Där själen kan andas

DSC_0047 EDITED
Här var vi på väg och letade fina platser att stanna vid, första stoppet är stranden nedan, där vi stannade en bra stund. Jag fotade, vi åt lunch och hundarna sprang runt och lekte. Det var mysigt men riktigt kallt, höstkylan har verkligen tagit sitt grepp om naturen. DSC_0073 EDITED
Alla de här färgglada träden gör mig lycklig! Det är så vackert att man nästan tappar andan. DSC_0075 EDITEDDSC_0077 EDITED
Älskar trädens reflektioner i vattnet. Sjön blir som en jättestor spegel som insuper skönheten runt omkring den.
DSC_0085 EDITEDDSC_0099 EDITED
Bagheera struntade i att det var iskallt i vattnet och skulle minsann doppa tassarna ändå, knashund ♥
(Det som ligger på stranden är spårlinor. På nya platser så vill jag inte släppa hundarna helt lösa då man aldrig kan veta om de får för sig att springa iväg. Så då har vi långa spårlinor på dom, för att de ska kunna vara ”lösa” men att vi ändå kan hinna ta tag i dom om de skulle försöka dra iväg. Är en superbra grej faktiskt!)DSC_0165 EDITED
På dessa vackra platser i naturen kan själen andas och tankarna flyga fritt. Det finns inga väggar eller tak som håller dem fångade, de löper fritt och tar intryck av de vidunderliga omgivningarna. ♥ DSC_0171 EDITEDDSC_0220 EDITED
Bagheera kikar ut över vidderna 🙂 Han har himla bra balans också!DSC_0225 EDITED
Har redigerat några fler bilder från vår utflykt i lördags. På dessa bilder har jag redigerat färgerna så de kom fram mer som det såg ut i verkligheten. Det är så vansinnigt vackra färger nu på hösten och jag vill verkligen att de ska komma till sin rätt. Insåg att de tidigare bilderna jag redigerat var lite väl färglösa och blev mer nöjd med dessa.

Jag älskar och uppskattar verkligen alla årstider på olika sätt, det finns så många både positiva och negativa aspekter av varje årstid att ta hänsyn till.
Det jag gillar med hösten är förstås naturens förvandling. Hur den förbereder sig inför vintern, löven som ändrar färg och faller av, frukterna som mognar och dignar från grenarna. Det tilltagande mörkret och den krispiga, klara luften. Att få tända ljus på kvällarna, elda i vedspisen kyliga morgnar, dricka hett kaffe på bron när solen stiger över trädtopparna. Varma, stickade koftor och att få linda in sig i en mysig filt.
Men det är förstås inte bara positivt, när det blir mörkare och mörkare så tappar jag mycket energi, när det tröstlöst strilar ned regn, vecka efter vecka så kan man bli lite nere och trött. Vi har helt seriöst haft det molnigt och regnigt här i över två veckor. Igår var första gången jag såg solen på hur länge som helst! Då är det svårare att behålla kreativiteten och energin uppe, vilket inte är så konstigt.

För att motverka detta så läser jag bloggar som jag blir inspirerad av, följer massa härliga instagramkonton, skapar anslagstavlor med höstinspirerat mys på pinterest, dricker kaffe, tvingar ut mig själv i naturen, tar D-vitamintillskott (veganskt förstås) för att inte få brist, läser mycket bra böcker och lyssnar på peppig musik.
Och tänker att det är helt okej om man tar det lite lugnare den här tiden. Det är ju enormt viktigt att vila och återhämta sig, särskilt om man är en sån människa som har tusen projekt igång samtidigt, så att en inte bränner ut sig.

2 kommentarer på “Där själen kan andas

    1. Åh, tack!<3 Ja, det var en helt magisk utsikt där! Bagheera har tränat mycket parkour så han har en väldigt bra balans, haha 😀

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *