Tollymore Forest Park del 2

Hej på er!

Här kommer en fortsättning från Tollymore Forest Park. Jag har så många foton därifrån så det lär bli en del 3 också en annan gång! 😀


Vi spenderade många timmar i Tollymore, vi åt lunch, vandrade runt och hittade undangömda platser överallt. Det fanns så mycket att se, jag blev nästan lite stressad över att hinna se och fotografera allting. Jag vill ta med mig varenda liten kvadratcentimeter av den här parken i mitt minne, förvara den i en skyddad vrå där jag kan ta fram dessa minnen en mörk vinterkväll när allting känns grått och trist utanför.


Då vill jag öppna dörren till dessa minnen och komma ihåg varje doft, det nyklippta gräset och den fuktiga jorden i skogen, jag vill minnas dessa vackra byggnader och hur stenen kändes skrovlig under mina fingrar. Hur det lät när fåren ropade till sina lamm och bäckarna porlade i dikeskanterna.

Hur korparnas vingslag tog dem högre upp på luftströmmarna och hur det kändes som att vandra i en sagovärld där mellan uråldriga träd och gamla ruiner. Att jag fick upptäcka denna magiska park tillsammans med mitt hjärta, som nästa dag skulle gå ned på knä och fria till mig. <3

Den här utsikten alltså. Kan det bli vackrare?

Det här är ett korkträd! Det var så häftigt att se, och barken kändes verkligen som att ta på en vinkork. Så himla märklig känsla.

Det var såna otroliga färgkombinationer bland blommorna här, så starka färger som lyste upp hela parken otroligt mycket. Jag blir så glad av starka färger! Ironiskt nog använder jag nästan alltid svarta, vita eller gråa kläder haha. Men naturen får lysa upp min omgivning istället. <3

Kände mig som Alice i Underlandet när jag sprang runt och tog bilder i den här omgivningen. Väntade bara på att få syn på en vit kanin med väst och en klocka, eller stå öga mot öga med hattmakaren. Tyvärr hände det inte, men det var en underbar dag ändå!

Nu ska jag och min fästman (har fortfarande inte vant mig vid att säga det!) titta på film, jag ska dricka en kopp te och så ska vi äta lite gottis innan det är sovdags. Nu är det bara tre heldagar kvar av vår resa! Tiden har verkligen gått så himla fort. Hoppas ni har det fint mina vänner, och att ni inte tröttnat på mina reseinlägg än. För jag har många kvar att göra… 😀

Stor kram!

0

Tollymore Forest Park del 1

Den andra dagen på vår resa så satte vi GPS:en mot Mourne mountains som vi hade tänkt åka upp i och fota, men när vi precis lämnat Newcastle så såg vi en skylt där det stod ”Tollymore Forest Park” och vi blev lite nyfikna så vi svängde in där. Det första vi möttes av var den här fantastiska gamla grinden, som är byggd kring 1780. Då satt den ihop med en lång mur som omgärdade hela ägorna kring Tollymore och det bodde en portvakt i en liten stuga precis vid grindarna.

Jag fastnade förstås direkt för den här sagolika byggnaden och fotade en lång stund. Det var helt otroligt vackert byggt alltihop, och nu när det även växte blommor och murgröna överallt gjorde det allting ännu mera sagolikt.

Det kom en hel del bilar som var på väg in i parken medan jag höll på och fotade så jag fick springa fram och tillbaka mellan att ställa upp kameran, vara framför kameran och sen springa tillbaka och flytta på allting så fort det kom någon haha. Men det var det värt, för åh vad fina bilderna blev! Det var väldigt svårt att välja ut bara några få att visa upp, när jag har så himla många som jag tycker om. Beslutsångest kan man verkligen tala om då!

Efter en lång stunds fotande kände jag mig till slut nöjd och vi fortsatte inåt parken. Det är en enorm park som sträcker sig 630 hektar omkring och ligger precis vid Mourne bergens fot. Den här parken har verkligen allt man kan tänka sig, vackra gamla byggnader, skogar, berg, vatten och underbara trädgårdar. Jag hade kunnat spendera flera dygn där, men förhoppningsvis kan vi komma tillbaka en gång och utforska ännu mer.

När vi parkerat så gick vi runt lite och hittade sedan den här vackra platsen på ängen, med utsikt över skogen och bergen. Det låg moln och skrapade på bergstopparna som skapade en väldigt dramatisk atmosfär, samtidigt som solen sken från andra hållet. Jag kände mig som hon i Sound of Music när jag sprang runt där på ängen.

Det var en utsikt som nästan fick en att tappa andan, samtidigt som de som arbetade i parken bara knogade på utan att så mycket som kasta en blick uppåt. Jag antar att om man varje dag ser dessa utsikter så kanske de inte ter sig så speciella eller spännande efter ett tag, men jag har ändå svårt att förstå hur man inte kan fascineras av en sån här natur. 😀 Jag förundras varje dag över vårt lilla berg där hemma, över alla vackra blommor och hur mysigt det låter när humlorna surrar omkring bland fruktträden. Jag tror det är så lätt att bli hemmablind och sluta njuta av dessa små och stora saker, så jag försöker aktivt uppskatta dessa moment i vardagen. Jag tror att man blir en lyckligare människa om man kan bli glad för små saker, som andra kanske inte ens tänker på.

Efter att ha varit där en bra stund så började vi vandra runt och fann en väg mellan massvis av vackra blommor i klara, starka färger och enorma träd. Jag sa till Daniel att det känns knappt som Irland, det kändes som om vi befann oss på någon ö i medelhavet med en massa exotiska blommor och växter. Dessa träd var helt magiska, det gick inte att nå runt dem ens om man var två personer.

Jag har hundratals bilder till som jag vill visa er, men det här får räcka för det här inlägget! Ska ladda upp en fortsättning på Tollymore Park så snart jag har tid.

Hoppas ni har det fint och njuter av sommaren. Har hört att det är väldigt varmt hemma! Stor kram <3

 

 

 

0