In i sagornas värld

Igår väckte Daniel mig när han gick upp vid sextiden och sa att det var världens dimma ute. Jag hade bara sovit fem timmar, men jag sprang ur sängen och tittade ut genom fönstret och där utanför var världen höljd i tjock dimma. Jag kunde inte få på mig kläderna fort nog och sprang sedan ut för att föreviga morgonens skönhet.

Jag var ute i nästan två timmar och fotade, sedan vid åttatiden (ungefär då jag brukar gå upp) var dimman helt borta och solen sken från en klarblå himmel. Hade jag vaknat upp då så hade jag missat den här fantastiska stunden utan att ha en aning om det. Det fick mig att vilja gå upp tidigt oftare, trots att jag är en obotlig kvällsmänniska. Men det är så himla härligt att komma upp i tid till att möta soluppgången, och känna daggen i gräset mot ens bara fötter.

Nu har jag äntligen en del lediga dagar efter en lång jobbsommar, och självklart ”firade” jag det med att storstäda huset, tvätta typ sju maskiner, och idag klippa hela gräsmattan tills händerna var fulla av blåsor. 😀
Ja, jag är dålig på att ta det lugnt när jag är ledig… Det är ju då man orkar och har tid att ta tag i saker! Är ni likadana, eller tar ni det helst lugnt när ni väl är lediga?

Nu ska jag i alla fall sova så jag förhoppningsvis kan ta mig upp i bra tid imorgon. Kram på er! <3

 

 

Välkommen Augusti

Nu när jag skriver det här är det fortfarande tolv minuter kvar av första augusti, men tills att bilderna har laddats upp så kommer klockan hunnit slå över till en ny dag. (Eftersom vi har världens långsammaste internet..)
Jag har sett så mycket framemot augusti, eftersom både juni och juli varit väldigt intensiva med irlands-resan, förlovning, besök och en massa jobb så har jag känt det som att jag knappt hunnit andas. Sommaren har bara rusat förbi och jag blev nästan chockad för ett par dagar sedan när jag insåg att juli snart var slut. Vart tog dessa dagar vägen?
De virvlade bort i ett töcken av jobb, jobb och jobb.

Så jag har verkligen längtat tills allting skulle stillna av och jag äntligen skulle kunna dra ett djupt andetag igen. Att kunna sitta upp sent och redigera bilder utan att behöva gå och lägga sig tidigt eftersom jag ska upp till jobb. Att kunna tassa ut på bron och möta morgonsolen med en kopp te i handen, få åka på upptäcktsfärder i området och lära känna vår landsbygd. Kunna hälsa på mina föräldrar och gå skogspromenader i mina gamla välkända skogar. Att kunna ta både morgon och kvällsdopp i tjärnen under varma dagar och simma rakt in i solens strålar.

Idag skulle jag egentligen vara ledig, men fick hoppa in lite akut då en kollega var tvungen att vara borta. Det kändes tungt att ge avkall på min lediga dag som jag sett framemot så mycket, men ibland får man bara lov att ställa upp. Men när jag körde hemåt så mötte naturen mig med en fantastisk dimma, med solen halvt gömd där bakom i diset och de mest fantastiska färgerna på himlavalvet. Jag kom bara hem och hämtade min kamera så for jag, Daniel och hundarna iväg en sväng för att fota den vackra kvällen.

Vi åkte bara några få kilometer och stannade på flera underbara ställen, det var så vackert att det gjorde ont i hjärtat. Kände hela vägen hem från jobbet att det var taskigt av naturen att visa sig så fantastisk när jag inte kunde fotografera det. Men det tog jag igen sedan. Åh vad fint det var!
Kunde hållit på i timmar. Det är sånt här jag vill göra, fånga de flyktiga momenten i naturen, som de flesta är för upptagna eller bor för långt borta för att se. Att kunna kapsla in dessa minnen i en bild och dela med mig av detta magiska. Det är ren glädje.

Nu ser jag framemot en härlig augusti månad! Kram på er <3

 

En spektakulär solnedgång & livet just nu

Hej på er!

Jag har jobbat mycket den här veckan också, men från och med nästa vecka kommer det att bli lugnare igen. När alla andra börjar komma tillbaka efter semester, utvilade och fyllda av äventyr så är jag tröttare än vanligt. Det tar så otroligt mycket kraft av mig att ha ett jobb där man alltid ska vara glad, social och tillgänglig. Jag som föredrar att vara ensam och behöver mycket egentid. Det dränerar alla mina energireserver så jag känner verkligen att det ska bli skönt med ett lite lugnare tempo framöver. Så jag hinner med sånt som jag vill göra också, och inte bara sova och jobba.


Den här veckan har vi haft besök av Daniels föräldrar, men jag såg inte mycket av dem eftersom jag mest jobbade. Trevligt var det i alla fall och vi har badat, bakat, druckit te och pratat. Precis som ett besök på landet ska vara.

Våra buskar och träd dignar av frukt och bär, hittills har vi plockat in en massa rabarber, röda vinbär och sedan börjat på svarta vinbärsbusken. Igår hittade vi också flera krusbärsbuskar och hallonbuskar! (De har varit dolda bakom allt högt gräs tidigare.) Samt att äppelträdets grenar böjer sig mot marken på grund av tyngden av alla äpplen. Det känns helt otroligt att kunna plocka in alla dessa skatter, helt gratis utan att det krävts något som helst arbete från vår sida. Helt otroligt egentligen.

Solen har lyst hela veckan men både igår och idag kom det regn, först litegrann på eftermiddagen igår men sedan vräkte det ned där ute hela kvällen samtidigt som åskan dundrade i fjärran. Såg också en blixt lysa upp himlen, jag håller verkligen tummarna att detta inte skapar några fler bränder. Men regnet vi fått har gjort naturen gott och allting börjar återigen bli grönt och friskt. Klippte faktiskt gräset igår och det var första gången på måånga veckor. Det har ju varit helt torrt och brunt, knappt något har växt men efter de senaste regnskurarna så har allting skjutit höjd och nu var det dags att klippas. Äntligen slipper vi hårt, stickigt gräs på gräsmattan och hela skogen känns friskare efter lite regn.

Vi har haft många fantastiska solnedgångar bakom ladan den här sommaren och jag har varit upp och klängt på ladans tak för att få en bättre överblick. Lite läskigt men det var det värt, för jösses vilken otrolig solnedgång. Det gällde bara att kravla sig baklänges ned sedan, så inte fötterna skulle glida på plåttaket. Men det gick bra! Älskar förresten att kunna se berg från vår tomt, det känns så häftigt att bo med dem så nära inpå sig.

Mitt hjärta hängde också med upp på ladans tak (fast inte hela vägen 😉 ) för att ta några bilder med mobilen. <3 (Observera myggnätet. Det är mycket mygg här på kvällarna, och de väljer allra helst att surra runt Daniel. Är han med så bryr de sig knappt om mig, märkligt nog. Han måste ha godare blod? 😀 )

Här ser ni att det är en hel del arbete kvar, med mycket skräp liggande överallt och uthusen behöver både lagas och målas om. Men allt har sin tid. Så småningom kommer vi ta itu med det också.

Här har det regnat hela morgonen, men just för tillfället lyser solen. Vi tänkte ha en inne-dag idag och fixa sådant som blivit släpande då man helst spenderar dagarna utomhus när det är soligt. Så idag ska jag skicka iväg ett te-brev till min tekompis (vill ni veta mer så kika in hos @tekompis på instagram! Så kul initiativ), vika en massa tvätt, redigera bilder, fixa med en present till mamma som snart fyller år, kanske göra någon hudvårdsprodukt och göra i ordning lite i syrummet. Vad ska ni hitta på idag?

 

Stor kram till er! <3

 

 

När regnet äntligen kom

Hej på er!

Usch vad läskigt det är med alla bränder som rasar i vårt land. Det känns nästan overkligt att detta händer, vi är så vana vid att inga stora katastrofer drabbar lilla Sverige. Vi har varken orkaner eller tsunamis och vädret brukar vara väldigt omväxlande och ”normalt”. Men det här året blev det annorlunda, först med en extremvinter där snön la sig i meterhöga drivor och sedan den varmaste och torraste sommaren på hundra år. Varje dag har vi läst nyheterna och hela tiden startar nya bränder över hela landet. I fredags när jag kom hem efter jobbet så regnade det äntligen, efter flera månaders torka.

Men väl hemma så såg jag hur det samlats en massa rök över skogen till höger om vårt berg och en ganska stor rökpelare steg rakt uppåt. Jag sprang in för att hitta Daniel, men där fanns bara hundarna. Ringde honom och han svarade tack och lov, då var han ute och försökte lokalisera var röken kom ifrån. Han hade ringt 112 när han såg rökpelaren men de ville inte komma om man inte sett någon eld (vilket vi förstår, de har fullt upp så det räcker och blir över), så han försökte hitta källan till rökpelaren. Problemet är att skogen är så galet tät där, så det är väldigt svårt att ta sig igenom. Vi möttes upp och delade sedan på oss för att fortsätta leta, så där rusade vi omkring i spöregn, med brännässlor som letade sig ända upp på låren i en mörk skog där röken omfamnade oss och gäckade vår syn. Slogs med en miljard myggor och försökte se något genom mörker, regn och rök.

Det var rök överallt men det var i princip omöjligt att hitta vart den kom ifrån. Så till slut gav vi upp och gick tillbaka till huset, men jag tog ut drönaren och flög med den över röken i ett försök att se om jag kunde hitta någon eld. Jag såg stora mängder rök både runt vår gård och över byn men ingenstans kunde jag se någon eld. Det regnade fortfarande så jag vågade inte flyga så länge med drönaren (egentligen ska man inte flyga alls med den när det regnar, men det här kändes viktigt), men det kändes i alla fall som en lättnad att vi inte sett några lågor.

Jag stannade ändå ute en bra stund och blötte ned träden som står närmast huset och gräset runt huset för att en eventuell brand inte skulle få fäste så lätt. Senare på kvällen hörde vi på nyheterna att det brunnit på två berg bara några kilometer hemifrån oss och förmodligen var det därifrån röken kom. Vi var väldigt nervösa att blixten skulle slå ned här eftersom det dundrade rejält hela kvällen men vi hade tur.

I förrgår var det soligt och varmt hela dagen och vi badade, plockade cirka 5 liter röda vinbär, jag läste två böcker och bara tog det lugnt. Det var en härlig dag efter stressen föregående dag. Igår vaknade vi upp till en grå himmel och efter bara någon timme så började det regna! Aldrig har väl någon blivit så glad för regn 😀

Jag blev tvungen att åka iväg några timmar för att jobba men när jag kom hem igen regnade det fortfarande och den mest fantastiska dimman steg över trädtopparna. Var bara tvungen att springa ut med kameran. Trixade en himla massa för att få ett paraply att sitta fast över kameran så den inte skulle bli dränkt, och till slut lyckades jag surra fast det. Sprang barnsligt lycklig över ängen och kände sommarens första ordentliga regn blöta ned mig från topp till tå. Åh så välbehövligt det här var! Naturen har verkligen törstat efter regn och alla djur och insekter har nog haft det svårt den här tiden. Jag hoppas att det här regnet även sveper över brandområdena, det hade verkligen behövts.

Det var en fantastisk känsla att stå ute på fältet med regnet vräkande ned omkring mig samtidigt som den magiska dimman dansade över bergen Jag tackade naturen för att den äntligen skänkte oss det välbehövliga regnet som hela landet saknat den här sommaren. En helt magisk kväll. <3

När jag väl tog mig in så var jag drypande blöt och frös ordentligt, så då tände Daniel en eld i kaminen och sedan bakade han bröd medan jag satt inlindad i en filt och redigerade bilder. Så mysigt!
Idag har det regnat hela förmiddagen också, men nu lyser solen återigen. Imorgon kommer Daniels föräldrar på besök och stannar några dagar så det ska bli roligt. Vad hittar ni på nu under sommaren?

Kram på er <3

 

 

 

 

Veckan innan Irland & resan till den gröna ön

Hej på er!

Här kommer en sammanfattning om veckan innan vi åkte till Irland och om hur resan dit var.

Veckan innan vår resa var det verkligen fullt upp med att få i ordning allting, jag rev ned uteduschen, hundgården, tvättade, städade, packade och fixade en miljon saker innan vi skulle åka. Daniels familj kom upp på fredagen för att bo hos oss, passa hundarna och gården medan vi var borta. Är så himla glad och tacksam över att de gjorde detta för oss, utan dem hade den här resan varit omöjlig för oss. Jag var ute hela dagarna och jobbade i solen, det var cirka 30-35 grader i skuggan nästan varje dag men jag älskar ju värmen så jag klagar inte. Efter den här superlånga vintern så känns det fantastiskt att vi fick en sån underbar vår, med sol, värme och magiskt kvällsljus.

Här är lite före och efter bilder från arbetet på gården. Före bilderna är tagna i maj och efter bilderna i juli, men egentligen var det mesta klart redan i början på juni. Har bara inte hunnit ta mig tid att dokumentera det.

Före: Här hade vi redan hunnit ta ned en del av nätet som satt runt hundrastgården, innan jag kom på att jag kanske skulle dokumentera allting. Är ju så roligt att kunna titta tillbaka och se hur det såg ut från början. Det var hårt slit att ta loss nätet från plankorna, då det satt fast med en miljard små spikmärlor och det var inte det lättaste att få loss dem.

Efter: Hundrastgården är nedriven, allt skräp är bortplockat, det är krattat och klippt, gångjärnen till dörren är fixade och vi har tagit bort alla onödiga saker som låg överallt. Dock behöver vi fixa helt nya, hela dörrar till lagården och sätta för hålet som de sågat upp i timmerstockarna, men annars börjar det arta sig. Hela lagården och i princip alla hus är också i behov av ommålning och allmänt upprustande, men en sak i taget!

Före: Den fula cementtunnan stod där och stack en i ögonen varje gång man skulle beundra utsikten, ”affären” som de byggt till sina barn stod och skräpade och deras skrotbil fanns fortfarande kvar på vår tomt.

Efter: Vi har rivit ned ”affären” och cementtunnan, skrotbilen är borta och det börjar bli lite mer ordning här ute. Vi behöver dock så småningom verkligen köpa nya, fina utemöbler då de vi har nu är sånt vi hittat i lador och uthus, och inget matchar eller ser bra ut haha.

Före: Den gamla uteduschen stod här och skräpade, och det var inte roligt att mötas av den här synen det första man gjorde när man kom in på gården. Så den tog jag tag i att riva ned snabbt som attan. Allt skräp som säljarna lämnat på bordet fick jag också rensat upp i och slängde (till återvinning förstås) cirka 95 %. Jag tog också ned alla grejer som satt uppspikade på väggen och rensade igenom allt virke. Sånt som är okej skick och kan användas till annat har vi lagt i en hög och sånt som var trasigt/ruttet har hamnat på en eldhög som kommer bli en redig majbrasa nästa år.

Efter: Allt skräp är borta och nu har vi bara vattenslangen och vattenkanna här på hörnet. Väggen ser ju inte så rolig ut, men det kommer bli fint så småningom när vi målar om och byter ut trasiga plankor.

Ja här har inte vi gjort något, men det är rätt stor skillnad på växtligheten från maj till juli.

Nu är det så otroligt torrt i marken och efter att de var här och slog gräset som sedan balades och fraktades bort så är åkern helt gul. Vi hoppas verkligen på regn snart.

Samma här, allt är så himla torrt. 🙁

Men det börjar sakta men säkert bli lite finare här på gården. Och bara man tar en sak i taget så kommer det nog bli jättebra till slut!

Hur som helst, spända inför vår Irlandsresa så packade vi de sista grejerna i bilen och sa hejdå till Daniels familj och hundarna. Det kändes lite sorgligt att lämna dem eftersom hundarna inte förstod vart vi skulle, när vi skulle komma tillbaka eller om vi ens nånsin skulle komma hem. </3
Det kändes i alla fall bra att de fick bo kvar hemma där de trivs och känner sig trygga, och med människor de redan känner.

Vi bilade ned till Stockholm, lämnade bilen i Daniels föräldrars garage och sov över i deras lägenhet. Flyget gick ganska tidigt på söndag morgon så det var smidigast att vara på plats i Stockholm dagen innan. Lite roligt är det att jag verkligen inte känner att jag saknar något med Stockholm. Det är proppfullt med människor överallt, det är varmt och trångt och människor är så stressade. Nej jag trivs verkligen bäst i mina norrländska skogar. <3

På flygplatsen gick allt väldigt smidigt då Daniel bokat SAS Plus, så då fick man gå i egna köer som var mycket kortare och man slapp vänta hela tiden. Det var verkligen värt att betala lite extra för, man fick platser med extra benutrymme, de bjöd på te, kaffe och juice, samt mat. Dock var det inte veganskt så vi tog bara varsin brödbit. Men vi hade inte räknat med något alls så för oss blev det bara en extra bonus. Man fick också varma handdukar och vi fattade inte alls vad tusan man skulle med dem till haha. Vi satt och smygkikade lite på alla andra och folk verkade använda dem för att tvätta sig i ansiktet eller händerna. Vad är egentligen tanken med dessa varma handdukar??

Flyget gick snabbt och helt plötsligt landade vi i Dublin! Flygplatsen var lättmanövrerad och vi hittade vårt bagage väldigt snabbt. Sedan skulle vi ta oss till transfer bussarna som gick till Europcar där vi skulle hämta vår hyrbil. Vi frågade om vägen och hittade till slut rätt, men väl där fick vi vänta ganska länge på rätt buss. Det var nämligen egna bussar för varje biluthyrningsföretag (tex. Hertz, Europcar osv) och alla andra bussar kom hela tiden och hämtade folk, men inte vår… Efter cirka 20-30 minuters väntan så kom äntligen vår buss och vi kunde ta oss vidare.

Det var en liten buss och väldigt trångt så jag fick sitta i Daniels knä för att få plats, men vi kom med i alla fall. Busschauffören var en jättesöt äldre, irländsk gubbe som pratade med så stark irländsk accent att det var nästan omöjligt att förstå honom. Han liknade busschauffören i Harry Potter och fången från Azkaban, ni vet han som kör nattbussen. Så knäppt haha!

Vid Europcar så blev det en del krångel, först eftersom vi skulle lägga till så att även jag fick köra bilen (det fick man betala en hel del för, alltså om man skulle vara två förare, inte för att just jag skulle få köra!), sedan skulle vi tydligen betala en försäkring som täckte allt möjligt, tex repor och andra skador på bilen. Enligt hemsidan var detta frivilligt, men när vi först tänkte säga nej till detta (eftersom det var rätt dyrt) så visade det sig att då måste man betala en depositionsavgift på 15 000 (!!!) kronor istället, som man då fick tillbaka sedan om det inte var något fel på bilen vid inlämning. Eftersom detta skulle göra att vi knappt hade några pengar kvar att röra oss med, så var vi tvungna att ta den där försäkringen. Lite fult gjort tycker jag, för det var inte alls så tydligt att det var så här det skulle gå till. Men men, vi fick till slut vår hyrbil och kunde äntligen starta vår resa genom Irland!

Mitt inlägg från vår första dag kan ni läsa här.  

Kram på er! <3

Uppe i gryningen

Jag jobbar som sagt mycket nu så dagarna springer bara iväg, men efter att ha jobbat en vecka i sträck hade jag en ledig dag och då ställde jag klockan på 02.00 för att gå upp och fota soluppgången. Det var segt att ta sig upp eftersom jag inte kommit i säng förrän efter elva, så det blev inte många timmars sömn. Men jag känner att jag inte vill att den här sommaren bara ska försvinna i en massa arbete, så då vill jag verkligen passa på att ta vara på den tiden jag faktiskt är ledig.

Jag älskar verkligen sommaren så himla mycket, och när jag då jobbar mycket så får jag nästan ångest över att jag kommer ”missa” sommaren och att det snart kommer vara vinter igen. Så när jag är ledig försöker jag ta tillvara på sommaren och bada, fota, vara ute i solen, plocka blommor, gå barfota i gräset och verkligen njuta. Att försöka att hela tiden vara närvarande i nuet, istället för att fundera på dåtid eller framtid.

Så jag smög mig upp ur sängen trots att jag var väldigt trött, klädde på mig och tog med mig kamerautrustningen till bilen. Sen åkte jag på lite upptäcktsfärd genom byarna och försökte hitta en fin plats att fota på när solen skulle gå upp. Men jag hittade inget klockrent ställe eftersom det var mycket hus och byar överallt. Och som ni kanske vet har jag jättesvårt för att känna mig avslappnad framför kameran om jag tror att någon tittar på, så jag vill alltid vara ifred utan en massa hus i närheten.

Efter en stund vände jag tillbaka hemåt och bestämde mig för att åka upp på en liten skogsväg som går i närheten av vårt berg där jag vet att det är fin utsikt. Och oj vad fint det var där! Solen var på väg upp mellan trädtopparna och hela kalhygget var fyllt av rallarrosor. Jag klättrade runt på stenar och stubbar, fotade i olika vinklar och stod där stilla och kände solens första strålar svepa över mitt ansikte.

Att vara vaken när solen stiger över bergen och få befinna sig i det mjuka, magiska ljuset är verkligen något speciellt. Det var så tyst och stilla, knappt en själ var vaken och jag kände mig så glad över att jag tagit mig upp och fick uppleva detta.

En plats fylld av naturens egna magi. Kunde inte se mig mätt på den här fantastiska soluppgången. Är så lycklig över att bo i mitt kära Norrland igen, och få ta del av allt naturen har att erbjuda.

En fotografs bästa vän när man befinner sig i djupa norrlandsskogar.. 😀

Efter en lång stund så började jag vandra tillbaka till bilen och tänkte precis låsa upp den och köra hem när jag hörde ett märkligt skri. Jag gick över till andra sidan vägen och där, ovanför ännu ett kalhygge med berget i bakgrunden, svävade en stor rovfågel. Vingarna var utbredda och dess ödsliga skri gav mig en rysning längs ryggen. Det var så häftigt och samtidigt lite kusligt på samma gång. Den flög i vida bågar och landade till slut i toppen av ett träd. Jag försökte fota men det var svårt att få några bra bilder, då jag inte alls har rätt objektiv för att fota fåglar. Filmade lite också för att få med dess läte.

Sedan hörde jag plötsligt ett skri bakifrån och så kom en andra rovfågel flygande! Den landade i samma träd som den första och först trodde jag de skulle börja bråka, men sedan insåg jag att de var ett häckande par. De turades nämligen om att flyga stora lovar över området och landade i samma två träd hela tiden.

Helt tyst stod jag där och betraktade dem en lång stund och gladdes återigen över att jag gått upp så tidigt. Jag frågade senare i en fågelgrupp vad det var för sorts fåglar och tydligen var det fjällvråkar! Så fint att de bor här, precis omkring vårt hem. Sedan åkte jag hem och åt en macka innan jag somnade i soffan med en hund vid fötterna och en vid huvudet. <3

En helt underbar morgon! Det måste jag göra om flera gånger. det är något speciellt med att vara uppe vid soluppgången när alla andra ligger och sover. Som att gränsen mellan den här och andra världar är tunn just då, så de som råkar vara uppe då kan få en glimt av något riktigt magiskt.

 

På upptäcktsfärd i närområdet

Hej på er!

Igår efter jag kommit hem från jobbet så åkte jag och Daniel iväg på en liten upptäcktsfärd. Vi har ju knappt utforskat området vi bor i alls, eftersom vi haft så himla mycket jobb med att få gården i någorlunda skick. Men nu börjar det sakta, men säkert gå framåt och jag kände att jag ville ut lite grann. Har jobbat väldigt mycket på sistone så dagarna har mest bestått av att jobba, äta, sova, vilket blir rätt trist i längden. Speciellt när jag vill vara ute och ta tillvara på sommaren.

Så vi åkte iväg med bilen en sväng och körde mot en sjö som ligger på andra sidan av ”vårt” berg. Vi hamnade först vid en badplats, men det blåste något otroligt mycket så vi var bara där en kort stund och lyssnade till vågskvalpet, innan vi åkte vidare. Sedan körde vi in på en enslig skogsväg, där bilen hoppade och krängde på den dåliga grusvägen. Vi fortsatte envist och när vi rundade en krök så var det helt plötsligt så värt det.

Där var ett hav fullt av rallarrosor som lyste i en vacker rosalila nyans i solens sken. Andäktigt gick vi genom det här färgsprakande havet och jag kunde inte sluta ta bilder. Det var så fruktansvärt vackert, mitt bland djupa skogar och berg i fjärran, så gömde sig den här underbara platsen.

Jag sprang runt och fotade, filmade och bara njöt av att vara ute i naturen igen. En liten andningspaus från bilturerna, människorna, staden och det sociala samspelet. Att bara få vara i några minuter och andas i tystnaden.

Sedan åkte vi vidare på den lilla vägen och hittade ett vackert litet tjärn. Det var tyvärr omgivet av en himla massa granris så det var svårt att ta sig runt. Men jag lyckades gå en liten sväng och njuta av den här utsikten.
Tycker det är väldigt vanligt att folk röjer i skogen men sedan aldrig tar hand om allt ris och grenar som de sågat ned, så ligger det bara där sedan och ser skräpigt ut, år efter år. Så har de gjort även här på vår gård, så det finns hur mycket skräp som helst att dra ihop. Vi kommer ha bygdens största majbrasa nästa år.. 😀

Idag har jag hunnit med att kratta klart framför vedboden, plantera om en massa växter och så har vi bakat chokladmuffins (som blev supergoda!), och jobbat. Så det har varit en effektiv dag, men känner nu när jag väl satt mig ned hur trött jag faktiskt är. Jobbar imorgon också, (sjunde dagen i rad) men sedan har jag en dag ledigt. Då ska vi åka och köpa grejer så vi kan bygga en flytbrygga!

Ser framemot att kunna påbörja det projektet. Vad har ni för er? Är ni lediga och njuter av sommaren? Är utomlands? Jobbar eller något annat? Berätta gärna.

Stor kram på er! <3

Gårdsarbete och lite före/efter bilder

Igår eftermiddag så jobbade vi en hel del på gården, det finns så mycket att göra att man aldrig behöver vara sysslolös. Det är stora ytor som har behövt röjas, klippas och krattas då det har legat en himla massa skräp, dött gräs, löv, fimpar, spik och allt möjligt annat i en enda röra överallt. Så vill vi förstås inte ha det, så större delen av våra lediga dagar har gått åt att riva ned trasiga grejer, som t.ex. hundgården och uteduschen samt gamla gungställningar osv.

Den stora cementtunnan som stod mitt emot ytterdörren som de använt som grill har vi också rivit ned, då den var väldigt ful, full med skräp, sprucken och det bodde en hel hord med myror i och omkring den… Vi köpte en slägga och sen slog Daniel ned den i mindre bitar som vi plockade bort allt eftersom. I botten var den fylld av en massa stenar, som vi passade på att använda till en ny grillplats!

Vi tog bort den gamla sandlådan, och sanden använde vi för att fylla igen stora gropar i vägen med. Det känns bra att kunna återanvända sånt och inte bara kasta bort allting. Där sandlådan legat var det förstås inget gräs, utan bara en stor, brun fyrkant. Eftersom den ligger längre ifrån ytterdörren och är mer passande som grill/eldplats så flyttade vi stenarna dit och byggde upp en fin eldplats där istället. Så fick även stenarna ett nytt syfte.

Igår tog jag tag i att röja ur vedboden som var full av smuts och skräp, jag slängde ut allt som jag inte ville ha där inne och sopade så dammet yrde. Var tvungen att gå ut för att andas ibland då det blev så himla mycket damm i luften. Tror inte det blivit sopat där inne på några decennier… 😀


Har ända sedan jag var liten och hästtokig drömt om att en gång få äga en gård med ett gammalt förfallet stall, som jag kunde rusta upp och fixa i ordning för att ha mina egna hästar där. (Ja, jag drömde alltså om att städa, haha!) Har alltid älskat att få röja upp i gamla byggnader där ingen gjort något på länge. Att se hur förfallet och smutsigt det är, och sedan få förvandla det till ett mysigt och trivsamt ställe som man kan använda. Jag var helt tokig i hästböcker och läste allt jag kom över, och i många såna böcker så var det ofta just det som hände. En ung tjej hittade hipp som happ ett undangömt gammalt stall i sin trädgård, rustade upp det och fick sen förstås sina drömmars häst. 😀
Jag fick inget stall på den här gården, men både en vedbod, lada och en lagård som behöver rustas upp!

Det var så vackert när dammet dansade i solens ljus. Som magi.

Jag ställde in allt snyggt och ordnade också en plats där vi kan hugga upp större vedklabbar till mindre vedträn. Tycker det blev så fint där ute till slut. Tyvärr har de bara kastat in ved under en tid, så det ligger bara i en stor hög på ena sidan. När vi har tömt där så småningom och ska in med ny ved så ska vi se till att trava upp veden ordentligt, precis som vi gjorde hemma när jag var barn. Vår huvudsakliga uppvärmning är inte eldandet, utan en luftvärmepump och direktverkande el, men eftersom vi har en kamin, en öppen spis och två vedspisar i huset så känns det vettigt att värma upp huset en del genom att elda, speciellt i vinter. Det blir ju också lite billigare, eftersom vi har egen skog vi kan ta av.
Idag har Daniel fyllt på de två bänkarna som står på bron och som har plats för förvaring, med en massa ved. Tanken är att alltid försöka ha dem fulla så man inte behöver springa ut till vedboden varje gång man vill ha ett fång ved. Är ju så mycket lättare att bara hämta ute på bron, och så får man då och då ta ett krafttag och fylla på ordentligt där istället.

Sedan har jag krattat, och krattat och krattat… Har träningsvärk i axlarna och blåsor i händerna, men fint blir det!


Det har legat stora högar med virke både på gräsmattan och på kortsidan av lagården efter att vi rivit ned en massa saker, men det tog vi och flyttade på igår. Så nu ligger det lite gömt bredvid ladan istället, så man slipper se den högen det första man gör när man går ut.

Efter allt jobbande igår så var vi helt slut och svettiga så vi gick ned till vår lilla tjärn och tog oss ett dopp. <3 Det var faktiskt väldigt skönt i vattnet efter den första köldchocken och vi badade och simmade en bra stund. Det känns så himla lyxigt att ha en ”egen” plats att bada på. Det är dock lite krångligt att bada eftersom det inte finns någon strandkant, utan det är en massa näckrosor och äcklig botten i kanten. Så just nu åker vi ut med båten och hoppar i någonstans i mitten där man inte når botten och då är det inga problem alls. Men det är jobbigt att ta sig upp i båten igen sen, så vi har planer på att fixa en flytbrygga som man kan åka ut på istället. Med en stege till så det är enkelt att ta sig upp och ned. 😊

Ja det är mycket jobb med allting, men det är så himla härligt att veta att vi gör allt detta för oss. Att vi kommer fortsätta bo här och få ta del av resultatet av allt vårt jobb. Att få se hur gården sakta men säkert blir ren, välfixad och upprustad. Att få måla om husen och uthusen så de ser fräscha ut, byta ut plankor där det behövs. Att kanske så småningom ordna hagar och en ligghall så vi kan adoptera några djur.

Att få se liv på den här underbara platsen. <3