Creevelea Abbey

Hej finaste ni ♥

Här är fortsättningen och den sista delen av foton från vår femte dag på Irland. Tror ni jag kommer vara klar med reseinläggen lagomt tills det var ett år sedan vi var där? 😂 Är nog stor risk för det, haha. Men just nu känns det bara underbart att få titta igenom lite vackra sommarbilder, då det är världens tråkigaste väder ute.

Sitter i kökssoffan nu och skriver detta och min vy utanför fönstret består av ihopsjunken, slaskig snö, en isig och smutsgrå väg och kala träd nedanför en blygrå himmel. Inte så inspirerande med andra ord! Så låt oss titta tillbaka på en vacker sommardag som vi spenderade i en övergiven gammal kyrka.

Senaste inlägget var detta, då vi vandrade runt i Parkes Castle, om ni inte har läst det ännu. Efter att vi lämnat slottet så åkte vi till en halvt raserad, övergiven kyrka som heter Creevelea Abbey. När vi hittade dit så stod en annan bil parkerad där men de människorna gick i samma veva som vi kom, och förutom dem och en gammal man som gick förbi så var vi helt ensamma på den här platsen.

Det vilade ett fantastiskt lugn över hela platsen, man hörde ingen trafik, inga människor. Bara vindens viskande i gräset, fåglar som kvittrade och ett par kor som mumsade i sig gräs. Det var en stor byggnad helt i sten, med vackra fönster och många väggar som fortfarande var helt intakta, men taket fanns inte kvar så solen lyste in överallt.

Man gick in på egen risk!

Det låg i en fantastisk omgivning, med de typiska, irländska gröna kullarna och en lummig grönska som ramade in hela platsen. Jag gick omkring helt lyrisk över den vackra naturen och kyrkans alla hemliga vinklar och vrår. Jag kände mig helt lugn och så avslappnad, det fanns ingen stress eller tankar på något annat än nuet.

Byggnaden är ursprungligen byggd 1508 av Eóghan O’Rourke och hans fru Margaret O’Brian, men brann ned av en olyckshändelse 1536 och byggdes då återigen upp av Brian Ballach O’Rourke. Kyrkan var i bruk ända tills år 1837. Tänk så häftigt att den här byggnaden har stått på denna plats i så många hundra år! Och vem vet hur länge till den kommer finnas kvar? Vad häftigt det hade varit om byggnader kunde tala. Så mycket historia som sitter inpräntat i dessa väggar.

Hade så gärna velat gå upp i det där tornet för att se utsikten därifrån, tror den är fantastisk. Men det var avstängt dit upp, förmodligen är det farligt att vistas där med tanke på att stenar kan rasa ned, så det förstår man ju.

Blir alltid så fascinerad över hur naturen kan ta sig fram och växa på platser som känns så otillgängliga. Alla buskar och blommor som växte rätt upp ur stenarna och hängande på väggarna. Det är som när man ser en maskros som växer upp ur en spricka i asfalten, vi människor försöker alltid gå in och ändra i naturen. Klippa, beskära, rätta till och flytta, men så småningom tar naturen tillbaka det som vi försökt göra oss herrar över. Tycker det är rätt mäktigt, naturen går liksom inte att stoppa hur mycket vi än försöker. Så vi kanske bör försöka leva lite mer i symbios med den istället för att motarbeta den. Det är ju faktiskt tack vare den vi kan leva på den här planeten. ♥


Vi spenderade en lång stund på den här platsen men pratade inte mycket, det var som att platsen inspirerade till tystnad och eftertanke. Jag gick runt och tittade på gravarna som fanns kvar där och funderade över vilken sorts liv de människorna levt. Och tycker det är fint att sådana här platser får finnas kvar, inte bara jämnas med marken för att någon ”behöver” marken till ett eller annat projekt.

Blommorna vajade i vinden, molnen rörde sig makligt över himlen och solen värmde oss där i tystnaden. Jag älskar ju gamla slott och kyrkor och här fick vi verkligen den bästa blandningen av en gammal byggnad och magisk natur.

Här är busken som växte rakt ut på en lodrätt vägg. Hur häftigt ser det inte ut? Ville såklart bara hem sedan och bygga små gulliga hus i sten och täcka dem med klängväxter… 😀

Mitt hjärta! ♥

Jag filmade ju också en hel del under vår resa på irland, som resulterade i tre små filmer med klipp från olika platser vi besökte. Har ni inte sett dem så får ni gärna gå in på min youtube-kanal och kika! Där ligger också alla andra videos som jag gjort om det är någon ni inte sett. Vill ni se till att inte missa kommande videos så borde ni prenumerera på youtube-kanalen också!

Dessa fönster är så otroligt stora, det är svårt att se på bilden kanske men gravstenarna som står nedanför var nästan lika långa som mig, (jag är ca 174 cm lång) så då förstår ni hur enormt det här fönstret är.

Utsikten från ett annat fönster. Undrar hur mycket den har ändrat sig sedan 1500-talet? Det vore så roligt att få veta. Tycker det är rysligt spännande med historia när man närmar sig den på det här sättet. Att läsa historia i skolan tyckte jag alltid var urtråkigt för där var det viktigaste årtalen och vem som var kung då eller då. Man fick sällan ta del av de ”vanliga” människornas liv utan det var framförallt adel (och män) man fick läsa om. Då skulle man råplugga för att klara provet men nästa vecka hade man glömt allting eftersom det inte presenterades på ett engagerande sätt.

Men att själv få uppleva dessa gamla byggnader ger en närhet till det förgångna som gör att jag blir intresserad och vill veta mer. På samma sätt väver vissa författare in historia i sina skönlitterära böcker som gör det väldigt fängslande att ta del av. T.ex Margit Sandemo var ju väldigt duktig på det och Anna Laestadius Larssons trilogi om Barnbruden är också väldigt underhållande ”trots” att den är baserad på verkligheten och mycket fakta är invävt i texten.

Här var de två kossorna som var de enda andra levande varelserna i närheten förutom oss. De låg där i solen och tuggade makligt i sig av gräset och jag ville bara sätta mig ned och gosa med dem. Längtar verkligen tills vi har möjlighet att ta emot lite djur på vår gård.

Det var allt för den dagen! Nästa inlägg från Irland kommer förhoppningsvis om inte alltför länge.

Måste förresten tipsa om att gå in och kika på fina Alicias blogg, då hon idag lagt upp ett inlägg med två vackra målningar som hon gjort, inspirerad av två av mina foton! Hon är så himla duktig och jag blev så rörd över att hon målat av vår fina Stjärna som bott hos mamma och pappa nästan hela sitt liv. ♥

Det var alltför idag från mig! Hoppas ni får en fin vecka, stor kram till er. ♥

1

Parkes castle

Hej vänner, här kommer nästa inlägg om vår femte dag på Irland. Det tidigare inlägget kan ni läsa här om ni missat det. ♥
Efter att vi lämnat det gamla gravröset så kom vi till ett slott, nämligen Parkes Castle. Det låg väldigt vackert precis vid vattnet och den lilla stenmuren som omgärdade slottet ramade in allt så fint.


Jag är en sån person som ofta fastnar för detaljer i allt det storslagna. Daniel skrattade ofta åt mig när jag sprang runt och fotade blommor eller fönster när vi hade ett helt slott bakom oss haha. Jag fotar förstås dem också men tio bilder på hela slottet blir ganska lika varandra. Jag gillar att försöka hitta andra små detaljer som berättar något om platsen fast på ett mer subtilt sätt. Som ger nya vinklar på ett ställe man redan sett tidigare.

Och sedan älskar jag detaljer som förhöjer intrycket. Som häftiga dörrar, vackra murar eller ovanliga träd. Den här dörren till exempel hade ju varit så mycket tråkigare utan alla ”piggar” eller med ett vanligt dörrhandtag.

Det här var det första slottet vi gick in i, och vi fick gå in gratis eftersom de höll på med omfattande renoveringar och man därför inte kunde se allting. Det var en fin upplevelse att ströva omkring där inne och få en aning om hur de levde förr i tiden.

Jag älskar dessa fönster med små rutor och rundad överdel. Så himla vackert. Det är också häftigt att se hur tjock väggen är här, vilket gediget arbete det måste varit att bygga slott.

Det var spännande att gå runt där till en början, men när vi gått igenom alla rum så insåg vi att det egentligen inte var så mycket att se. Det fanns i princip inga gamla möbler/saker kvar utan det var typ fina fönster, dörrar, bjälkar och eldstäder. Vilket förstås är fint men det skulle inte ha varit värt att betala en massa pengar bara för att se det, så vi valde vid senare tillfällen att oftast inte gå in i slotten vi besökte utan bara se dem från utsidan. (Vilket också oftast kostade, om man ville gå omkring på borggården.)

Sen har jag svårt för att bortse från alla moderna detaljer, alla skyltar, brandsläckare och elektriska lampor. Det är förstås nödvändiga saker, men de ger mig inte den där känslan av att färdas bakåt i tiden. Av att verkligen se hur det var på den tiden. Så det var nog mest värt för egen del att vi la pengarna på andra saker än att gå in i alla slott vi besökte.

Haha titta på dörröppningen i andra änden av rummet, vad korta alla måste varit förr i tiden? Vi fick böja oss genom varje dörr. I vårt hus är det också en väldigt låg dörr på övervåningen, som förmodligen suttit där väldigt länge. (Huset är byggt 1903.) Och jag slår jämt huvudet i den där himla dörrkarmen, även fast jag tänker på att böja mig men lyckas inte göra det tillräckligt.

Personalen var väldigt trevlig och berättade att det var sällan de fick besök av svenskar. De hade nämligen en journal där man kunde skriva upp sitt namn och vilket land man var ifrån. Om jag inte minns fel hade de mycket besökare från Tyskland och England. Hon vi pratade med pekade ut flera saker som vi kunde kolla på och rekommenderade att vi gick ut och tittade på ”bastun” som fanns en liten bit bort.

Här mina vänner har ni en gammaldags bastu, eller ett ”sweat house” som det kallas på engelska. Här är en sida där man kan läsa mer om de olika funktionerna som rummen hade.

”The sweat house is basically a man made cave or souterrain, large enough to fit a small group of people, however it was probably men only I’d imagine.

Where did the heat come from? They heated rocks in a fire and then moved them into the cave. When everyone was inside they would seal the entrance.

To cool down after the sweat they jumped in the lake, only a few feet away.”

Vi kikade in i bastun och det var ganska högt i tak mot hur låg öppningen var, men jag hade ändå ingen lust att krypa in där. Jag kunde bara tänka på alla spindlar som förmodligen kröp omkring där inne i mörkret… Skulle ni kunnat tänka er att använda den bastun? 😀

Efter vi gått runt en bra stund och kikat på allting så slog vi oss ned i skuggan bakom slottet och åt en medhavd lunch där ute. Det var en väldigt mysig plats att ta en paus på och jag är glad att vi åkte dit. När vi hade ätit upp och vilat en stund så åkte vi till den sista platsen för dagen och det blev mitt favoritställe på hela dan.. Men det ska jag berätta om i ett annat inlägg.

Kram på er ♥

1

Minnen från Irland, femte dagen på ön

Här kommer äntligen nästa inlägg från vår resa till Irland förra sommaren.  Äntligen säger jag, eftersom jag själv tycker det är så himla mysigt att få blicka tillbaka på alla fina minnen vi skapade under den här resan. Men hur känner ni? Börjar ni tröttna på bilder och berättelser från Irland?
Jag hoppas inte det, för det finns så mycket kvar som jag vill visa er!


Vår femte dag på den gröna ön startade vi med att leta upp ett slott som vi sett bilder på och som vi ville besöka. Efter lite letande hittade vi till slut slottet, men det visade sig att det är bebott av en familj och därför avstängt för offentligheten. Vi blev lite ledsna över att inte få se det på nära håll, för det såg så vackert ut, men vi hittade en liten utkiksplats på andra sidan vattnet som vi kunde få en fin vy över slottet och dess ägor.

Nedanför utkikspunkten låg den här lilla gömda viken, med en strand av runda stenar som polerats av tusentals vågor genom tidens gång. Vi klättrade ned dit och tog oss fram mellan stenarna, kände doften av tång och salt hav medan vinden blåste i håret.

Jag ställde som vanligt upp stativet och tog några bilder och filmade en stund. Efter ett tag kom en kille fram och frågade om jag filmade och vad jag filmade till. Berättade om min lilla blogg och han skrev upp min bloggadress för att kunna kolla in sedan när han hade internet. Han var också fotograf och sprang runt med en kamera och han berättade att han reste runt helt själv för att se landet. Vi pratade en stund innan han gick vidare och det var väldigt trevligt. Vet dock inte om han kikade in här någon gång? Om du gjorde det så får du gärna säga hej! 😄

Tycker det är roligt när folk kommer fram och pratar om de märker att man har något gemensamt (t.ex. som fotograferande, hundar, etc.), men jag själv skulle aldrig göra samma sak eftersom jag är både introvert och ganska tillbakadragen bland folk jag inte känner. Men det är som sagt härligt när någon annan tar initiativet, så länge de gör det utan att göra någon obekväm. För mig var det bara trevligt att få prata lite om fotograferande och film, samt att höra någon annans upplevelse av att resa runt på Irland.

The Castle was built almost entirely of stone brought by sea from Donegal, the stonemasons being paid a penny half-penny an hour. Lord Palmerston died in the year 1865, before the Castle was completed. The Irish Estate was left to his stepson the first Lord Mount Temple (William Cowper Temple) who only completed the building of the Castle in 1874.

Läs mer här om ni är nyfikna på slottet och dess historia.

Det var så himla vackra omgivningar, med en öppen hed utan något som hindrade ögats väg, det dånande havet som var så klart att man kunde se ned på botten och med det sagolika slottet i bakgrunden.
Daniel ville att jag skulle flyga med drönaren för att få en bättre bild över slottet, men jag var fortfarande inte så van vid att flyga den då, så jag var supernojig att jag skulle råka krascha den i havet då det blåste en del. Det blev inga drönarbilder från den här platsen alltså, även om jag kanske ångrar det lite nu i efterhand. 😉

Vi stannade en bra stund på den här platsen och njöt av att vara utomhus i solen, på en sån här vacker plats. Det var så lätt att bara stanna upp och verkligen vara i stunden, njuta av allting runt omkring oss och uppskatta det vi hade där och då. Inga tankar framåt eller bakåt, ingen oro eller stress någonstans. Vi kunde stanna precis var vi ville och vara där den tid vi kände att vi behövde. Ett underbart sätt att resa på.

Så småningom åkte vi vidare och jag har för mig att vi körde längs en väg och spontant såg en skylt in till den här platsen, som vi blev nyfikna på. Vi kunde inte bara stanna där eftersom vi såg den för sent, men vi körde en bit till tills vi hittade en plats att vända på och så körde vi tillbaka hit.

Inte en annan själ i sikte, bara det här vackra gravröset och stillheten. Vi vandrade runt, läste på skylten och sträckte på benen. Det blev mycket stillasittande under de långa körsträckorna så det var skönt att hitta spontana ställen att pausa på.

Sedan åkte vi vidare till ett annat slott, det första (tror jag?) som vi gick in i under resans gång. Det kostade ju i princip alltid pengar att gå in och vi gjorde endast det ett fåtal gånger. Allting kostade pengar. Så det gällde att välja ut vad man tyckte var värt att lägga slantarna på. Men det slottet vi kom till efter de här platserna fick vi gå in i gratis eftersom de höll på att renovera och allting därför inte gick att se.
Men det ska jag berätta mer om i ett annat inlägg så detta inte blir alldeles för långt… 😄

Hoppas ni har en fin dag, kram på er! ♥

1

Sista filmen från Irland

(Glöm inte att klicka i HD och titta i fullscreen. <3)

Här har ni den tredje och sista videon med klipp från vår resa över den gröna ön. Det var en underbar tid, då vi kunde se och utforska precis vad vi ville. Det var så mycket vacker natur, så många häftiga gamla byggnader och underbara djur som mötte oss på den här resan. Vi fick se och uppleva så mycket. Är oändligt tacksam för den här resan med Daniel och hoppas vi kan göra fler fina resor tillsammans i framtiden. <3 

Vill ni se de två tidigare filmerna så finns de uppladdade på min youtube-kanal. 

Kram på er!

1

Nästa film från Irland

Hej på er!

Jag hade tänkt lägga upp en del andra inlägg emellan filmerna, men de senaste dagarna blev inte som planerat och jag fick fullt upp med andra saker, så jag har inte hunnit förberedda de inlägg jag tänkt mig. Idag fick jag ett sms om att mina glasögon är klara så jag ska in till stan för tredje dagen i rad och vi ska även passa på att veckohandla så jag tänkte om och lägger ändå upp detta inlägg nu. Hoppas att ni inte tröttnat på mina filmklipp. 😉

Som vanligt, kolla gärna i HD och fullscreen för bästa kvalité. <3
Och om ni gillar mina videoklipp får ni gärna prenumerera på min youtube-kanal och gilla videon! En länk till min youtube ligger högst upp i bloggen om ni läser på datorn, och under ”menu” om ni läser i telefonen.
Hoppas ni gillar videon!

Kram på er vänner <3

 1