Där hjärtat hör hemma

Hej på er!

Jösses vad dagarna springer iväg, känns som att jag knappt hinner med någonting, fast egentligen så gör jag saker hela tiden. Häromkvällen var jag ute på en upptäcktsfärd i markerna häromkring, jag vandrade runt både här och där, var vid foten av berget, på andra sidan tjärnen och upptäckte alla möjliga fina platser. Jag lyckades också drulla till det och ramlade nästan ned i ett vattenfyllt dike, rände foten i ett djupt hål i mossan så jag sjönk ned ända till låret och lyckades ramla när jag nästan var hemma igen då jag fastnade med foten i en massa gammalt ris. Kameran klarade sig dock och jag blev mest smutsig, men är ändå glad att jag oftast är själv på mina turer i skogarna haha! Måste varit en syn med mig trillande omkring bland mossa och stenar.

Jag tog mig efter mycket kavande genom skogen till slut fram till foten av berget och det var faktiskt lite skrämmande att vistas där helt ensam när solen var på väg ned och skogen stod så tyst omkring mig. Stora stenblock låg kringströdda som av en jättes hand och bildade underliga formationer och små grottor, där det kändes som att både vargar och björnar kunde gömma sig. Jag är nästan aldrig rädd när jag är själv ute i skogen, då jag aldrig upplever den som läskig eller hotfull utan snarare brukar jag känna mig ganska trygg när jag är omgärdad av trädens stammar. Men det var verkligen en underlig stämning den där kvällen, allting var så tyst så varje steg jag tog ekade lång väg och jag inbillade mig hela tiden att jag såg saker i ögonvrårna. Sådär som att man skymtar något men när man vänder på huvudet är det ingenting där.

Jag tog ändå en del bilder, och det var när jag var på väg tillbaka till kameran som min fot helt plötsligt försvann ned i ett helt galet djupt hål i marken. Fick väldiga associationer till Ronja Rövardotter när hon fastnar med foten i ett hål i marken som visar sig vara taket i rumpnissarnas boning. Tänk om jag dråsade ned i några rumpnissars hus med mitt ben? 😀


Sedan drog jag mig närmare tjärnen, men på andra sidan mot vart jag brukar vara för att kunna fota från en annan vinkel. Och jösses om jag råkade hamna på rätt plats vid rätt tidpunkt! Solen var precis på väg ned över trädtopparna och svepte in allt i sitt gyllene ljus och jag sprang begeistrat omkring och fotade som en galning för att hinna fånga ljuset innan det försvann. Det var ett magiskt vackert ögonblick och min tidigare rädsla var helt bortblåst. Jag sprang överlycklig omkring, ställde upp kameran, fotade, var framför kameran, flyttade allting vartefter solen förflyttade sig, slogs med myggen och försökte att inte drulla i tjärnen. Det var värt allt när jag fick såna magiska bilder. Är så himla kär i den här platsen. Den är inte perfekt på något sätt och det finns mycket jobb som behöver göras både på gården och i huset, men jag älskar redan allting här.

De lysande gula blommorna i dikena, svanarna som då och då landar i tjärnen, när månen vandrar över berget, vår utsikt från köksbordet där vi kan se solen gå ned bakom vedboden. Barfota fötter på gammalt trägolv, doften av gräs på kvällarna, att se äppelträdet i full blom och lyssna på svischandet från svalorna när dom flyger in och ut ur ladan. Efter bara två veckor så finns det redan så mycket att glädjas över och vara tacksam för. Varje morgon när jag går en morgonpromenad med hundarna så stannar jag upp och betraktar berget, tjärnen, skogen, fåglarna, vårt hus. Och jag känner mig verkligen hemma. 

Första dagarna i Tallänget

Hej på er!

Åh jösses vad trött jag är nu. Det har varit några väldigt intensiva dagar men nu har vi äntligen flyttat till gården. Vår alldeles egna gård. Det känns fortfarande overkligt att tänka så. Vi flyttade i torsdags, hade hyrt släp som vi hämtade tidigt på morgonen och sen var det bara att börja lasta in. Det gick in rätt mycket i släpet, men det behövdes ändå en vända till för att få med det sista, så när vi lämpat av första omgången på Tallänget så stannade jag och hundarna kvar här medan Daniel åkte och hämtade det sista.

Jag var först framme då Daniel stannade på vägen för att handla lite mat, och det allra första jag gjorde var att springa över ängen ned till tjärnen. Där var två svanar som lite förvånat stirrade på mig och hundarna som kom störtande, lyckliga och flåsande. Men sen gled de värdigt iväg och höll sig på andra sidan tjärnen medan vi utforskade området. Åh, det är så himla fint här! Kan knappt vänta tills jag kan börja se mig omkring ordentligt.

Sedan tog jag tag i att försöka få lite ordning i kaoset och packa upp alla köksgrejer. Tycker det är så skönt att ta ett rum i taget och göra klart så mycket som möjligt där innan man börjar på nästa, för om kaoset blir för påfrestande kan man alltid fly in i köket och andas ut över att det är ordning och reda där åtminstone.

Efter ett par timmar tog jag hundarna med mig och gick en sväng runt på gården och bara njöt av stillheten, den vackra solnedgången och glädjen över att just vi får möjligheten att bo här.

Daniel kom och lämnade av sista lasset grejer innan han åkte in till Sundsvall för att lämna igen släpet. Han var hemma igen kring elva på kvällen och hade kört bil så himla många timmar då. En riktig kämpe. <3 Vår första natt i Tallänget sov vi som stenar medan varenda liten muskel värkte.

Dagen efter så regnade och åskade det om vart annat så vi spenderade hela dagen inomhus och fixade iordning, byggde ihop möbler, packade upp flyttkartonger och planerade för hur vi vill ha det. Det märks att vi har flyttat några gånger då vi blivit väldigt effektiva med att få upp allt så snabbt. Jag vägrar leva i flyttkaos flera veckor så det är bara att se till att saker blir gjorda.

Nu är i princip allting uppackat förutom mina böcker och de grejerna som ska vara i biblioteket eftersom vi fortfarande inte har några bokhyllor, så vi måste fixa några såna innan det går att få ordning på.

Idag jobbade jag och var upp väldigt tidigt, så är rätt trött i kroppen efter att ha burit, slitit och släpat alla grejer, tunga kartonger och otympliga möbler flera dagar i rad, av att köra i flera timmar hit och dit, att sova för lite och glömma bort att äta, för att sedan stå upp och jobba en hel dag. Tror jag kommer sova väldigt gott inatt! 😀

Jag har tagit en hel del bilder inne i huset också som jag ska visa er, men det får bli i ett eget inlägg, annars blir det alldeles för långt.

Hoppas att ni haft en fin långhelg och njutit av det vackra vädret! Passa på att ladda upp D-vitaminförrådet nu när solen lyser var och varannan dag. <3
Kram på er!

Välkommen vår

Hej på er!

Nu går det verkligen undan med snösmältningen, varje dag smälter det mer och mer och snart är alla vägar helt fria. Solen lyser och det har varit ända upp till 12 plusgrader på dagtid, fåglarna sjunger nästan dygnet runt och energin börjar krypa tillbaka in i min kropp. Efter en så här lång, kall och snörik vinter så känns det nästan overkligt att den också hade sitt slut. Jag minns hur jag tänkte i mars, när det snöade för hundrafemtielfte gången, våren kommer nog inte i år, vi kommer bara hoppa över sommaren och ha vinter året runt. Det kändes tröstlöst. Men se nu! Våren kom ändå, och jag njuter av varenda litet tecken på att naturen vaknar från sin dvala.

I förrgår fick jag hem den här fina ponchon som jag hittade på Tradera, har länge velat ha en sådan och äntligen dök den upp. Tycker den är så himla fin och sagoaktig. (Självklart är det fuskpäls på kanterna.) Tror den kommer vara perfekt att ta fina vinterbilder i nästa vinter.

Jag längtar otroligt mycket efter att få flytta till gården, som förresten heter Tallänget. Visst är det ett fint namn? Tycker det låter som en plats som hör hemma i en saga. Det är mindre än en månad kvar men det känns som en evighet. En evighet av längtan, planerande och drömmar. Men snart är det dags och fram tills dess så gör vi så mycket vi kan för att komma i ordning. Vi rensar bland våra saker, packar ned sånt vi inte använder så ofta i flyttkartonger och börjar systematiskt städa och fixa huset så det ska vara i ordning när det är dags för flytten. Förresten, jag har ju flyttat några gånger nu och ett tips som jag läste någonstans för många år sedan, var att packa ömtåliga saker i klädesplagg istället för tex tidningspapper. Det är himla praktiskt eftersom kläderna ska ju ändå med, så då lindar man bara in sköra saker i en tröja eller klänning, så skyddas den väl och man slipper ha flera ton tidningspapper som sedan bara ska slängas! Har gjort så varje gång jag flyttat och det funkar superbra. Vi återanvänder också flyttkartonger flera gånger, så länge de är hela, allt för att återbruka och värna om miljön och dess resurser.

I helgen var vi på Erikshjälpen, en second hand butik, och hittade en superfin soffa som vi båda föll för. Eftersom vi tidigare bott i en liten etta och nu har hyrt ett möblerat hus så har vi inte så mycket egna möbler och behövde bland annat en soffa. Dock är det ju så fruktansvärt dyrt att köpa en ny soffa så vi har kollat runt lite på blocket men inte riktigt hittat någon. Så steg vi in på Erikshjälpen och där stod den. En stor hörnsoffa i blått tyg och så himla mjuk att det var som att sätta sig på ett moln. Och priset? 845 kr. Ett fynd!
Så vi slog till och det känns skönt att ha hittat en bra soffa som inte ruinerar en. Eftersom våra hundar självklart ligger i soffan så vill man helst inte köpa något som är superdyrt eller ömtåligt. Enkel, mysig och prisvärd var det viktigaste för oss. Nu står den i ett av rummen här och väntar på att få flyttas till sitt nya hem. 🙂

Jag välkomnar våren och allt som den för med sig, jag blir så glad och kreativ när ljuset återvänder. Idag var jag och hundarna ute på en promenad i säkert 1 1/2 timme och bara strosade fram, njöt av solen och att jag kunde gå utan jacka för första gången i år. Jag såg också flera fjärilar som fladdrade förbi och det gav mitt hjärta glädjeskutt. Fjärilar är så vackra och när dom dyker upp så känns det som en bekräftelse på att värmen är här för att stanna.

Hur är det hos er, har våren kommit än?

Stor kram! ♥

 

En tidig morgon

Godmorgon ♥

Idag vaknade jag ovanligt tidigt, 07.40 (för att vara på en lördag i alla fall) då Dolly väckte mig och behövde gå ut. Så det vara bara att släpa sig upp ur den varma sängen och gå ut med hundarna i -4 grader. Hela gården är täckt av frost och det är så himla vackert. Gnistrande vitt, krasande under fötterna och med lukten av snö i vinden.
DSC_6215 EDITED
När vi kom in igen så fick vovvarna äta frukost och sen sprang de upp och la sig igen. Så skönt det måste vara att va en hund och kunna somna om när man vill 😀DSC_6216 EDITEDDSC_6221 EDITED
Jag passade på att koka gröt och äta frukost i lugn och ro. Det är ju egentligen himla mysigt att vakna tidigt på morgonen, innan alla andra har gått upp. Att tända lite ljus, dricka te, läsa en bok och se hur dagen gryr utanför fönstret. Men som den kvällsmänniska jag är så är det väldigt svårt att frivilligt gå upp tidigt, jag brukar behöva bli släpad upp för att orka, haha. DSC_6222 EDITED
Har redigerat några bilder som jag tog igår vid solnedgången. Jag åkte iväg på en liten tur för att fota och leta vackra platser. Det finns otroligt många fina ställen häromkring där jag bara vill stanna och fota en massa vid, men det brukar vara dåligt med ställen att parkera bilen på, så ofta får jag bara fortsätta köra. Önskar det fanns parkeringsfickor vid vackra utkiksplatser där man kunde stanna för att fotografera. 🙂 DSC_6226 EDITEDDSC_6244 EDITED
Jag satte mig igår och lagade ett par vantar och Bagheeras täcke också, det är verkligen mysigt att sy för hand. Det kanske inte blir så snyggt, men det håller bra och är så meditativt att sitta där och lyssna på en ljudbok, podcast eller lite musik medan man syr.
Igår lyssnade jag på en podcast om Jonna Jinton som är en stor inspiration för mig. Jag har följt hennes blogg i så många år och älskar verkligen hennes foton, videos och sättet hon uttrycker sig på. DSC_6253 EDITEDDSC_6255 EDITED
Sedan rensade jag igenom min garderob och sorterade ut en massa plagg som jag aldrig använder, som inte passar längre eller sånt som passar bättre i en nostalgilåda.
Jag har insett att jag använder typ en tredjedel av alla kläder jag har och då känns det onödigt att låta allt annat hänga där och ta upp plats. Så bort med det! DSC_6259 EDITED
Jag älskar att rensa, är dock inte alls minimalist eller så, men att bara få rensa upp och skänka/sälja sånt som jag ändå inte använder känns skönt. Det lägger sig ett lugn över mig efteråt när man får mer plats och mindre prylar att hålla ordning på. För ärligt talat, hur mycket saker har inte du som bara ligger och skräpar, som du inte använt alls på hur lång tid som helst?
Det känns som om alla dessa prylar bara ligger där och samlar dålig energi då man känner att man borde använda/plocka undan/göra rent eller laga dem. Så skriver man upp det på sin mentala to-do-list, men annat kommer i vägen och så ligger de där och gnager i bakhuvudet. Bättre då att rensa ut dem så någon annan kan få glädje och nytta av dem och du slipper dåligt samvete. 🙂

Nu har Daniel också vaknat så jag ska gå och göra honom sällskap i köket. ♥

Ha en fantastisk helg, fina ni! Kram ♥

Skogens stillhet

Hej på er! ♥

Idag har jag varit ute på en promenad med hundarna i skogen, jag fotade lite men mest gick jag runt och njöt av att det var så fint väder idag. Igår regnade det ett iskallt regn hela dagen, så det var mindre roligt. Men överallt häromkring så snöade det igår, men vi fick inte en enda liten flinga 🙁 Jag som vill ha snööö. Jag har en massa fotoidéer som jag vill sätta i verket, men de kräver snö. Så snälla vädergudar, ge oss lite snö, tack. 😀
DSC_6072 EDITEDDSC_6074 EDITED
Dolly som när hon först kom hit till oss tyckte kameran var jättekonstig och lite otäck, nu kommer hon nästan springande om man tar upp den för hon har lärt sig att den betyder att hon får godis. Positiv motbetingning! ♥DSC_6081 EDITED
Hittade det här stenblocket ute i skogen. Undrar vad det haft för funktion?DSC_6083 EDITED
DSC_6085 EDITEDDSC_6094 EDITED
Bushundar. ♥DSC_6108 EDITEDDSC_6107 EDITED
Hittade en liten glänta mellan träden som var full av frost. Så fint.DSC_6175 EDITEDJag stoppade ned kameran i väskan efter en stund och bara gick där i skogen, kände lugnet lägga sig och andades in den friska doften av träd. Sen kom vi upp på höjden som jag fotat vid tidigare, i det här inlägget så är sista bilden därifrån.
Där satte jag mig på en sten och tittade på solnedgången och det var så himla skönt att bara få sitta där i lugn och ro. Ingen som stör, inget som stressar mig därifrån. Dolly la sig i gräset och tog det lugnt och Bagheera pulvriserade pinnar som låg på marken. (En av hans favoritsysslor) 🙂

Nu känner jag mig redo för att ta tag i massa saker som behöver göras här hemma. Ska bland annat rensa ur en massa kläder ur min garderob som jag ändå aldrig använder, laga ett par vantar som det gått hål i och fixa något att äta.

Hoppas ni har en fin dag/kväll! Kram ♥

Att hämta energi ur ensamheten

Hej vänner! ♥

Oj, nu var det fyra dagar sedan jag la upp ett inlägg, (?!) vart har tiden tagit vägen?
Jag har alltså jobbat de senaste tre dagarna och när jag väl kommit hem har jag varit helt slut i huvudet och inte orkat något alls.

Jag är en introvert människa, vilket betyder att jag får energi av att vara ensam eller kanske umgås med någon nära vän/familjemedlem. Många jag känner tycker inte om att vara ensamma, de gör allt de kan för att alltid ha planer med någon, att hela tiden ha något att göra.
Jag är precis tvärtom, jag hämtar otroligt mycket styrka ur min ensamhet, eller självsamhet som man också kan kalla det.
För jag känner mig inte ensam.
Ensam känns som något sorgligt, något som man vill undvika. Att vara ensam är inget positivt i de flestas ögon.
DSC_5002 EDITED
Så vi kan kalla det självsamhet. När man är ensam, med sig själv, fast på ett positivt sätt. Att vandra genom ett frasande blåbärsris i skogen, klättra högt upp på en bergknalle och titta ut över vidderna, att läsa en bok framför brasan.
Jag gillar att vara ensam, jag trivs med att få lugn och ro för mina tankar och idéer. Att inte behöva fundera över hur jag ser ut, vad jag gör eller vad någon eventuellt tycker om det eller det.
Att bara kunna leva, och uppleva, livet runtomkring mig utan distraktionsmoment.
DSC_5007 EDITED
Men om jag måste umgås med många människor samtidigt, kanske i högljudda, stressiga miljöer eller som på ett arbete där man träffar nya människor hela tiden så dränerar det mig på all min energi.
Det här betyder inte att jag ogillar alla såna situationer, utan att jag blir väldigt, väldigt trött av dem. DSC_5009 EDITED
Oftast märker man inte det på mig när jag är där, i stunden. Utan det är när jag väl kommit hem och slappnar av som jag märker hur galet trött jag är, både fysiskt och psykiskt. Oftast är jag väldigt seg även dagen efter och behöver således tid på mig att ladda upp energinivån igen.
Det gör jag bäst genom att till exempel, läsa, gå promenader i skogen, åka iväg själv på en fototur eller bara blunda och lyssna på musik eller en ljudbok.
Att bara vara, utan en massa krav. DSC_5015 EDITEDDSC_5019 EDITED
Att nu bo på landet och ha möjligheten att bara gå rakt ut i skogen och få vara för mig själv, har gjort så otroligt mycket för mitt välmående. I Stockholm så bodde vi precis bredvid ett jättefint naturreservat, men jag kunde inte alls gå runt där och slappna av på samma sätt, eftersom det var så otroligt mycket andra människor som en behövde dela skogen med.
Joggare, cyklister, hundmänniskor, festande studenter osv. DSC_5023 EDITED
Istället gick jag på helspänn, eftersom man var tvungen att vara beredd på att agera hela tiden. Kasta sig ur vägen när det kom cyklister som susade förbi i hundranittio eller spana efter lösa hundar. Eftersom Bagheera blivit påhoppad flera gånger av andra hundar så var detta ett enormt stort stressmoment och vi behövde hela tiden vara redo för att skynda oss iväg åt andra hållet. DSC_5026 EDITED
DSC_5036 EDITED
Ja, som ni förstår var inte det så avslappnande, jag kunde inte hämta någon energi eller kreativitet i de skogarna. Bagheera mådde uppenbart inte heller bra av den situationen och var ofta väldigt stressad vilket bland annat tog sig uttryck i överslag, dragande i kopplet, att han ”stängde av” så fort vi gick ut, och inte lyssnade, eftersom han inte kunde ta in någon information då han blev stressad. DSC_5041 EDITEDDSC_5046 EDITED
Nu kan vi gå ut i skogen och gå i två timmar om vi vill, och vi möter inte en enda människa. Det kan gå veckor emellan hundmöten och vi har nog båda dragit en lättnadens suck. Äntligen kan vi slappna av. Äntligen kan vi bara vara.
Tack, älskade norrlandsskogar. ♥DSC_5061 EDITED
Bilderna här ovan tog jag för några kvällar sedan, när himlen som vanligt lös upp i rosa-röda toner när solen gick ned. Jag undrar om det är närheten till vattnet som på något sätt påverkar vädret, så att himlen alltid får så otroligt starka färger? Jag kan inte alls minnas att det brukade vara såna här solnedgångar hos mina föräldrar, så här ofta. Det hände absolut, men här är det nästan varje kväll.
Oavsett så njuter jag av det, det är helt fantastiskt att få ta del av den här showen så ofta.

Hur är det med er, gillar ni sociala tillställningar? Får ni energi av att umgås med andra människor eller umgås ni hellre med er själva? Berätta gärna 🙂

Nu är det sovdags för oss. Kram på er! ♥

Solnedgångar och lite om allt

Hej på er! ♥

Det var inte meningen att det skulle bli en sån här lång bloggpaus, det råkade bara bli så.
Som jag skrev om för ett tag sedan så har jag haft problem med en inflammation i ena foten och trots antibiotika så blev det inte bra. Så i tisdags åkte jag till läkaren igen och fick ny medicin. Jag tror dock inte jag tål den medicinen så bra, eftersom jag varje dag sedan jag tog den har varit väldigt trött, känt noll ork eller lust att göra något och haft riktigt jobbiga humörsvängningar. Jag försökte få tag i läkaren idag för att berätta detta men dom svarade förstås inte, men jag tänker inte ta den medicinen något mer. Jag avskyr när jag inte känner igen mig själv, och speciellt när jag blir sådär orkeslös/inte känner för att göra något. Den största delen av tiden så gör jag tusen saker, har massvis med idéer och vill gärna vara kreativ, så när man helt plötsligt känner sig som om en annan människa tagit över ens sinne så känns inte det bra. Jag ska försöka få tag i dom igen imorgon så kanske det går att lösa.DSC_3183 EDITEDDSC_3186 EDITEDJag tog några bilder i tisdags, då det regnat hela dagen och solen plötsligt bröt igenom molnen och lyste upp regndropparna. Det var så himla fint.DSC_3197 EDITEDJag eldade i vedspisen som står i köket för första gången också.
Åh, det är så himla mysigt med vedspisar! ♥
Minns när jag var liten och vi varit ute i -30 grader och lekt i snön och sen när man kom in och var helt stelfrusen om fingrar och tår, så brukade mamma elda i vedspisen. Jag satt där i timtal och ritade eller läste, samtidigt som jag lyssnade på sprakandet från vedträna. Herrejösses vad hemtrevligt det är.DSC_3206 EDITEDDSC_3216 EDITED
Förresten, igår var jag iväg och hade mitt första riktiga fotouppdrag! Det var en företagsfotografering, så inte sånt jag brukar göra. Det var nervöst men det gick nog bra ändå hoppas jag. Har en massa bilder att gå igenom nu.
DSC_4346 EDITEDDSC_4355 EDITED
Idag när jag satt och redigerade lite bilder, så lyfte jag blicken och tittade ut genom fönstret och det var så himla fint ljus på gården eftersom solen var på väg ned. Det har varit en jämngrå himmel de senaste dagarna och regnet har vräkt ned, så jag blev helt chockad när det helt plötsligt var magiskt solljus där ute.
Jag kastade på mig skor och tog med mig alla kamera grejerna ut, men trots att det tog max fem minuter så hade ljuset flyttat på sig. DSC_4381 EDITEDDSC_4382 EDITEDDSC_4384 EDITED
Men jag tog ändå lite bilder, under den stora eken som står på vår tomt. Den har varit absolut praktfull nu under hösten, med fantastiska färger. Nu har den börjat släppa ifrån sig löven och de bildar en färgglad matta på marken. Bagheera tyckte det var jättekul att leka bland löven, och försökte fånga dom när jag kastade upp dom i luften 😀
DSC_4406 EDITEDDSC_4411 EDITEDDSC_4422 EDITED
Och sedan blev det en absolut praktfull solnedgång. Är så glad att vi har sån fin utsikt över solnedgången. Det blir ofta mycket rosa, lila och guldiga toner just när solen klättrar ned bakom trädtopparna och det är så vackert. DSC_4428 EDITEDDSC_4435 EDITEDDSC_4441 EDITEDDSC_4460 EDITED
Här är vårt hus och man ser sjön där bakom. Vi bor verkligen fint, med så mycket vacker natur runtomkring oss. Det känns lite tråkigt att vi bara kommer bo här till nästa sommar, men förhoppningsvis kanske vi tills dess har möjlighet att köpa något eget litet hus?
Jag längtar otroligt mycket efter att äga mitt eget boende, att få tapetsera, måla och göra förändringar som jag vill göra. Att äga lite egen mark så vi kan adoptera lite djur, som bara får gå där och beta och leva sina liv på bästa möjliga sätt.
Att kunna bygga en liten skrivarlya/redigerings/-fotostudio där jag kan få existera i min egen lilla bubbla och få släppa ut all kreativitet.
Åh, ja. Jag är redo för ett eget litet hus. Jag hoppas vi kommer kunna köpa något nästa år. ♥