Tollymore Forest Park del 3 & Castle Ward (Winterfell)

Här kommer äntligen en tredje och sista del från vår dag två på Irland, som vi spenderade i Tollymore Forest Park och på en inspelningsplats där vissa av scenerna från Game of Thrones spelades in. De två tidigare inläggen kan ni läsa här och här!

Det var fullt av mysiga stenmurar och vackra broar i parken och vi strosade runt där i flera timmar. Ändå kändes det som att vi knappt hunnit se hälften av alla vackra platser som fanns. Jag hoppas vi kan åka dit igen någon gång i framtiden!
Det kändes som att befinna sig i en gammaldags saga när vi satt där på stenbron och lyssnade på vattnets glada dans under våra fötter.

Alltså den här trappan!! Så himla vackert, med alla rosa blomblad som låg utströdda. Kan verkligen se framför mig hur fint det skulle vara att ta tex bröllopsfoton här. Mitt bland naturens alla färger.

De vackra skogarna var oändliga och vi la märke till hur ofta det växte murgröna och andra växter längs trädstammarna. Det luktade så gott i skogen och vi träffade knappt på några andra människor, utan vi fick ha platsen för oss själva.

Plötsligt hittade vi dessa två broar och klättrade längs gräsbevuxna slänter för att nå till de bästa vinklarna. Kommer ihåg hur varmt och fuktigt det var den dagen och det kändes verkligen inte som att vi befann oss på Irland, där man förväntar sig att det ska vara lite rått och regna hela tiden. Istället kändes det som att vi befann oss i ett tropiskt klimat. Kan inte räkna hur många gånger vi fick höra att vi hade en himla tur med vädret och att det aldrig brukade vara soligt så länge på Irland.

Mitt hjärta och en magisk plats. <3

För er som gillar Game of Thrones så kan det vara roligt att veta att flera av scenerna därifrån är inspelade här i Tollymore, bland annat scenen där de hittar vargungarna i första avsnittet!

Jag klängde ned för en brant och hittade den här lilla platsen med klart, kallt vatten och var bara tvungen att doppa fötterna för att få lite svalka. Det var helt underbart att känna vattnet mot mina varma fötter och balansera sig fram på blankpolerade stenar. Det gick förbi några personer som tittade häpet på mig. De är kanske inte vana vid sådana påhitt? 😉

Efter ett svalkande dopp av fötterna så hittade vi det här magiska lilla stenhuset inbäddat i grönskan. Det såg ut som ett lusthus byggt av naturens självt.

Dessa broar alltså. Skulle inte ha något emot att bygga några sådana här hemma över dikena!

Jag har så himla många bilder från den här dagen, ni anar inte hur svårt det är att välja ut bara några få av alla hundratals olika varianter som jag har. Att klicka sig fram och tillbaka mellan ett par bilder i flera minuter innan jag bestämt mig för vilken som är bäst, eller vilka som är värda att visas upp. Nackdelen med systemkameror, det är alldeles för lätt att fota sådana otroliga mängder med bilder. 😉

Det är helt otroligt att man kan bygga något sånt här, med stenar som är helt ojämna och ofixade. Är väldigt imponerad över hur fantastiska vissa byggnader är, det ligger mycket kunskap och känsla bakom det hantverket.

Dessa underbara gröna skogar. Som att stiga rakt in i en sagobok.

Till slut fick Daniel tvinga mig därifrån för jag bara fortsatte fota och om vi skulle hinna med GoT inspelningsplatsen så var vi tvungna att åka, efter de stängde ganska tidigt (tror det var vid 17-18). Det är en sak som vi absolut inte var beredda på, att allting skulle stänga vid femtiden nästan varje dag, trots att det var sommar och turistsäsong. Alltså var det lite bråttom om man skulle hinna till vissa grejer, som tex nationalparker, slott, caféer, kyrkor eller andra liknande platser. Känns så konstigt eftersom man tänker att folk vill ha något att göra på kvällarna också?

Så de första dagarna, innan vi insett det så missade vi en del grejer eftersom vi tog det lugnt och inte ville stressa någonstans. Men så kan man inte heller se allting, det vi väl fick se var istället desto bättre.
Här hade vi just anlänt till Castle Ward, också känt som Winterfell!

Här är största delen av första säsongen av GoT inspelat och borgen här är en del av muren, men som ni kan se på den här bilden, så är det allra mesta datagjort i efterhand så man kanske inte känner igen sig direkt.

Det var en häftig upplevelse att strosa omkring där man vet att många av scenerna från serien är inspelade och att insupa atmosfären. Vi kom dit ganska sent så det var nästan helt tomt på folk och det gav oss gott om tid att se oss omkring.

Så himla mysig liten innergård. Skulle verkligen kunna tänka mig att dricka en kopp te på bänken där och njuta av fågelkvittret.

Här är innergården där bland annat Bran övar på att skjuta pilbåge i serien, och Arya dyker upp och visar sig vara bättre än dem alla.

Jag började dock känna mig ganska utmattad och lite illamående vid det här laget, efter en lång dag i stekande sol och säkert alldeles för lite vatten, och jag hade svårt att hålla uppe gnistan. Jag fotade en hel del, men till slut var jag tvungen att sätta mig ned och vila lite i skuggan eftersom jag var helt slut. Det blev ju också långa dagar, med mycket körande och inte så ordentlig mat, eftersom vi spenderade största delen av dagen på resande fot.

Det märktes på vattnet överallt att det varit ovanligt varmt på Irland under en längre tid, då vattenbeståndet var lågt och ofta var det väldigt tydligt hur lite vatten det faktiskt var i sjöarna.

Den här fina röda dörren får avsluta vår andra dag på Irland. Det var en fantastisk dag, men det jag inte visste då, var att nästa dag skulle Daniel gå ned på knä och fria till mig, mitt i den magiska allén Dark Hedges. <3 Det har jag redan berättat om här, men vi gjorde fler utflykter den dagen som jag ska berätta om senare.

Nu ska jag snart åka till jobbet! Hoppas ni har en fin dag. <3

Första mötet

En bild från första mötet med fjällvråkarna som bor på berget mittemot vårt hus. De är väldigt nyfikna av sig och flyger ofta över oss för att hålla koll. När vi är i trädgården eller är och badar i tjärnen så kan de spana på oss från luften innan de landar högst upp i en trädtopp för att vila vingarna en stund. Det är verkligen förunderligt att få ha alla dessa vilda djur omkring oss, betande runt husknuten eller flygande över trädgården. <3

In i sagornas värld

Igår väckte Daniel mig när han gick upp vid sextiden och sa att det var världens dimma ute. Jag hade bara sovit fem timmar, men jag sprang ur sängen och tittade ut genom fönstret och där utanför var världen höljd i tjock dimma. Jag kunde inte få på mig kläderna fort nog och sprang sedan ut för att föreviga morgonens skönhet.

Jag var ute i nästan två timmar och fotade, sedan vid åttatiden (ungefär då jag brukar gå upp) var dimman helt borta och solen sken från en klarblå himmel. Hade jag vaknat upp då så hade jag missat den här fantastiska stunden utan att ha en aning om det. Det fick mig att vilja gå upp tidigt oftare, trots att jag är en obotlig kvällsmänniska. Men det är så himla härligt att komma upp i tid till att möta soluppgången, och känna daggen i gräset mot ens bara fötter.

Nu har jag äntligen en del lediga dagar efter en lång jobbsommar, och självklart ”firade” jag det med att storstäda huset, tvätta typ sju maskiner, och idag klippa hela gräsmattan tills händerna var fulla av blåsor. 😀
Ja, jag är dålig på att ta det lugnt när jag är ledig… Det är ju då man orkar och har tid att ta tag i saker! Är ni likadana, eller tar ni det helst lugnt när ni väl är lediga?

Nu ska jag i alla fall sova så jag förhoppningsvis kan ta mig upp i bra tid imorgon. Kram på er! <3

 

 

När regnet äntligen kom

Hej på er!

Usch vad läskigt det är med alla bränder som rasar i vårt land. Det känns nästan overkligt att detta händer, vi är så vana vid att inga stora katastrofer drabbar lilla Sverige. Vi har varken orkaner eller tsunamis och vädret brukar vara väldigt omväxlande och ”normalt”. Men det här året blev det annorlunda, först med en extremvinter där snön la sig i meterhöga drivor och sedan den varmaste och torraste sommaren på hundra år. Varje dag har vi läst nyheterna och hela tiden startar nya bränder över hela landet. I fredags när jag kom hem efter jobbet så regnade det äntligen, efter flera månaders torka.

Men väl hemma så såg jag hur det samlats en massa rök över skogen till höger om vårt berg och en ganska stor rökpelare steg rakt uppåt. Jag sprang in för att hitta Daniel, men där fanns bara hundarna. Ringde honom och han svarade tack och lov, då var han ute och försökte lokalisera var röken kom ifrån. Han hade ringt 112 när han såg rökpelaren men de ville inte komma om man inte sett någon eld (vilket vi förstår, de har fullt upp så det räcker och blir över), så han försökte hitta källan till rökpelaren. Problemet är att skogen är så galet tät där, så det är väldigt svårt att ta sig igenom. Vi möttes upp och delade sedan på oss för att fortsätta leta, så där rusade vi omkring i spöregn, med brännässlor som letade sig ända upp på låren i en mörk skog där röken omfamnade oss och gäckade vår syn. Slogs med en miljard myggor och försökte se något genom mörker, regn och rök.

Det var rök överallt men det var i princip omöjligt att hitta vart den kom ifrån. Så till slut gav vi upp och gick tillbaka till huset, men jag tog ut drönaren och flög med den över röken i ett försök att se om jag kunde hitta någon eld. Jag såg stora mängder rök både runt vår gård och över byn men ingenstans kunde jag se någon eld. Det regnade fortfarande så jag vågade inte flyga så länge med drönaren (egentligen ska man inte flyga alls med den när det regnar, men det här kändes viktigt), men det kändes i alla fall som en lättnad att vi inte sett några lågor.

Jag stannade ändå ute en bra stund och blötte ned träden som står närmast huset och gräset runt huset för att en eventuell brand inte skulle få fäste så lätt. Senare på kvällen hörde vi på nyheterna att det brunnit på två berg bara några kilometer hemifrån oss och förmodligen var det därifrån röken kom. Vi var väldigt nervösa att blixten skulle slå ned här eftersom det dundrade rejält hela kvällen men vi hade tur.

I förrgår var det soligt och varmt hela dagen och vi badade, plockade cirka 5 liter röda vinbär, jag läste två böcker och bara tog det lugnt. Det var en härlig dag efter stressen föregående dag. Igår vaknade vi upp till en grå himmel och efter bara någon timme så började det regna! Aldrig har väl någon blivit så glad för regn 😀

Jag blev tvungen att åka iväg några timmar för att jobba men när jag kom hem igen regnade det fortfarande och den mest fantastiska dimman steg över trädtopparna. Var bara tvungen att springa ut med kameran. Trixade en himla massa för att få ett paraply att sitta fast över kameran så den inte skulle bli dränkt, och till slut lyckades jag surra fast det. Sprang barnsligt lycklig över ängen och kände sommarens första ordentliga regn blöta ned mig från topp till tå. Åh så välbehövligt det här var! Naturen har verkligen törstat efter regn och alla djur och insekter har nog haft det svårt den här tiden. Jag hoppas att det här regnet även sveper över brandområdena, det hade verkligen behövts.

Det var en fantastisk känsla att stå ute på fältet med regnet vräkande ned omkring mig samtidigt som den magiska dimman dansade över bergen Jag tackade naturen för att den äntligen skänkte oss det välbehövliga regnet som hela landet saknat den här sommaren. En helt magisk kväll. <3

När jag väl tog mig in så var jag drypande blöt och frös ordentligt, så då tände Daniel en eld i kaminen och sedan bakade han bröd medan jag satt inlindad i en filt och redigerade bilder. Så mysigt!
Idag har det regnat hela förmiddagen också, men nu lyser solen återigen. Imorgon kommer Daniels föräldrar på besök och stannar några dagar så det ska bli roligt. Vad hittar ni på nu under sommaren?

Kram på er <3

 

 

 

 

Uppe i gryningen

Jag jobbar som sagt mycket nu så dagarna springer bara iväg, men efter att ha jobbat en vecka i sträck hade jag en ledig dag och då ställde jag klockan på 02.00 för att gå upp och fota soluppgången. Det var segt att ta sig upp eftersom jag inte kommit i säng förrän efter elva, så det blev inte många timmars sömn. Men jag känner att jag inte vill att den här sommaren bara ska försvinna i en massa arbete, så då vill jag verkligen passa på att ta vara på den tiden jag faktiskt är ledig.

Jag älskar verkligen sommaren så himla mycket, och när jag då jobbar mycket så får jag nästan ångest över att jag kommer ”missa” sommaren och att det snart kommer vara vinter igen. Så när jag är ledig försöker jag ta tillvara på sommaren och bada, fota, vara ute i solen, plocka blommor, gå barfota i gräset och verkligen njuta. Att försöka att hela tiden vara närvarande i nuet, istället för att fundera på dåtid eller framtid.

Så jag smög mig upp ur sängen trots att jag var väldigt trött, klädde på mig och tog med mig kamerautrustningen till bilen. Sen åkte jag på lite upptäcktsfärd genom byarna och försökte hitta en fin plats att fota på när solen skulle gå upp. Men jag hittade inget klockrent ställe eftersom det var mycket hus och byar överallt. Och som ni kanske vet har jag jättesvårt för att känna mig avslappnad framför kameran om jag tror att någon tittar på, så jag vill alltid vara ifred utan en massa hus i närheten.

Efter en stund vände jag tillbaka hemåt och bestämde mig för att åka upp på en liten skogsväg som går i närheten av vårt berg där jag vet att det är fin utsikt. Och oj vad fint det var där! Solen var på väg upp mellan trädtopparna och hela kalhygget var fyllt av rallarrosor. Jag klättrade runt på stenar och stubbar, fotade i olika vinklar och stod där stilla och kände solens första strålar svepa över mitt ansikte.

Att vara vaken när solen stiger över bergen och få befinna sig i det mjuka, magiska ljuset är verkligen något speciellt. Det var så tyst och stilla, knappt en själ var vaken och jag kände mig så glad över att jag tagit mig upp och fick uppleva detta.

En plats fylld av naturens egna magi. Kunde inte se mig mätt på den här fantastiska soluppgången. Är så lycklig över att bo i mitt kära Norrland igen, och få ta del av allt naturen har att erbjuda.

En fotografs bästa vän när man befinner sig i djupa norrlandsskogar.. 😀

Efter en lång stund så började jag vandra tillbaka till bilen och tänkte precis låsa upp den och köra hem när jag hörde ett märkligt skri. Jag gick över till andra sidan vägen och där, ovanför ännu ett kalhygge med berget i bakgrunden, svävade en stor rovfågel. Vingarna var utbredda och dess ödsliga skri gav mig en rysning längs ryggen. Det var så häftigt och samtidigt lite kusligt på samma gång. Den flög i vida bågar och landade till slut i toppen av ett träd. Jag försökte fota men det var svårt att få några bra bilder, då jag inte alls har rätt objektiv för att fota fåglar. Filmade lite också för att få med dess läte.

Sedan hörde jag plötsligt ett skri bakifrån och så kom en andra rovfågel flygande! Den landade i samma träd som den första och först trodde jag de skulle börja bråka, men sedan insåg jag att de var ett häckande par. De turades nämligen om att flyga stora lovar över området och landade i samma två träd hela tiden.

Helt tyst stod jag där och betraktade dem en lång stund och gladdes återigen över att jag gått upp så tidigt. Jag frågade senare i en fågelgrupp vad det var för sorts fåglar och tydligen var det fjällvråkar! Så fint att de bor här, precis omkring vårt hem. Sedan åkte jag hem och åt en macka innan jag somnade i soffan med en hund vid fötterna och en vid huvudet. <3

En helt underbar morgon! Det måste jag göra om flera gånger. det är något speciellt med att vara uppe vid soluppgången när alla andra ligger och sover. Som att gränsen mellan den här och andra världar är tunn just då, så de som råkar vara uppe då kan få en glimt av något riktigt magiskt.

 

På upptäcktsfärd i närområdet

Hej på er!

Igår efter jag kommit hem från jobbet så åkte jag och Daniel iväg på en liten upptäcktsfärd. Vi har ju knappt utforskat området vi bor i alls, eftersom vi haft så himla mycket jobb med att få gården i någorlunda skick. Men nu börjar det sakta, men säkert gå framåt och jag kände att jag ville ut lite grann. Har jobbat väldigt mycket på sistone så dagarna har mest bestått av att jobba, äta, sova, vilket blir rätt trist i längden. Speciellt när jag vill vara ute och ta tillvara på sommaren.

Så vi åkte iväg med bilen en sväng och körde mot en sjö som ligger på andra sidan av ”vårt” berg. Vi hamnade först vid en badplats, men det blåste något otroligt mycket så vi var bara där en kort stund och lyssnade till vågskvalpet, innan vi åkte vidare. Sedan körde vi in på en enslig skogsväg, där bilen hoppade och krängde på den dåliga grusvägen. Vi fortsatte envist och när vi rundade en krök så var det helt plötsligt så värt det.

Där var ett hav fullt av rallarrosor som lyste i en vacker rosalila nyans i solens sken. Andäktigt gick vi genom det här färgsprakande havet och jag kunde inte sluta ta bilder. Det var så fruktansvärt vackert, mitt bland djupa skogar och berg i fjärran, så gömde sig den här underbara platsen.

Jag sprang runt och fotade, filmade och bara njöt av att vara ute i naturen igen. En liten andningspaus från bilturerna, människorna, staden och det sociala samspelet. Att bara få vara i några minuter och andas i tystnaden.

Sedan åkte vi vidare på den lilla vägen och hittade ett vackert litet tjärn. Det var tyvärr omgivet av en himla massa granris så det var svårt att ta sig runt. Men jag lyckades gå en liten sväng och njuta av den här utsikten.
Tycker det är väldigt vanligt att folk röjer i skogen men sedan aldrig tar hand om allt ris och grenar som de sågat ned, så ligger det bara där sedan och ser skräpigt ut, år efter år. Så har de gjort även här på vår gård, så det finns hur mycket skräp som helst att dra ihop. Vi kommer ha bygdens största majbrasa nästa år.. 😀

Idag har jag hunnit med att kratta klart framför vedboden, plantera om en massa växter och så har vi bakat chokladmuffins (som blev supergoda!), och jobbat. Så det har varit en effektiv dag, men känner nu när jag väl satt mig ned hur trött jag faktiskt är. Jobbar imorgon också, (sjunde dagen i rad) men sedan har jag en dag ledigt. Då ska vi åka och köpa grejer så vi kan bygga en flytbrygga!

Ser framemot att kunna påbörja det projektet. Vad har ni för er? Är ni lediga och njuter av sommaren? Är utomlands? Jobbar eller något annat? Berätta gärna.

Stor kram på er! <3

Naturens skafferi

Hej på er!

Igår och idag har vi varit lediga och fått väldigt mycket gjort. I förrgår somnade vi på soffan efter att vi tittat på en film och vaknade inte förrän kl tre på natten. Gick upp och borstade tänderna och la oss i sängen, men då var jag helt plötsligt klarvaken. Ute höll solen på att gå upp och det var ett fantastiskt ljus. Låg och vred och vände på mig i ungefär en timme men jag kunde verkligen inte somna om, så då smög jag mig upp. Kokade en kopp te och tände en brasa i kaminen då det var kyligt inne. Åt ett par mackor framför elden och njöt av sprakandet från elden som var det enda ljud som hördes. Inne i sovrummet sov Daniel och vovvarna lugnt vidare, och det kändes så fint att tänka på. Att jag får sitta just där, med den finaste lilla familj man kan tänka sig sovande i trygghet och värma min morgonfrusna kropp framför en knäppande brasa i vårt egna hus. Medan solen steg över grantopparna och fåglarna susade omkring på den blekt blå himlen.


Sedan smög jag mig ut med en korg på armen för att samla lite växter i morgonens första ljus. Plockade rallarrosblommor och blad samt älgörtsblommor. Rallarrosblommorna tänkte jag göra saft av och de andra ska torkas och bli till te. Jag har aldrig gjort sånt här tidigare, så är väldigt taggad på att börja pröva mig fram. Tanken är att fylla upp ett litet förråd av torkade växter/örter som jag kan göra gott te av under hösten och vintern.

Var ute en bra stund medan solen steg på himlen, när jag samlat korgen full så drog jag mig hemåt och la ut växterna på bron så eventuella insekter kunde krypa iväg. Tog ut vovvarna för en morgonpromenad, men vi hann bara några meter innan jag hörde ett konstigt ljud. Det var en stackars fågel som flugit in i lagården och nu flög i panik mot ett fönster för att försöka ta sig ut. Sprang snabbt in med hundarna och skyndande sedan in i lagården. Hade tänkt försöka fösa ut fågeln mot dörren, så den kunde flyga ut själv men den vägrade lämna fönstret. Den var helt panikslagen och flög gång på gång in i fönstret för att ta sig ut. Jag fick ta tag i den och bära ut den, och konstigt nog försökte den inte hacka på mig en enda gång. Märkte att den var rädd förstås, men så fort vi var ute så släppte jag den och den flög snabbt iväg mot några träd där den satte sig och andades ut. När den flög iväg kvittrade den till och det lät nästan som ett tack. Kändes fint att kunna hjälpa den ut. <3

Sedan kunde äntligen hundarna få sin promenad och efter det fick dem vara ute med mig. Jag plockade lite blad från våra vinbärsbuskar och la också dessa på torkning.



Några saker jag tänkt på:

 

Ta med en sax ut om du ska plocka växter, det underlättar enormt och du kan knipsa av endast den biten du vill ha, så skadar man inte plantan genom att dra loss allting.

Var väldigt säker på att det är rätt växt som du plockar ifrån, det finns giftiga växter här med.

https://www.skogsskafferiet.se/ är en superbra sida med mycket information och bilder på ätliga växter i Sverige.

Använd gärna handskar då det finns många växter som sticks eller bränns.

Glöm inte insektssprayen om du plockar på eftermiddagen/kvällen! Då brukar de flesta insekter vara som mest aktiva.

Sprid gärna ut vart du plockar, och plocka t.ex. inte alla blad från samma planta. Tar du några här och där så klarar sig växten fint ändå och kan fortsätta växa.

Dubbelkolla så växten inte är fridlyst.

Hoppas ni blir lite inspirerade att ge er ut och plocka! Det är verkligen helt fantastiskt att vi har en natur som är full av saker att äta och njuta av, helt gratis. Det är fint att kunna ta tillvara på en liten del av allt detta. Och vi behöver inte göra ett dugg för att det ska växa bra. Ingen vattning, gödsling eller rensande av ogräs. Det är bara att plocka.

Så härligt. 😀

 

Stor kram på er! <3

Glad midsommar!

Glad midsommar kära ni! <3

Jag hoppas ni haft en underbar dag, oavsett vart vi befunnit er och vad ni hittat på. Här har vi inte firat speciellt mycket, utan vi har jobbat på gården. Vi har så himla mycket att fixa så det är bara att köra på, oavsett om det råkar vara midsommar eller inte. 😀
Vi har varit produktiva som tusan idag, och röjt gräs, fyllt igen hål i vägen med sand från sandlådan som vi sedan flyttat på och fixat en grillplats på dens gamla plats, sedan har vi dragit ihop en massa skräp och stora stockar som legat huller om buller mellan ladan och vedboden. Nu är de slängda på en hög och så ska vi elda upp det när det inte är så torrt i marken.

Jag har också bundit min egna krans idag, tror det är första gången jag gjort en i vuxen ålder. Blev faktiskt nöjd med den och det var mysigt att sitta ute på bron och pilla med blommor och blad. Vi har så mycket fina blommor som passade bra i en midsommarkrans. <3

Vi har också rivit ned en massa plankor som satt på väggen till vedboden där den gamla carporten satt förut, plockat rabarber och sedan har vi gjort cirka tusen saker till som jag glömt nu. Men det ser sakta men säkert bättre ut här, vilket känns skönt då de förra ägarna lämnade det väldigt stökigt och med en massa grejer liggande överallt kring de olika uthusen.

Det har varit en massa skräp kvar från flera tidigare ägare och så har ingen tagit hand om det så det har bara lagts på hög. Men nu ska det bort! Rensas bort skräp, klippa gräs och se till att den här gården återigen ser lite fin ut. Sen så småningom ska fasaden på huset bytas och vi vill måla om flera byggnader. Men en sak i taget. Det är i alla fall väldigt roligt när man snabbt ser resultat av sitt arbete, att det direkt blir skillnad. Då får jag lite extra energi och orkar hålla på ännu längre.

Nu tänkte jag ta och baka en rabarberpaj och så ska vi tända en eld i kaminen då det är rätt kallt och ruggigt ute. Vädret har verkligen skiftat idag, det har varit strålande sol, blåsigt och sedan världens störtregn. Nu är det mulet och blåser så träden svajar, så det känns mysigt att få elda lite då.

Stor kram till er! <3

Tollymore Forest Park del 2

Hej på er!

Här kommer en fortsättning från Tollymore Forest Park. Jag har så många foton därifrån så det lär bli en del 3 också en annan gång! 😀


Vi spenderade många timmar i Tollymore, vi åt lunch, vandrade runt och hittade undangömda platser överallt. Det fanns så mycket att se, jag blev nästan lite stressad över att hinna se och fotografera allting. Jag vill ta med mig varenda liten kvadratcentimeter av den här parken i mitt minne, förvara den i en skyddad vrå där jag kan ta fram dessa minnen en mörk vinterkväll när allting känns grått och trist utanför.


Då vill jag öppna dörren till dessa minnen och komma ihåg varje doft, det nyklippta gräset och den fuktiga jorden i skogen, jag vill minnas dessa vackra byggnader och hur stenen kändes skrovlig under mina fingrar. Hur det lät när fåren ropade till sina lamm och bäckarna porlade i dikeskanterna.

Hur korparnas vingslag tog dem högre upp på luftströmmarna och hur det kändes som att vandra i en sagovärld där mellan uråldriga träd och gamla ruiner. Att jag fick upptäcka denna magiska park tillsammans med mitt hjärta, som nästa dag skulle gå ned på knä och fria till mig. <3

Den här utsikten alltså. Kan det bli vackrare?

Det här är ett korkträd! Det var så häftigt att se, och barken kändes verkligen som att ta på en vinkork. Så himla märklig känsla.

Det var såna otroliga färgkombinationer bland blommorna här, så starka färger som lyste upp hela parken otroligt mycket. Jag blir så glad av starka färger! Ironiskt nog använder jag nästan alltid svarta, vita eller gråa kläder haha. Men naturen får lysa upp min omgivning istället. <3

Kände mig som Alice i Underlandet när jag sprang runt och tog bilder i den här omgivningen. Väntade bara på att få syn på en vit kanin med väst och en klocka, eller stå öga mot öga med hattmakaren. Tyvärr hände det inte, men det var en underbar dag ändå!

Nu ska jag och min fästman (har fortfarande inte vant mig vid att säga det!) titta på film, jag ska dricka en kopp te och så ska vi äta lite gottis innan det är sovdags. Nu är det bara tre heldagar kvar av vår resa! Tiden har verkligen gått så himla fort. Hoppas ni har det fint mina vänner, och att ni inte tröttnat på mina reseinlägg än. För jag har många kvar att göra… 😀

Stor kram!

Tollymore Forest Park del 1

Den andra dagen på vår resa så satte vi GPS:en mot Mourne mountains som vi hade tänkt åka upp i och fota, men när vi precis lämnat Newcastle så såg vi en skylt där det stod ”Tollymore Forest Park” och vi blev lite nyfikna så vi svängde in där. Det första vi möttes av var den här fantastiska gamla grinden, som är byggd kring 1780. Då satt den ihop med en lång mur som omgärdade hela ägorna kring Tollymore och det bodde en portvakt i en liten stuga precis vid grindarna.

Jag fastnade förstås direkt för den här sagolika byggnaden och fotade en lång stund. Det var helt otroligt vackert byggt alltihop, och nu när det även växte blommor och murgröna överallt gjorde det allting ännu mera sagolikt.

Det kom en hel del bilar som var på väg in i parken medan jag höll på och fotade så jag fick springa fram och tillbaka mellan att ställa upp kameran, vara framför kameran och sen springa tillbaka och flytta på allting så fort det kom någon haha. Men det var det värt, för åh vad fina bilderna blev! Det var väldigt svårt att välja ut bara några få att visa upp, när jag har så himla många som jag tycker om. Beslutsångest kan man verkligen tala om då!

Efter en lång stunds fotande kände jag mig till slut nöjd och vi fortsatte inåt parken. Det är en enorm park som sträcker sig 630 hektar omkring och ligger precis vid Mourne bergens fot. Den här parken har verkligen allt man kan tänka sig, vackra gamla byggnader, skogar, berg, vatten och underbara trädgårdar. Jag hade kunnat spendera flera dygn där, men förhoppningsvis kan vi komma tillbaka en gång och utforska ännu mer.

När vi parkerat så gick vi runt lite och hittade sedan den här vackra platsen på ängen, med utsikt över skogen och bergen. Det låg moln och skrapade på bergstopparna som skapade en väldigt dramatisk atmosfär, samtidigt som solen sken från andra hållet. Jag kände mig som hon i Sound of Music när jag sprang runt där på ängen.

Det var en utsikt som nästan fick en att tappa andan, samtidigt som de som arbetade i parken bara knogade på utan att så mycket som kasta en blick uppåt. Jag antar att om man varje dag ser dessa utsikter så kanske de inte ter sig så speciella eller spännande efter ett tag, men jag har ändå svårt att förstå hur man inte kan fascineras av en sån här natur. 😀 Jag förundras varje dag över vårt lilla berg där hemma, över alla vackra blommor och hur mysigt det låter när humlorna surrar omkring bland fruktträden. Jag tror det är så lätt att bli hemmablind och sluta njuta av dessa små och stora saker, så jag försöker aktivt uppskatta dessa moment i vardagen. Jag tror att man blir en lyckligare människa om man kan bli glad för små saker, som andra kanske inte ens tänker på.

Efter att ha varit där en bra stund så började vi vandra runt och fann en väg mellan massvis av vackra blommor i klara, starka färger och enorma träd. Jag sa till Daniel att det känns knappt som Irland, det kändes som om vi befann oss på någon ö i medelhavet med en massa exotiska blommor och växter. Dessa träd var helt magiska, det gick inte att nå runt dem ens om man var två personer.

Jag har hundratals bilder till som jag vill visa er, men det här får räcka för det här inlägget! Ska ladda upp en fortsättning på Tollymore Park så snart jag har tid.

Hoppas ni har det fint och njuter av sommaren. Har hört att det är väldigt varmt hemma! Stor kram <3

 

 

 

Även måndagar är mina favoritdagar

Godmorgon solstrålar!

Att få starta morgonen med att sitta ute på bron med en kopp te och lyssna på fåglarnas kvitter samtidigt som solen värmer, det kan vara det bästa sättet att börja veckan. I lugn och ro, utan stress eller några måsten. Bara jag, Bagheera och naturen. <3

Det gör så mycket för mig att bo så här och att inte jobba heltid måndag-fredag varje vecka. Jag är så glad att jag bestämt mig för att mitt liv inte ska gå ut på att arbeta exakt lika mycket, vecka efter vecka, ha måndagsångest och bara leva för helgerna när man är ledig. Visst, jag har mindre pengar än de flesta men att kunna uppskatta alla dagar i veckan, jobba helger, kvällar, morgnar om vart annat och emellan det ha möjlighet att göra precis vad jag vill, det ger så mycket frihet. Att kunna vara uppe till två på natten för att fotografera eller redigera bilder, att kunna kliva upp tidigt för att fånga solens första strålar, kunna vandra barfota i det daggvåta gräset och äta frukost i lugn och ro. Det gör att jag känner mig rik. Rik på upplevelser, frihet, lycka, små stunder i vardagen som jag hinner med att uppskatta eftersom jag inte längre är stressad dygnet runt. Det ger mig så mycket livskvalité.
Vad ger dig livskvalité?

Nu är det inte många dagar kvar tills vi åker till Irland, (vi flyger på söndag!) och jag är så himla peppad. Vi har bestämt att vi ska se Trinity College biblioteket i Dublin, Cliffs of Moher, Dark hedges och några andra sådana vackra naturplatser. Har ni några tips på vad vi inte får missa? Vi kommer förmodligen börja med att köra norrut och åka genom Nordirland, och sedan ta oss runt hela ön, med lite avstickare här och där. Tror det kommer bli helt fantastiskt!

Nu ska jag ut och fixa en del på gården, vi försöker få gjort så mycket som möjligt innan vi åker. Bland annat med att riva ned den trasiga hundgården, då det är en stor risk att hundarna gör sig illa på den. Så det vore skönt att få bort den innan helgen så man inte behöver oroa sig för det medan vi är borta.

Vad ska ni hitta på i veckan? Önskar er en trevlig måndag! <3

Där hjärtat hör hemma

Hej på er!

Jösses vad dagarna springer iväg, känns som att jag knappt hinner med någonting, fast egentligen så gör jag saker hela tiden. Häromkvällen var jag ute på en upptäcktsfärd i markerna häromkring, jag vandrade runt både här och där, var vid foten av berget, på andra sidan tjärnen och upptäckte alla möjliga fina platser. Jag lyckades också drulla till det och ramlade nästan ned i ett vattenfyllt dike, rände foten i ett djupt hål i mossan så jag sjönk ned ända till låret och lyckades ramla när jag nästan var hemma igen då jag fastnade med foten i en massa gammalt ris. Kameran klarade sig dock och jag blev mest smutsig, men är ändå glad att jag oftast är själv på mina turer i skogarna haha! Måste varit en syn med mig trillande omkring bland mossa och stenar.

Jag tog mig efter mycket kavande genom skogen till slut fram till foten av berget och det var faktiskt lite skrämmande att vistas där helt ensam när solen var på väg ned och skogen stod så tyst omkring mig. Stora stenblock låg kringströdda som av en jättes hand och bildade underliga formationer och små grottor, där det kändes som att både vargar och björnar kunde gömma sig. Jag är nästan aldrig rädd när jag är själv ute i skogen, då jag aldrig upplever den som läskig eller hotfull utan snarare brukar jag känna mig ganska trygg när jag är omgärdad av trädens stammar. Men det var verkligen en underlig stämning den där kvällen, allting var så tyst så varje steg jag tog ekade lång väg och jag inbillade mig hela tiden att jag såg saker i ögonvrårna. Sådär som att man skymtar något men när man vänder på huvudet är det ingenting där.

Jag tog ändå en del bilder, och det var när jag var på väg tillbaka till kameran som min fot helt plötsligt försvann ned i ett helt galet djupt hål i marken. Fick väldiga associationer till Ronja Rövardotter när hon fastnar med foten i ett hål i marken som visar sig vara taket i rumpnissarnas boning. Tänk om jag dråsade ned i några rumpnissars hus med mitt ben? 😀


Sedan drog jag mig närmare tjärnen, men på andra sidan mot vart jag brukar vara för att kunna fota från en annan vinkel. Och jösses om jag råkade hamna på rätt plats vid rätt tidpunkt! Solen var precis på väg ned över trädtopparna och svepte in allt i sitt gyllene ljus och jag sprang begeistrat omkring och fotade som en galning för att hinna fånga ljuset innan det försvann. Det var ett magiskt vackert ögonblick och min tidigare rädsla var helt bortblåst. Jag sprang överlycklig omkring, ställde upp kameran, fotade, var framför kameran, flyttade allting vartefter solen förflyttade sig, slogs med myggen och försökte att inte drulla i tjärnen. Det var värt allt när jag fick såna magiska bilder. Är så himla kär i den här platsen. Den är inte perfekt på något sätt och det finns mycket jobb som behöver göras både på gården och i huset, men jag älskar redan allting här.

De lysande gula blommorna i dikena, svanarna som då och då landar i tjärnen, när månen vandrar över berget, vår utsikt från köksbordet där vi kan se solen gå ned bakom vedboden. Barfota fötter på gammalt trägolv, doften av gräs på kvällarna, att se äppelträdet i full blom och lyssna på svischandet från svalorna när dom flyger in och ut ur ladan. Efter bara två veckor så finns det redan så mycket att glädjas över och vara tacksam för. Varje morgon när jag går en morgonpromenad med hundarna så stannar jag upp och betraktar berget, tjärnen, skogen, fåglarna, vårt hus. Och jag känner mig verkligen hemma. 

En röst från förr

Igår skrev jag lite om något vi hittat, som är riktigt gammalt. Det är nämligen en snickarbänk som är signerad av en Robert Söderberg, 1910. Den är alltså byggd för 108 år sedan!! Tänk att den fortfarande håller ihop och är hel, det är kvalité det. Vi blev förstås nyfikna på dess historia, så vi försökte tyda texten skriven i snirklig blyerts och lägga ihop den med informationen vi har om husets tidigare ägare. Huset är ju byggt 1903 och vi har de gamla papperna från att gården styckades upp och såldes vid 1900 talets början. Så idag satt vi och gick igenom en massa gamla köpebrev, lagfartsbevis och sådant för att få en klar bild över vilka som bott här tidigare.

Snickrad af mig Robert Söderberg, våren 1910.

Snickarbänken var tydligen en gåva från Robert Söderberg till (gissningsvis) sina två barn, Johan/Jonas(?) och Ragnhild som fick den 1924. År 1955 köpte Ragnhild och hennes man den här gården och tog förmodligen då med sig den här snickarbänken hit och sedan har den stått här sedan dess. Vi hörde lite historier om Ragnhild från säljarna av huset, jag tror jag kanske har nämnt det tidigare i bloggen. Hon var i alla fall en riktig krutgumma som tvättade alla sina kläder för hand i tjärnen och handskottade den cirka 800 meter långa uppfarten till huset.

Älskar gamla saker av just den här anledningen, det finns så mycket historia bakom. Spännande berättelser och livsöden att ta del av. Det är som att på något sätt komma i samklang med dåtiden, att för en liten stund vandra sida vid sida med de som inte längre finns här och höra deras berättelser.

Så nu har vi börjat rusta upp den lite grann och tänker så småningom använda den som en tv-bänk i vardagsrummet. Jag och Daniel har sandpapprat och petat bort gammal intorkad färg i timtals och den blir så himla fin när man får bort all smuts och färgstänk. De gamla hacken och sånt syns fortfarande och det kommer vi inte heller försöka ta bort. Vi vill behålla känslan i den, men samtidigt fräscha upp den lite. Ska bli roligt att visa er hur den ser ut när den är klar! Tror den kommer bli så fin. <3

Idag har vi badat igen och simmade en bra stund. Det är helt underbart att ha en egen liten minisjö på tomten så man kan doppa sig när det blir för varmt. Det är ju dock ingen strand, utan bara en ganska grumlig myrkant så man kan inte riktigt gå i vattnet för att bada då det växer massor av näckrosor i kanterna. Men vi åker ut med båten en bit så kan man hoppa i därifrån och då känner man ingen botten alls tack och lov. (Jag avskyr slemmig sjöbotten, klarar inte av att råka nudda sån så Daniel fick hoppa i först och känna efter så man inte nådde botten haha.)

Sen har vi städat bort en hel del skräp och virke från tomten och burit ut utemöblerna. Jag har tagit en sväng med dammsugaren i huset och bakat kanelbullar. Sen satt vi ute i trädgården och fikade under vårt äppelträd. <3 Kall havremjölk och nybakade kanelbullar, så himla gott. Att få sitta där och känna doften av gräs, äppelträdens blommor och nybakade bullar, det är ren lycka.

Hoppas vi får mycket äpplen i höst, då ska jag göra äppelmos, sylt, saft eller något annat roligt med dem. Älskar att bara kunna gå ut och plocka ätbara frukter i trädgården. En sån himla lyx!
Något som är mindre lyxigt är att varmvattenberedaren verkar vara trasig eller något knas med i alla fall, då det bara är varmt i cirka trettio sekunder sen blir det kallvatten. Stänger man av duschen någon minut så värmer den igen upp vattnet som kommer de första trettio sekunderna, så man får antingen duscha i kallt vatten eller i några sekunder i taget.. Haha! Tur det är så varmt ute, då känns det inte lika illa att ta en iskall dusch.

Vi har cirka 800 meter enkel väg ned till brevlådan, så vi brukar gå ned och kolla posten på kvällen och samtidigt passa på att rasta hundarna för natten och ge dem en liten promenad. Nu när det är så himla varmt på dagarna så kan man inte gå promenader, då får de värmeslag. Så de får vara utomhus och ligga i gräset på dagtid, bada och bara ta det lugnt och sen gå lite promenader på morgonen/kvällen. Ikväll höll vi dock på att bli uppätna av myggor som envist förföljde oss hela vägen ned till brevlådan och hem igen. Men vi fick också beskåda en helt fantastisk solnedgång som var så rosa att det såg overkligt ut. Som om någon råkat spilla ut en färgburk tvärs över himlen. Det var fint, mitt i myggmolnet.

Nu ska jag hoppa i säng. Hoppas ni har en fin kväll/natt. <3

Kram!

Den senaste veckans bravader

Godkväll på er!

Nu var det länge sedan jag skrev något sist, vi har haft så himla fullt upp med att få huset i ordning, jobba, packa upp och handla grejer som saknas till huset. Vi har gjort så mycket grejer den senaste veckan så jag har svårt att hålla reda på allting.
Huset börjar komma mer och mer i ordning, och nu har vi börjat ta tag i trädgården också, som har en hel del fix framför sig. Vi har varit på en secondhand butik i området, fyndat en bokhylla och lite andra smågrejer, sen har vi plockat upp flyttkartonger, hittat platser till alla grejer, börjat sätta upp lite hyllor, gardiner osv. Fått ordning på kläder och kontoret. Det är verkligen mycket som behöver ordnas när man flyttar in i ett nästan tomt hus.

Men emellan allt arbete har jag också hunnit ta en sväng ut i skogen med hundarna och det är så fint häromkring. Riktiga sagoskogar! Ska ut och fota under veckan så jag kan visa er. 😀 Jag har hängt vid vårt tjärn medan Bagheera har badat, Leia har inte vågat ännu. Vi har burit ned båten som följde med i köpet, rott en sväng och idag doppat oss för första gången i år. Det var väldigt kallt, men efter andra doppet så vande sig kroppen och det var riktigt härligt att simma omkring! Vi har varit ute mycket i solen och eldat i öppna spisen på kvällarna. Det är som en dröm. Kan inte riktigt fatta att allt det här är vårt nu? Att vi får bo här. Jag är så himla lyckligt lottad.

Igår åkte vi upp till Härnösand för att flyttstäda huset vi hyrt. Vi gjorde inte det då vi flyttade, eftersom vi tänkte att det var tillräckligt bara att flytta över alla grejer på en dag, så vi tog den här helgen till städningen istället. Jösses vad jobbigt det är att grundligt städa ett så enormt hus. Det är ju 269 kvm.. Haha! Men nu var det renare än när vi flyttade in, så jag hoppas de blir nöjda. Vi passade också på att åka in till Erikshjälpen en sista gång och fyndade flera grejer, några fina lampor, krukor osv. som passar jättebra in i vårt nya hem. <3

I vardagsrummet så sitter det jättegamla tapeter som sitter på någon skiva som verkar ha lossnat en del från väggarna eftersom det bågnar inåt på flera ställen, så vi tänker riva ned dem och antingen bara måla eller sätta upp gipsskivor ovanpå som vi målar. Idag kunde jag inte hålla mig längre utan rev bort lite tapeter som ändå sitter bakom soffan så det syns inte så mycket. Jag var nyfiken på hur väggen bakom ser ut, och det är gamla träplankor bakom den där fula tapeten. Jag tror det skulle bli väldigt fint att bara dra bort tapeten och sedan måla träväggarna vita eller kanske ljusgrå. Vi får se hur vi gör, men det får nog vänta några veckor, tills efter vi är hemma från Irland igen. Idag är det förresten bara två veckor kvar innan vi åker!! Är så glad och peppad, samtidigt som det känns tråkigt att lämna gården nu när vi äntligen fått flytta hit. Men den finns ju kvar. Det ska bli så himla roligt att få upptäcka den gröna ön med Daniel. <3

Älskar den här utsikten! Det flyger mycket fåglar kring tjärnen och varje kväll hör vi en uggla som hoar från berget, så jag kan tänka mig att den håller till där. En korp svävar sina dagliga vändor över markerna runt huset och idag satte den sig väldigt dekorativt högst upp i en trädtopp. Jag har sett harar, fåglar, ett par ödlor, fjärilar och en massa humlor. Det är helt fantastiskt att få uppleva allt liv som surrar omkring oss, att få vara med när björkarna slår ut, äppelträden börjar bilda knoppar och känna syrenernas doft.

Idag var en granne här och hämtade alla dessa höbalar som legat på fältet under vintern, så nu får vi sakta men säkert en vackrare vy för var dag som går. Daniel håller på att montera ned gungställningen och de andra grejerna som säljarna lämnat så det inte är så mycket saker överallt. Vi vill ha en öppen, vacker trädgård med träd och växter, inte belamrat med en lekplats. Så nu åker det ned! Det bra virket sparar vi på för att kunna bygga annat och resten får antingen eldas eller slängas i grovsoporna. Ett steg i taget.

Så småningom tänker vi stängsla in trädgården med en riktig gärdsgård, då vi gärna vill avgränsa tomten från åkern men ändå bevara den gammaldags känslan i och med att huset är över hundra år gammalt. Idag hittade vi något annat som också är över hundra år gammalt, men det ska jag visa mer om imorgon. Nu är det sovdags efter en lång dags arbete.

Kram på er fina ni! <3

Idag flyttar vi!

Hej då Byåker, det har varit en fin tid. Med vackra sommarkvällar i skogen, en helt otrolig vargavinter med meterhöga drivor och en vacker vår där allt än en gång vaknar till liv.
Flammande solnedgångar och dimhöljda kvällar. En vacker början på vårt liv i Norrland.

Nu ser vi framemot många fina år i Tallänget!

25 år

Hej på er!

Idag är det min födelsedag och jag fyller 25 år. Jösses, tänk vad tiden går snabbt. Det känns som att jag alldeles nyss fyllde tjugo, men det är FEM år sedan! Helt otroligt. Men sen har det ju hänt mycket under den tiden också. Jag tror att alla händelser, platser man besökt och människor man träffat gjort att tiden upplevs rusa förbi. Det händer så mycket att hjärnan inte kan spara på allt, utan måste komprimera minnet så man kommer ihåg de större grejerna, medan de små detaljerna finns där i bakgrunden tills man väljer att plocka fram dem.

Jag har i alla fall haft en väldigt fin födelsedag, med många fina samtal med familjen och blivit firad av Daniel och hans familj som är här och hälsar på. Vi har haft underbart vårväder med strålande sol och riktig värme. Jag började morgonen med att prata en lång stund med min syster som bor på Nya Zeeland och sedan åt vi en mysig frukost, varefter jag fick öppna några presenter och fina kort som jag fått från min familj.

Efter det åkte vi en sväng till Erikshjälpen och fyndade lite böcker, vandrade runt på Ica och pratade mer i telefon. När vi kom hem så fixade de andra lunch och Daniel bakade en blåbärspaj då jag önskat mig det till min födelsedag. Sedan fikade vi ute i solen och jag fick resten av mina presenter.

Jag hade önskat mig ett presentkort på en sida där man kan köpa basgrejer för att kunna börja göra egna hudvårdsprodukter/tvålar osv. och det fick jag! Sedan fick jag bidrag till drönaren som jag velat köpa ett tag nu och sparat till, så nu kan jag äntligen köpa den! Är så himla glad för dessa presenter, och flera andra fina saker som jag fick. Framförallt är jag glad över alla fina hälsningar, kort och samtal jag haft idag, det betyder så mycket att folk kommer ihåg en och bryr sig om att höra av sig på olika sociala medier/sms osv.

Sedan fick jag den största presenten av dem alla: nämligen en två veckors resa till IRLAND!! 😀 😀 😀

Iiihhh!! Alltså, är så jäkla taggad! Jag har alltid drömt om att åka till Irland, min mamma har varit där två gånger, en gång när hon var sjutton och var där och sommarjobbade, sedan åkte hon och pappa dit 1975 och reste runt i ett par veckor. Så jag har hört många historier om Irland och sedan sett massvis med filmer som utspelar sig på Irland och drömt om att uppleva landskapet och naturen där.

Jag älskar också irländsk folkmusik, tycker den är så himla mysig och positiv. Så jag har i många år drömt om att åka dit och förra sommaren pratade vi seriöst om att åka dit, vi gjorde upp en plan på hur vi skulle åka för att se så mycket som möjligt. Men sedan kom det här med flytten norrut och då hade vi varken tid eller råd att göra både och så vi fick skjuta på det.

Men sedan dess har Daniel planerat i hemlighet att vi ska åka dit den här sommaren och sparat pengar, bokat biljetter, fixat hundvakt osv. Världens bästa alltså. <3 Så vi åker dit i början på juni och har två veckor på oss att köra runt precis som vi vill, att stanna och fota i timtals om vi vill och köra precis vart vi vill. Herrejösses vad jag längtar!!

Vilken början på det här året. Att bli ägare till en gård, få åka till mina drömmars land, köpa en drönare. Vad ska hända härnäst? Tänk att livet kan vara så vackert.

Hoppas ni har en fin vår ni med. Kram på er!

En förändring närmare sommaren

Hej på er!

I helgen kunde vi äntligen byta till sommardäck som jag nämnde i ett tidigare inlägg. Egentligen ska man ju byta innan den 15:e april om det inte finns risk för vinterväglag efter det. Här har det varit isigt på småvägarna tills alldeles nyligen så vi har väntat lite extra. Är ju många olyckor som händer vid perioden då man byter mellan sommardäck/vinterdäck just för att många byter för tidigt. Men nu är vägarna äntligen fria från snö och is, och det börjar torka upp ordentligt. Inatt regnade det igen och på dagtid är det nästan hela tiden soligt så snön smälter bort snabbt som attan nu!

Jag har varit med när en av mina bröder bytt däck en gång, och så i höstas när Daniel bytte på sin bil men har inte gjort det helt själv tidigare. Så nu var det dags, vi parkerade bilarna på en någotsånär torr plats och körde igång med varsin bil. Det var faktiskt inte så svårt som jag trodde, utan krävde bara lite styrka. Men jösses så skitig man blev av att kräla runt på marken och hålla på med alla däck och domkraften. Mina händer var helt svarta efter typ fem minuter haha. Bilarna är minst lika skitiga och verkligen i behov av en tvätt! Men det får vänta tills det inte är så lerigt ute, skulle bara vara onödigt att tvätta dem nu då de skulle se likadana ut efter två dagar.

Känns i alla fall bra att ha gjort det helt själv, både att veta att man kan och om det händer något så står man inte bara där helt hjälplös. Är det något jag tycker är jobbigt så är det att inte vara självständig och inte kunna klara mig själv. Jag drar nog det där lite väl långt ibland och kan vara fruktansvärt envis haha. Det är ju bra att kunna be om hjälp också! Behöver jobba på det känner jag, utan att för den sakens skull känna att jag tappar min självständighet då den är väldigt viktig för mig.
Har ni lätt för att be om hjälp?

Kände dock igår när jag körde att bilen inte kändes helt som den brukar så funderar på om den behöver balanseras. Lufttrycket i däcken är bra och allting är ordentligt åtskruvat så det känns som att det borde vara det. Får åka och kolla upp det!

Nu ska jag äta lite lunch och njuta av solen. Efter en ganska grå morgon har det spruckit upp och nu är himlen helt blå. Så härligt!

Hoppas ni har en fin dag, kram! 

Välkommen vår

Hej på er!

Nu går det verkligen undan med snösmältningen, varje dag smälter det mer och mer och snart är alla vägar helt fria. Solen lyser och det har varit ända upp till 12 plusgrader på dagtid, fåglarna sjunger nästan dygnet runt och energin börjar krypa tillbaka in i min kropp. Efter en så här lång, kall och snörik vinter så känns det nästan overkligt att den också hade sitt slut. Jag minns hur jag tänkte i mars, när det snöade för hundrafemtielfte gången, våren kommer nog inte i år, vi kommer bara hoppa över sommaren och ha vinter året runt. Det kändes tröstlöst. Men se nu! Våren kom ändå, och jag njuter av varenda litet tecken på att naturen vaknar från sin dvala.

I förrgår fick jag hem den här fina ponchon som jag hittade på Tradera, har länge velat ha en sådan och äntligen dök den upp. Tycker den är så himla fin och sagoaktig. (Självklart är det fuskpäls på kanterna.) Tror den kommer vara perfekt att ta fina vinterbilder i nästa vinter.

Jag längtar otroligt mycket efter att få flytta till gården, som förresten heter Tallänget. Visst är det ett fint namn? Tycker det låter som en plats som hör hemma i en saga. Det är mindre än en månad kvar men det känns som en evighet. En evighet av längtan, planerande och drömmar. Men snart är det dags och fram tills dess så gör vi så mycket vi kan för att komma i ordning. Vi rensar bland våra saker, packar ned sånt vi inte använder så ofta i flyttkartonger och börjar systematiskt städa och fixa huset så det ska vara i ordning när det är dags för flytten. Förresten, jag har ju flyttat några gånger nu och ett tips som jag läste någonstans för många år sedan, var att packa ömtåliga saker i klädesplagg istället för tex tidningspapper. Det är himla praktiskt eftersom kläderna ska ju ändå med, så då lindar man bara in sköra saker i en tröja eller klänning, så skyddas den väl och man slipper ha flera ton tidningspapper som sedan bara ska slängas! Har gjort så varje gång jag flyttat och det funkar superbra. Vi återanvänder också flyttkartonger flera gånger, så länge de är hela, allt för att återbruka och värna om miljön och dess resurser.

I helgen var vi på Erikshjälpen, en second hand butik, och hittade en superfin soffa som vi båda föll för. Eftersom vi tidigare bott i en liten etta och nu har hyrt ett möblerat hus så har vi inte så mycket egna möbler och behövde bland annat en soffa. Dock är det ju så fruktansvärt dyrt att köpa en ny soffa så vi har kollat runt lite på blocket men inte riktigt hittat någon. Så steg vi in på Erikshjälpen och där stod den. En stor hörnsoffa i blått tyg och så himla mjuk att det var som att sätta sig på ett moln. Och priset? 845 kr. Ett fynd!
Så vi slog till och det känns skönt att ha hittat en bra soffa som inte ruinerar en. Eftersom våra hundar självklart ligger i soffan så vill man helst inte köpa något som är superdyrt eller ömtåligt. Enkel, mysig och prisvärd var det viktigaste för oss. Nu står den i ett av rummen här och väntar på att få flyttas till sitt nya hem. 🙂

Jag välkomnar våren och allt som den för med sig, jag blir så glad och kreativ när ljuset återvänder. Idag var jag och hundarna ute på en promenad i säkert 1 1/2 timme och bara strosade fram, njöt av solen och att jag kunde gå utan jacka för första gången i år. Jag såg också flera fjärilar som fladdrade förbi och det gav mitt hjärta glädjeskutt. Fjärilar är så vackra och när dom dyker upp så känns det som en bekräftelse på att värmen är här för att stanna.

Hur är det hos er, har våren kommit än?

Stor kram! ♥