månad hemma under augusti 2013 för att läka efter ett avslutat förhållande. Jag mådde väldigt bra av att vara hemma, spendera mycket tid i naturen, umgås med familjen och ha lugn och ro för eftertanke. Jag vandrade i skogarna, badade i sjöar, upptäckte nya skogsvägar på cykeln och hade kameran som ständig följeslagare.

Det syns inte på dessa bilder men herregud så mycket mygg det var den här kvällen. Jag och Robin var ute och strövade omkring i skogar vi inte varit i förut och upptäckte en massa nytt. Vi såg en älg, hittade vattendrag mitt ute i skogen och vandrade genom en dimmig skog samtidigt som vi slogs mot myggen och försökte att inte bli uppätna.


Sådana här möten kunde man få när man gick på promenad genom närmaste by! 😀 På bilden är min syster Lina och pappa i traktorn, samt hunden Lina hade då, Sigge.


Jag har gått i dessa skogar så otroligt många gånger, men slutar aldrig att förundras över hur vackert det är. Varje årstid bjuder på något nytt och det finns alltid mer att upptäcka, eller nya vinklar att se allting från.

Vintrarna präglades av stora mängder snö, kyla och magiskt ljus. Hjärtknipande vackra solupp-och nedgångar, fantastiska färger över hela himlen och sprakande norrsken.

Mammas och pappas hus ligger så att man hör när tågen passerar på järnvägen, men de är utom synhåll. Ljudet från tågen är också något som jag starkt förknippar med hemma.

Här har vi Heras förstfödda och enda föl. Vonar Neisti från Morliden, men han kallades hemmavid mest för Palten eftersom han var så fluffig och rund när han var liten. <3
Jag hade turen att vara med när han föddes och det var en otroligt häftig upplevelse. Efter det har jag varit med på flera fölningar, men den här första är något som jag alltid kommer minnas.

Han var lite seg och slapp när han föddes, han orkade inte själv sparka sig ur fosterhinnan och Hera gjorde ingen ansats att hjälpa till, då hon var helt slut efter fölningen så det var tur att jag och mamma var där, annars hade han kanske inte klarat sig. Vi fick dra bort fosterhinnan och gnugga honom torr, ta bort slem ur näsborrarna och hjälpa honom att börja dia.
Men efter det var han ett väldigt energiskt föl, full av bus och upptåg. När vi tog med hästarna på promenad så fick han springa lös bredvid och han älskade att hoppa omkring bland blåbärsriset i skogen eller sträcka ut i galopp på fälten. Nu bor han i Örebro-trakten och har ett lugnt och fint liv. <3

Det var några bilder från mitt barndomshem, jag hoppas ni tyckte det var roligt att få hänga med dit en sväng. Det är en sådan underbar plats på jorden. <3

Önskar er en fin helg! Stor kram ♥1

Gott nytt år ♥️

Gott nytt år finaste ni!

Efter jul så blev jag ordentligt sjuk och har knappt orkat göra mer än ligga i soffan, men idag satte jag i alla fall ihop den här videon av tillbakablickar från året som har varit.
Det har varit en underbart år på så många sätt, och jag uppskattar verkligen allt vackert jag fått vara med om under 2018. Jag hoppas och tror att 2019 kommer bli minst lika bra, fast på ett annat sätt!

Hoppas ni gillar videon och att ni får en fin början på det nya året! Själv hoppas jag på att snart vara frisk och orka lite mer.

Stor kram till er alla! ♥️

1

Dimhöljda skogar & en vy från ovan

Igår åkte jag in till stan en sväng för att göra en synundersökning, då jag har börjat märka att mina glasögon inte riktigt räcker till när det börjar bli mörkt ute och jag ska köra bil. Så jag gick till Synsam och fick träffa en supertrevlig och pedagogisk optiker som kollade min syn och den hade blivit lite sämre sedan sist. Så nu har jag startat upp ett abonnemang där man får (minst) tre glasögon för ett fast pris varje månad. Då ingår en ny synundersökning varje år, de byter glas i alla glasögonen efter synundersökningen om ens syn förändrats, försäkring, att man kan byta ett par varje år om man tröttnat på dom osv.
Alla i personalen var så himla trevliga och lätta att prata med. De hjälpte mig att välja och hittade faktiskt flera stycken som jag tyckte var fina, jämfört med förra gången då jag testade i princip alla i butiken och det sista paret var det enda jag tyckte var okej, haha!

Så jag valde två vanliga och ett par solglasögon med styrka och de skulle vara klara om cirka tio dagar. Sedan betalar jag 307 kr/månad och jag tror att det var ett år som man har bundit sig till detta. Tycker det är en superbra grej det här, istället för att varje gång man behöver nya glas köpa nya glasögon för kanske två, tretusen och sedan ha en massa glasögon hemma som inte passar. Nu har jag dessa tre och ändras min syn byter de bara glasen, går de sönder så är de försäkrade så jag får nya. Så bra! Ska också skaffa linser så småningom, men då behöver jag göra en undersökning för just linser, och det hade vi inte bokat tid för igår. Jag har fortfarande såpass “bra” syn att jag inte behöver glasögon/linser i vanliga fall utan bara när jag kör bil eller kollar på film men det lär väl ändras, och knappast åt det bättre hållet. 🙂

Jag lastade bilen full med grovsopor innan jag åkte in, sedan åkte jag och Daniel och slängde det tillsammans på vägen hem. Vi har en stor hög med skräp som vi har samlat ihop i ladan, och försöker passa på att ta med en del varje gång vi åker in till stan och har tid att slänga det på vägen hem. Den krymper sakta men säkert, men det känns som att vi hela tiden hittar mera. Bakom ladan ligger det slängt en massa grejer, plastdunkar, metallgrejer, plåt, tunnor och allt möjligt… Jag tar ett ryck då och då och släpar in en del till högen, men det är så mycket att det tar tid innan det märks någon skillnad.

Det är väl så på en såpass gammal gård som den här, att det har hunnit samlas ihop en hel del grejer genom åren. Men jag och Daniel dras mer och mer åt en minimalistisk stil och rensar hela tiden ut grejer. Vi kommer nog aldrig ha det helt cleant och tomt som vissa har det, jag vill gärna ha det lite mysigt och ombonat men utan att ha så mycket saker överallt.

Jag brukar tänka att allting som vi har framme ska ha ett syfte. Därför har jag lite svårt för saker som bara är till prydnad, (även om jag har en del sådana grejer, framförallt som jag fått som barn) utan jag vill gärna att de har flera användningsområden. T.ex. en fin ljusstake blir ju både en prydnad och en ljushållare. Eller en jordglob är både något man kan använda men som ändå är en inredningsdetalj. Hur tänker ni kring sådant? Gillar ni att ha prydnadssaker bara för prydnadens skull?

Ville dela dessa drönarbilder med er, tycker det är så magiskt med all dimman som sveper in husen så de knappt syns. När jag tog dessa bilder så syntes knappt något genom dimman, vart jag än riktade kameran så var det bara helt vitt, men när den riktades nedåt så skymtade man huset mellan dimslöjorna. Som att dimman drev undan i precis rätt tid så jag fick en skymt av gården. <3

Hoppas ni har en fin dag. En stor kram till er! <3

 

 0