Connemara & Menlo Castle part I

Hej vänner! ♥

Igår var det en varm, solig sommardag här i Västernorrland. Helt fantastiskt att få vara ledig då det var alldeles lagom varmt och blåste lite ljumma vindar så de värsta insekterna höll sig undan. Jag ägnade dagen åt att klippa gräset, började bygga väggar på vindskyddet, gosade en massa med hästarna förutom de dagliga sysslorna som att fodra, mocka, byta vatten osv. Hundarna låg i solen halva dagen och hade det mysigt, jag rensade lite ogräs och redigerade bilder. Under tiden lyssnade jag på en hel massa podcasts om skrivande så nu är jag fullproppad med tips och inspiration från härliga, skrivande människor!

Har redigerat bilder från förra årets semester på Irland, jag har fortfarande inte kommit igenom alla bilder än, så ni får “stå ut” med Irlands-inlägg ett tag till… 😉

Den sjunde dagen på vår semester (halvvägs!) så vaknade vi upp i Connemara, som vi utforskat dagen innan. Men när vi åkte från nattens sovställe så körde vi förbi det här vackra stället och var tvungna att vända tillbaka så vi kunde parkera. Jag ville förstås föreviga det här vidunderliga landskapet som verkligen talade till mig, med sina enorma berg och gröna kullar.

När vi kände oss klara på den här platsen så åkte vi vidare mot nästa destination, som var Menlo Castle! Ett gammalt, övergivet slott som brann ned 1910 och sedan dess har stått övergivet och förfallit.

Det första vi möttes av när vi kom fram till slottet var de här söta hästarna som gick i en hage precis utanför ruinens område. Jag var förstås tvungen att hälsa på dem, då de kom fram till oss vid grinden. De var så söta och busiga, två stycken unghästar och så gick det en vuxen häst med dem. När vi stått där ett tag så kom en äldre man som visade sig vara ägaren av unghästarna. Vi pratade med honom en lång stund och han berättade att den vuxna hästen var det någon som dumpat utanför hagen och sedan bara lämnat där. Han påstod att den var livsfarlig och att man absolut inte kunde komma nära den. Att han hade fått in den i hagen men att det hade varit ett himla jobb.

Strax innan han kom hade jag stått och gosat med sagda häst en lång stund och han hade varit hur lugn och mysig som helst… Mannen sa att han pratat med någon myndighet som skulle komma och ta hand om hästen, men sa till oss att “ni kan väl ta hem honom!”
Åh jag hade verkligen så gärna velat det, men vi förklarade att vi bor i Sverige och att det skulle bli väldigt dyrt och svårt att få hem honom till oss. Jag hoppas bara att den stackaren fick ett fint hem hos någon som faktiskt bryr sig om honom och behandlar honom väl. ♥

När vi fortsatte förbi hästhagen så möttes vi av den här synen. Gömd bakom en övervuxen stenmur befann sig ruinen av det gamla slottet.
Det byggdes redan år 1569 och ägdes av familjen Blake under alla år. Men när eldsvådan bröt ut brann det så häftigt att två av kvinnorna i huset dog och slottet inte gick att rädda. Sedan dess har naturen tagit tillbaka det som en gång tillhörde moder jord och när vi var där förra året så var nästan hela byggnaden övervuxen.

Den här byggnaden var en bit ifrån slottet och jag antar att det kan ha varit stallar eller uthus en gång i tiden. Nu var den nästan helt gömd under växtligheten.

De förvittrade stenarna döljs bakom murgrönan som klänger sig fast på väggarna och som snart döljer alla spår av mänskliga händer. Endast korparna bor kvar.

När vi kom dit var det helt tomt och jag hade gott om möjligheter att ställa upp kameran och fota ifred. Efter en stund kom det lite andra människor men ingen stannade så länge som oss, så jag kunde ta en hel del självporträtt i lugn och ro. När jag började gå igenom bilderna så blev jag verkligen glad för det, för flera blev jag väldigt nöjd med. Tror jag ska ta och printa ut några som ska få pryda väggarna här hemma.
Önskar jag kunde åka tillbaka hit under hösten och fota när det är dimma och brinnande färger. Tror det är helt magiskt den tiden på året.

Jag satt en lång stund på en mosstäckt sten och tittade ut över vattnet, lyssnade på korparnas kraxande, drack varmt kaffe ur en takeaway mugg och funderade över hur det sett ut här, en gång för länge sedan. Vart eldstäderna varit placerade, hur rummen varit möblerade och vilka människoöden som utspelat sig här. Hade de som en gång bott här varit lyckliga? Eller kanske de längtade bort, ut i världen för att uppleva äventyr?
Det är något med gamla byggnader som verkligen får fantasin att börja glöda. Jag kan se scenarion framför mig, föreställa mig olika saker som utspelats här. Motgångar, glädje, olyckor. Livet.

När vi steg in i ruinerna så möttes vi av den här lilla fågelungen, som satt bland stenarna ovanför en dörröppning. Hen satt där så lugnt och betraktade oss. Vi höll andan och vågade knappt göra ett ljud för att inte skrämma den, men hen verkade helt obekymrad om vår närvaro, så jag hann ta en hel del bilder på den innan hen bestämde sig för att flyga iväg. Det var en fin stund av stillhet där vi betraktade varandra, utan rädsla eller tvång inblandat. Hen kunde uppenbarligen flyga så den kunde ha stuckit så snart vi kom in, men valde att sitta kvar i flera minuter.
Blev så fascinerad över dess vackra, klarblå ögon. De matchade verkligen så vackert med de kolsvarta fjädrarna.
Djur ♥

Här är en bild inifrån ruinen, som ni ser är den väldigt igenvuxen. Men det gick ändå att ta sig fram där inne om man klättrade runt lite. Det enda som störde friden var skräpet som vissa människor slängt på marken där inne. Blir vansinnig på sånt! Har de släpat skräpet med sig hela vägen dit så kan de för fasen släpa med det hem, eller till närmaste papperskorg, också. Det är så fruktansvärt respektlöst mot både naturen och djuren.

Jag har så många fler bilder jag vill visa er från den här otroliga platsen, men jag tänkte att jag delar upp dem på två inlägg, så det inte blir alltför överväldigande för er att bläddra igenom.

Hoppas ni tyckte om titten på den här gamla slottsruinen. Åker ni någon gång till Irland så får ni inte missa den här platsen, om ni tycker om gamla byggnader och slott. Den är magisk.

Kram på er!

Gilla/kommentera inlägget om du uppskattade det och dela det gärna med dina vänner. ♥

3

En kväll i juni bland syrenblommornas doft

En vacker kväll i juni gick jag förbi syrenbusken som blommade bredvid ladan och insåg att blommorna sjöng på sin sista vers. Snart skulle de lila blommorna falla till marken och sedan skulle jag inte få återse dem förrän om ett år.

Det var så många saker jag hade planerat att hinna med under den här sommaren, men efter att vi hastigt och lustigt blivit med hästar så har planerna fått omarbetas och prioriteras på nya sätt.
Helt plötsligt ingår två nya varelser i vår vardag som jag vill ge min tid och kärlek till och då blev saker som t.ex. att plocka och torka växter något som fick stå tillbaka.

Men den där kvällen så insåg jag att jag hade tid just där och då, så varför inte plocka några klasar och göra något av dem? Konservera försommaren på burk. Sagt och gjort, jag sprang in och letade reda på en korg och flängde ut igen med den på armen. Sedan klättrade jag bland buskarna, balanserade på stenen för att nå dem allra högst upp och plockade blommor med en underbar doft av syren i näsan.

Det blev så vackert med de lila blommorna i korgen att jag var tvungen att springa in och hämta kameran också. Sedan gick jag runt i trädgården och testade ställa korgen med blommor på olika ställen för att se var de tog sig bäst ut. Men jag hade väldigt svårt att välja sedan så det fick bli flera bilder som kom med i inlägget.

Jag stod sedan halva kvällen och drog loss de små, små blommorna från klasarna, rensade igenom och sköljde av dem. Sedan fick de ligga och torka på hushållspapper innan jag till slut kunde börja göra något av dem.

En av omgångarna testade jag att koka sirap på. Tyckte det lät så gott med syrensirap som man skulle kunna ringla över pannkakorna. Men det ville sig inte, enligt receptet så var detta sååå enkelt att göra, men jag lyckades förstås misslyckas med det ändå hehe. Antagligen kokade jag den för länge för den stelnade alldeles och blev bara en hård klump av socker. Men då gick det i alla fall bättre med nästa recept jag testade, då jag kokade gelé på syrenerna!

Det var ett recept jag hittade på ett forum och det blev så himla gott. Perfekt konsistens, god smak och fin, svagt rosa färg. Önskar bara att jag hade gjort mer, nu blev det bara en liten burk som tog slut så fort att jag inte hann fota den. Det ska jag definitivt göra igen nästa år!

Här är receptet:

Syrengelé

2 dl syrenblommor (bara blommorna)
2 dl vatten
2 dl syltsocker
Saften av ca en halv citron

Koka upp vattnet och tillsätt blommorna, låt stå någon timme. Sila så du får en klar vätska. Värm upp och ös i citron och socker, koka i ca 5 min.
Ös upp på rena burkar.

Den tredje saken jag testade att göra var syrensocker. Det har jag inte hunnit provsmaka än, men det ska tydligen vara perfekt att ha i te, strö över pannkakor, doppa färska jordgubbar i eller baka kakor med. Originalreceptet hittar ni här, men skriver ut det här också om ni är sugna på att testa.

Här är receptet:

Syrensocker

5 dl strösocker
4-5 klasar syrenblommor

Skölj blomklasarna noga för att få bort eventuella kryp. Plocka av blommorna och lägg dem på hushållspapper, låt torka ordentligt. Varva syrenblommor och socker i en burk. Låt stå svalt en vecka, gärna två. Skaka om burken emellanåt.
Rör runt i sockret som kan ha blivit lite klumpigt och sila bort blommorna som blivit bruna i färgen. Förvara i burk med lock.

En annan sak jag testade var att frysa in blommorna, så jag inte skulle behöva göra klart allting samma kväll. Jag gick igenom hela proceduren att rensa, skölja och låta dem torka på hushållspapper innan jag hällde ned blommorna i plastpåsar som jag stängde ihop tätt. Sedan in med dem i frysen och det var inga problem alls, de höll sig fina i frysen. Det man får tänka på är att när man tar fram dem för att använda dem, så ska man inte låta dem tina! De blir snabbt bruna och ser inte så roliga ut. Så ska man göra t.ex. saft, se till att ha förberett allting innan du tar ut blommorna, och var sedan snabb att hälla i blommorna i vattnet på en gång.

Ja det var lite tips och inspiration som ni kanske kan använda er av nästa år när syrenerna blommar igen. Jag kommer definitivt försöka ta tillvara på fler blommor nästa år,  göra mer gelé och kanske försöka mig på att koka syrensaft?

3

På upptäcktsfärd bland ödehus

Hej på er!

Hur har ni det? Vi kom i dagarna hem efter en kort men intensiv resa söderut, där vi hälsade på lite släkt och bekanta. Ska berätta mer om det i ett eget inlägg och visa bilder så fort jag har redigerat dem!

Nu tänkte jag visa lite bilder från en utflykt vi gjorde för några veckor sedan. Vi bestämde oss för att lasta in hundarna i bilen, ta med kameran, plocka ned lite picknick och ge oss ut på upptäcktsfärd i området, då vi inte hunnit utforska så mycket hittills. Allt arbete på gården tar verkligen upp den mesta av vår lediga tid!

Vi körde omkring en stund och sedan såg vi en väg som jag varit nyfiken på länge, och bestämde oss för att köra in där. Det var en liten väg som vindlade sig genom skogen, förbi hus och gårdar, längs med vattnet som glittrade på andra sidan träden.

Till slut kom vi till ett hus som såg väldigt övergivet ut, och bilvägen slutade där. Vi parkerade och vandrade runt litegrann, kikade på huset och alla fina detaljer. Mitt ute i skogen låg det, utan grannar och med skogen som ett skyddande hölje omkring.

Hundarna tyckte det var spännande att vara iväg på äventyr och Bagheera rullade sig glatt i gräset. Byggnaderna var slitna och hade otroligt mycket känsla över sig. Jag undrar vilka som bott där, och varför det en gång blivit övergivet? Det kändes som att resa tillbaka i tiden när vi vandrade förbi dessa slitna fönster och gamla verktyg.

Mitt på gården växte en underbart vacker buske fylld med doftande blommor. Men nu är det bara humlorna som får nytta och glädje av dem.

Älskar dessa gamla verktyg. Vi har en massa sådana gamla saker på vår gård, som hängt med under många år och många ägare. Tycker de är så fina och ger en härlig gammaldags känsla till platser.

Vägen fortsatte genom skogen så vi gick en ordentlig promenad med hundarna och njöt av tystnaden bland granarna. Till slut tog vägen slut och några träd som ramlat låg tvärs över stigen. Till höger låg grunden av ett hus, halvt dold i mossa och jord. Vi fick svänga av in i skogen för att ta oss förbi de nedrasade träden och där kom vi fram till ännu en övergiven gård. Mitt ute i skogen låg den, och gav oss lite rysningar längs ryggen då den verkligen påminde om ett spökhus.

Vi vandrade runt och kikade oss omkring, och jag fotade en massa. Tycker det är något så vackert och vemodigt över övergivna platser. När jag var liten så älskade jag att utforska öde platser och det hänger nog fortfarande kvar haha.

En gammal gunga svängde sakta i vinden och jag kunde verkligen se framför mig hur någon bott här för länge sedan och trivts här ute i skogen, bland tystnaden och de vilda djuren. Hur man druckit kaffe på trappan under tidiga morgnar, eldat dygnet runt för att hålla kylan från vinterstormarna ute och hur barnen sprungit barfota över gräset under långa sommarkvällar. ❤️

2

Några dagar i juni

Hej!

Igår satt jag och redigerade ikapp alla bilder som jag tagit under juni, eftersom jag varit dålig på att prioritera redigerandet så jag hade massvis med bilder som jag inte ens kollat på. Men nu är jag ikapp och har redigerat alla bilder som jag tagit hittills i  år! Så himla skönt. Nu ska jag bara fortsätta med Irlandsbilderna som fortfarande inte är klara… 😉

Hittade i alla fall dessa bilder från början av juni, när Daniel ville bege sig ut och måla i naturen. Jag följde med honom och passade på att flyga med drönaren och fota med vanliga kameran också.

Vi gick upp på berget som ligger bredvid “vårt” berg och tog oss ut på kalhygget. Det är inte så lätt att gå där på grund av all sly och stubbar, rötter och stenar men till slut fann vi en fin plats. Jag klättrade upp på en stor stenbumling och fick den här fantastiska utsikten framför mig. Till vänster ser ni Boda borg, som ligger bara några kilometer hemifrån oss. Ljungan som är en 399 km lång älv glimtar också fram där nere mellan träden.

Fotade lite i omgivningen och tyckte de här röda bladen var så vackra.

Sedan vandrade jag hemåt medan Daniel stannade kvar och målade en stund till.

Några dagar senare var vi nere vid tjärnen och hundarna (framförallt Bagheera) badade en hel del. Han gillar verkligen att simma och blir alltid lika glad när han ser att vi ska ned till tjärnen!

Leia är en riktig badkruka men hon doppade i alla fall tassarna och magen litegrann. Men de tycker båda att det är väldigt roligt att få följa med ut på bryggan och är inte alls rädda när den guppar!

Fick några roliga bilder på Bagheera som flygande vattenhund!

Sedan vandrade vi sakta uppåt i solen och sa hej till hästarna i hagen. Är verkligen underbart med sommar, att kunna vara utomhus utan att frysa, dagarna är så långa och ljusa att man nästan aldrig blir trött, solnedgångarna är magiska och hade det inte varit för myggen hade jag nog varit ute och fotograferat hela nätterna, haha.

Har ni badat något än i år? Vi har badat några gånger men eftersom det regnat så mycket och varit rätt kallt så har det inte alls blivit lika mycket som förra året.

Ha det fint! Kram ♥

4

Roadtrip, hästarna anländer & årets första dopp

Hej på er!

Hur är det med er? Har ni en fin sommar?

Här regnar det otroligt mycket, vilket förstås är mycket bättre än förra årets torka. Men det har också lett till ofantliga mängder mygg och knott, så det är nästan omöjligt att vara ute längre stunder. Speciellt på kvällarna är det riktigt jobbigt. Så tyvärr har inte min sommar innehållit så mycket ute-tid som jag egentligen velat, för det är bara hopplöst att försöka ta fina bilder när en miljard blodsugare svärmar omkring en. 😅
Men spenderar desto mer tid med hästarna och det är verkligen så mysigt och roligt! Älskar dessa kloka, mjuka, påhittiga och roliga djur. <3

Nedan ser ni en bild från juni när hästarna just fått komma ut i en ny, stor hage! De lever verkligen drömliv här på gården. ♥

Och här är ytterligare en video som jag redigerat för ett tag sedan. Det är klipp från slutet av våren och början av sommaren, med drönarklipp, en roadtrip till mamma och pappa, firande av min födelsedag, hundar som badar, hästarna som anländer till gården och årets första dopp för oss tvåbenta! Lägg särskilt märke till Daniels fina ryggplask i slutet. 😉♥️

Den här videon är redigerad i imovie men jag köpte faktiskt final cut pro för flera månader sedan, som är ett mer avancerat videoredigeringsprogram. Har dock inte känt att jag haft tiden att sätta mig ned och lära mig det ordentligt förrän alldeles nyligen så har fortsatt redigera i imovie. Men framöver ska jag förhoppningsvis kunna redigera mina videos i final cut och kunna göra dem ännu bättre!

Hoppas ni gillar videon. ♥
Kram

Titta gärna i HD och fullscreen för bästa resultat!

5